Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

D sõng d taabã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma

D sõng d taabã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma

“Mam nif geta foom, la mam yaa fo sagenda.”—YƖƖL 32:8.

1, 2. Wãn to la a Zeova get neb nins sẽn maand a raabã?

KAMBÃ sã n mi n deemdẽ, b tõe n wa maana bũmb tɩ ling b roagdbã. Y sã n tara kamba, tõe t’a buud zoe n paama yãmba. Wala makre, biig ning tõe n mii desẽ sõma, t’a to mi ball tãoob wall bũmb a to maanego. Baa sẽn yaa bũmb ning la kambã tõe n maane, roagdbã sẽn dat yaa b sẽn na n sõng-b tɩ b paas b minimã.

2 A Zeova me geta tõnd sẽn maand bũmb ninsã. A getame tɩ neb nins sẽn maand a raabã rũndã-rũndã wã yaa ‘buudã fãa soolem bõn-neebã.’ (Aze 2:7) Yaa b sẽn sakd-a la b nong-a wã yĩng la a sẽn get tɩ b tara yõod wʋsgã. La y sã n gese, y mikdame tɩ d tẽed-n-taasã minim la b bãngr pa yembr ye. Saam-biis kẽer tõe n sõsame tɩ kẽ neba, tɩ sãnda tõe n lʋɩ taoor n sigl tʋʋm sõma. Saam-bi-pogs wʋsg tõe n zãmsa buud-gomd nana-nana, tɩ sãnda mi bãad-rãmb yell gesgo, wall b tõe n keng ned raoodo. (Rom 16:1, 12) D sẽn paam tɩ d tẽed-n-taasã tar minim la bãngr toor-toorã pa noom-d sɩda?

3. Sogs-bʋs la d na n leok sõs-kãngã pʋgẽ?

 3 La kiris-neb kẽer tõe n tagsdame tɩ b nan pa tar yõod tigingã pʋgẽ ye. Sẽn yɩɩd fãa, kom-bɩɩsã la sẽn nan deeg-b lisg paalmã. Wãn to la d tõe n sõng-b tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma? Bõe yĩng tɩ d segd n modg n dɩk a Zeova togs-n-taare, n get d saam-biisã zʋg-sõma wã?

A ZEOVA MII BŨMB NINS D SẼN TÕE N MAANÃ

4, 5. Wãn to la Bʋkaoodb 6:11-16 wilgd t’a Zeova mii neb nins sẽn tũud-a wã sẽn tõe n maane?

4 Biiblã wilgdame t’a Zeova pa get neb nins sẽn tũud-a wã zʋg-sõma wã bal ye. A mii bũmb nins b sẽn tõe n maanã me. Wala makre, a Zeova sẽn wa n na n yãk a Zedeõ t’a fãag a nin-buiidã Madiã nebã nugẽ wã, a tʋma malɛk t’a tɩ yeel-a woto: “Fo yaa gãndaoogo, la Zu-soabã bee ne foom.” Yaa vẽeneg tɩ gom-kãensã linga a Zedeõ. Bala, wakat kãng t’a ra pa tẽed t’a yaa ‘gãndaoog’ ye. A ra tagsdame tɩ yẽ pa tõe n fãag Wẽnnaam nin-buiidã ye. La a Zeova ra pa tagsd woto ye. A ra miime t’a Zedeõ tara tõogo, la t’a tõe n tũnuga ne-a n fãag Israyɛll nebã.—Karm-y Bʋkaoodb 6:11-16.

5 A Zeova ra kɩsa a Zedeõ sɩda, bala a mi a sẽn tõe n maanã. Wala makre, a ra ne a Zedeõ sẽn pãbd ki wã ne a pãng fãa wã. Sẽn paase, koaadbã nong n pãbda ki wã vɩʋʋgẽ sẽn na yɩl tɩ yelgrã yɩ nana. La a Zedeõ ra soos n pãbda a ki wã vẽ wẽkr koglg pʋgẽ, sẽn na yɩl tɩ Madiã nebã ra wa ling-a n fã a koodã ye. A Zeova ra pa get a Zedeõ wa ned sẽn tʋmd wʋsg bal ye. A ra getame t’a yaa yam soab sẽn mi a sẽn tõe n maan to-to n gil zu-loeese. Vẽenega, a Zeova yã a Zedeõ sẽn tõe n maan bũmb ningã, n tũnug ne-a n fãag a nin-buiidã.

6, 7. a) Wãn to la a Zeova ra get a Amose, la wãn to la Israyɛll neb kẽer da get-a? b) Bõe n wilgd t’a Zeova sẽn yãk a Amosã zemsame?

6 No-rɛɛs a Amos kibarã me wilgdame t’a Zeova mii ned sẽn tũud yẽ sẽn tõe n maan bũmb ninga, baa neb a taabã sã n getẽ t’a pa ned sẽn tar yõod ye. A Amos yeelame t’a ra yaa pe-kɩɩma, la t’a ra senda kankamse. Israyɛll buud piigã sẽn wa n bas a Zeova n tũud bõn-naandsã, a Zeova yãka a Amos t’a tɩ keoog-ba. Israyɛll neb kẽer da tõe n getame t’a Zeova sẽn yãk-a wã pa zems ye.—Karm-y Amos 7:14, 15.

