Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

Ãnda n kelgd pʋʋsgã?

Ãnda n kelgd pʋʋsgã?

Ãnda n kelgd pʋʋsgã?

Y PƲƲSGÃ pa tõe n paamd kelgr tɩ Naand kaẽ ye. Ãnd n tõe n bãng ninsaal tagsg tɩ pa sẽn naan-a ninsaal zugã? Ãnda n tõe n leok ãdem-biisã pʋʋsg toor-toorã la a ges tɩ b paam b sẽn datã? La tõe tɩ y sokda y meng sã n zemsame tɩ d tẽ tɩ Naand n be.

Neb wʋsg tagsdame tɩ f sã n dat n tẽ tɩ Naand n be, rẽnda f kɩɩs bũmb nins siãnsã sẽn wilgdã. La sẽn tẽed-b rẽ wã tudgame. Ad kaseto:

▪ Sẽn nan pa kaoose, b soka siãnsã karen-saam-dãmb 1646 sẽn be Etazĩni inivɛrsite-bɛdã 21 pʋgẽ b sã n tẽedame tɩ Wẽnd beeme. La b sʋkã neb na maan 550 bal n wilg tɩ b pa tẽed ye.

Sɩd me, siãnsã bãngdb wʋsg tẽedame tɩ Wẽnnaam beeme.

Kaset sẽn wilgd tɩ Naand n be

Rẽ yĩnga d segd n tẽeme bal tɩ Wẽnd n be, la t’a kelgda d pʋʋsgã n yaool n pa tar kaset bɩ? Ayo! Neb nins sẽn tagsd tɩ f tõe n tẽe bũmb tɩ kaset kaeyã tudgame. Sɩd me, Biiblã wilgame tɩ tẽeb yaa ‘kaset’ f sẽn tar “tɩ bũmb n be n zʋʋg nif sẽn ne.” (Hebre dãmba 11:1, Sebr Sõngo) Biibl a yembr (Traduction Œcuménique de la Bible) yeelame tɩ tẽeb “kɩtdame tɩ d kɩs sɩd tɩ bũmb d sẽn pa ne n sɩd be.” Wala makre, d pa tõe n yã sebgã ne nif ye, la a sẽn miimd tɩɩsã vãadã kɩtame tɩ d miẽ t’a beeme. Woto me, baa d sẽn pa tõe n yã sẽn kelgd-a pʋʋsgã, bũmb toor-toor n be n wilgdẽ t’a sɩd beeme.

Yɛ la d tõe n yã kaset sẽn wilgd tɩ Wẽnnaam beeme? Bũmb nins fãa sẽn gũbg tõndã wilgdame t’a beeme. Biiblã yeela woto: “Roog fãa yaa ned n me, la yaa Wẽnnaam n me bũmb fãa.” (Hebre dãmba 3:4) Yãmb sak n deegame tɩ gom-kãngã yaa sɩd bɩ? Tõe tɩ y sã n maag y yĩng n tags ãndũniyã bũmba fãa sẽn sigl to-to wã zugu, la sẽn sɩng to-to tɩ ninsaalbã la bõn-naands a taabã fãa wa beẽ wã, pa rẽ bɩ y sã n tags ninsaal zugã sẽn tʋmd to-to t’a võor wʋmb yaa toogã yelle, y na n sak n deegame tɩ pãng la tõog soab sẽn yɩɩd ninsaal n be. *

La bũmb nins sẽn gũbg tõndã bal pa tõe n sõng-d tɩ d bãng Wẽnnaam sõma ye. Y sã n get bõn-kãens sẽn wilgd tɩ Wẽnnaam beeme wã, yaa wa y sẽn na n be roogẽ n wʋmd nao rãamde. Y miime tɩ ned n wate, la y pa mi sẽn yaa ned ning ye. Yɩl n bãng sẽn yaa a soabã, rẽnda y pak kʋɩlengã. D sã n dat n bãng sẽn naan-a bũmba fãa wã, d tog n maana bũmb sẽn wõnd woto.

Biiblã yaa wa kʋɩlengã, n tõe n sõng-d tɩ d bãng Wẽnnaam. Wãn to? Y sã n lak-a n maag y yĩng n ges a bãngr-goamã kẽer la b sẽn pids to-to wã ball-balle, y na n bãnga vẽeneg tɩ Wẽnnaam beeme. * Sẽn yɩɩd fãa, y sã n yã Wẽnnaam manesem sẽn yɩ to-to ne nebã, y na n bãnga sẽn kelgd-a pʋʋsgã sẽn yaa Wẽnnaam ning buudã.

Y mii sẽn kelgd-a pʋʋsgã sẽn yaa a soab bɩ?

Biiblã wilgame tɩ pʋʋsgã sɩd paamda kelgre. Y tõe n bãnga a soabã. A kelgda pʋʋsgã, n wʋmd a võore. Sɩd me, Biiblã yeta woto: “Yãmb wʋmda pʋʋsgo. Neb buud fãa na n waa yãmb nengẽ.” (Yɩɩl Sõamyã 65:3) A kelgda neb nins sẽn pʋʋsd-a ne tẽebã. Sẽn paase, a tara yʋʋre. Biiblã yeta woto: “Zusoabã * zãaga b meng ne nin-wẽnse. La b wʋmda nin-sõma pʋʋsgo.”—Yelbũna 15:29.

Bũmb tõe n yɩ a Zeova noog wall sãam a sũuri. Sɩd me, Biiblã pʋgẽ, b yeelame t’a yaa “Wẽnnaam sẽn yaa nonglem” la “sũ-noog soaba.” (2 Korẽnt dãmba 13:11; 1 Tɩmote 1:11, MN) Biiblã wilgame tɩ wẽnemã ra wa n paama pãng dũniyã zugu, n yeel tɩ Wẽnnaam ‘sũur sãamame.’ (Sɩngre 6:5, 6) Neb kẽer yetame tɩ yaa Wẽnnaam n wat ne namsgã n dat n mak nebã. La pa sɩd ye. Biiblã yeela woto: “Wẽnnaam sẽn tõe fãa wã zãra ne wẽnga.” (Zoob 34:10) La baasgo, tõe tɩ y sokda y meng woto: ‘Wẽnnaam sã n yaa Naand sẽn tõe fãa, bõe yĩng t’a bas tɩ namsgã ket n beẽ?’

A Zeova naana ninsaal t’a tõe n yãk yam n maan a sẽn date. Rẽ me wilgda tõnd a sẽn yaa Wẽnnaam ning buudu. Rẽ yĩnga d sũy pa noom d ned kam fãa sẽn tõe n yãk a sẽn na n vɩɩmd to-to wã sɩda? La bʋko, neb wʋsg yãka yam n maand sẽn pa sõma, tɩ bãmb la neb a taab namsdẽ. Masã, bɩ d maag d yĩng n tags sok-kãngã sẽn tar yõod wʋsgã zugu: ‘Wẽnnaam sẽn kɩt tɩ ninsaal tõe n yãk yam n maan a sẽn datã, wãn to la a tõe n kɩt tɩ namsgã sa?’ Sõsg ning sẽn pʋgdã na n leoka sok-kãngã.

[Tẽngr not rãmbã]

^ sull 8 Y sã n dat kibay a taab sẽn wilgd tɩ Wẽnnaam beeme, bɩ y ges Cinq questions à se poser sur l’origine de la vie sebrã n paas Y a-t-il un Créateur qui se soucie de vous ? sebrã. A Zeova Kaset rãmbã n yiis seb-kãensã.

^ sull 10 Un livre pour tous sebrã n paas La Bible : Parole de Dieu ou des hommes ? sebrã tõe n sõng-y lame tɩ y kɩs sɩd tɩ Biiblã sɩd yaa Wẽnnaam Sebre. A Zeova Kaset rãmbã n yiis seb-kãensã.

^ sull 12 Biiblã pʋgẽ, Wẽnnaam yʋ-peellã la a Zeova.

[Zĩ-gũbri seb-neng a 5]

Tũudmã kɩtame tɩ y sãmbdẽ tɩ Wẽnd kae bɩ?

Bʋko, wẽneg n yaa tũudmã n yaa sabab tɩ wʋsg sãmbdẽ tɩ Wẽnnaam sẽn yaa nimbãan-zoɛt la sẽn wʋmd pʋʋsg kae ye. Tũudmã wʋsg kẽesda b toog zabã la teeroriismã pʋgẽ, la b basd neb sẽn yõgd kamb taale. Woto yaa sabab tɩ baa neb sẽn pʋʋsd Wẽnnaam yetẽ tɩ b pa tẽed-a ye.

Bõe yĩng tɩ tũudmã tar taal nebã tʋʋm-wẽnsã yĩnga? Yaa tɩ nin-wẽns n tʋmd tʋʋm-wẽns tũudmã yʋʋr yĩnga. Biiblã ra pĩnd n togsame tɩ neb n da na n wa yik kiris-nebã sʋk n menes b taaba. Tʋm-tʋmd a Poll da yeela kiris-nebã kãsem-dãmb woto: “Neb na n yika yãmb sʋk n zãms nebã sẽn ka sɩda, n belg karen-biisã tɩ b tũ bãmba.”—Tʋʋma 20:29, 30.

Wẽnnaam kisa ziri tũudum toor-toorã. Sɩd me, Biiblã sẽn yaa a Gomdã wilgame tɩ tũudum kãens tara taal ‘neb nins fãa b sẽn da kood dũniyã zugã zɩɩm’ yĩnga. (Wilgri 18:24) Ziri tũudmã taoor dãmb sẽn pa sõng nebã tɩ b bãng Wẽnnaam sẽn yaa nonglem soabã, a nifẽ, b tara zɩɩm samde.—1 Zã 4:8.

Neb nins fãa sẽn namsd ziri tũudmã tʋʋm-beedã yĩngã nimbãaneg tara sẽn wʋmd-a pʋʋsgã. Ka la bilfu, Wẽnnaam na n tũnuga ne a Zezi n sãam ziri tũudum toor-toorã fãa, a sẽn nong ãdem-biisã yĩnga. A Zezi yeela woto: “Baraare, neb wʋsg na n yeela maam yaa: ‘Zusoaba, Zusoaba, tõnd da ka togs bãngr-goam ne yãmb yʋʋre?’. . . La mam na n yeela bãmb vẽeneg yaa: ‘Mam ka mi yãmb baa bilf ye. Bɩ y bas maam, yãmb tʋʋm-wẽns maandba.’”—Matɩe 7:22, 23.