7 A Amos ra vɩɩ tẽn-bil pʋgẽ, la a ra mii tẽn-yagsã neb minimd la b nanambse. Tõe t’a bãnga bõn-kãens lɛɛbdb nins sẽn da wat b tẽngẽ wã nengẽ. A ra mii yɛlã sẽn da yaa to-to tẽn-kãens pʋsẽ, la Israyɛll nebã manesem sẽn da yaa wẽng to-to wã me. (Amos 1:6, 9, 11, 13; 2:8; 6:4-6) Biibl-mitb kẽer yetame t’a Amos sẽn gʋls a sebrã to-to wã bee yamleoogo. A gʋls-a-la ne goam võor wʋmb sẽn yaa nana, tɩ f sã n karemdẽ bɩ kẽed-fo. Sẽn paase, a Amos sẽn ning maan-kʋʋd a Amazia sẽn yaa wẽn-kɩɩsã taal to-to wã wilgdame t’a Zeova sẽn yãk-a wã zemsame. Baa neb kẽer sẽn da tagsd t’a Amos pa ned sẽn tar yõodã, a Zeova yãame t’a tõe n yɩ a no-rɛɛsa.—Amos 7:12, 13, 16, 17.

8. a) Bõe la a Zeova yeel a Davɩɩde? b) Bõe yĩng tɩ Yɩɩl Sõamyã 32:8 goamã keng tõnd raoodo?

8 A Zeova mii tõnd ned kam fãa sẽn tõe n maane. A ratame me n sõng-d tɩ  d tʋm a tʋʋmdã sõma. A yeela rĩm a Davɩɩd t’a na n wilg-a-la sor wakat fãa. (Karm-y Yɩɩl Sõamyã 32:8.) Rẽ kengda d raoodo. Wilgdame tɩ baa d sã n tagsdẽ tɩ d pa tõe n maan bũmb kẽere, a Zeova tõe n sõnga tõndo. Ba sã n zãmsd a biig weefo, a wilgd-a-la a sẽn tõe n maan to-to. Woto me, a Zeova wilgda tõnd d sẽn tõe n maan to-to n paam minim a raabã maaneg pʋgẽ. A tõe n tũnuga ne d tẽed-n-taasã n sõng-do.

D GET D TAABÃ ZƲG-SÕMA WÃ

9. Wãn to la d tõe n ges taab yell wa a Poll sẽn saglã?

9 A Poll sagla kiris-nebã tɩ b ges taab yelle. (Karm-y Filip rãmb 2:3, 4.) Woto rat n yeelame tɩ d segd n gũusdame n get d tẽed-n-taasã sẽn tõe n maan bũmb ninsã, la d pẽgd-b rẽ yĩnga. Y sã n maan bũmb tɩ yɩ sõma tɩ ned pẽg-yã, pa noom-y sɩda? Naoor wʋsgo, pẽgr a woto kengda d raoodo, tɩ d rat n modg n paase. D sã n gũusd n get d saam-biisã sẽn maand modgr ningã n pẽgd-ba, kengda b raoodo, tɩ b rat n ket n paasd b minimã a Zeova raabã maaneg pʋgẽ.

10. Ãnd dãmb n dat tɩ d wilg tɩ d nanda bũmb nins b sẽn maandã n yɩɩda?

10 D fãa mi n datame tɩ neb a taabã wilg tɩ b nanda bũmb ning d sẽn maandã. La kom-bɩɩsã ne saam-biis nins sẽn nan deeg lisg paalmã n dat rẽ n yɩɩda. D sã n wilgdẽ tɩ d nanda bũmb nins b sẽn maandã, b na n neeme tɩ b tara yõod tigingã pʋgẽ. Biiblã sagenda nin-kãensã tɩ b bao tʋʋm tigingã pʋgẽ. (1 Tɩm. 3:1) La b sã n tagsdẽ tɩ d pa nand bũmb nins b sẽn maandã, b tõe n komsa raood n pa bao n tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma ye.

11. a) Wãn to la kãsem-soab sõng saam-biig sẽn da yaa yãn-zoɛta? b) A Ziliẽ kibarã zãmsda tõnd bõe?

11 A Lidovik sẽn yaa kãsem-soabã yeelame tɩ f sã n wilg tɩ f nanda saam-biig sẽn maande, a modgd n tʋmda sõma. Wala makre, a Lidovik gũus n gesame t’a Ziliẽ yaa ned sẽn zoet yãnde, la t’a sã n wa rat n maan bũmb n sõng tigingã pʋgẽ, a yɛɛsdame n maand yɛlã goab-goaba. A Lidovik yeela woto: “M da neeme t’a yaa nin-bʋgsga, la t’a sɩd rat n sõnga tigingã neba.” La a Lidovik pa ges a pãn-komsmã ye. A gesa a zʋg-sõma wã, n pẽg-a tɩ keng a raoodo. A Ziliẽ wa n lebga kãsem-sõngda, la rũndã-rũndã a yaa wakat fãa so-pakda.

D SÕNG D TAABÃ TƖ B TƲM A ZEOVA TƲƲMDÃ SÕMA

12. D sã n dat n sõng d saam-biisã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma, bõe la d segd n maane? Rɩk-y makre.

12 D sã n dat n sõng d saam-biisã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma, d segd n yɩɩ gũusdba. Wa a Ziliẽ kibarã sẽn wilgdã, d segd n zʋʋga d saam-biisã pãn-komsmã, n ges b zʋg-sõma wã la b minimã. Yaa woto la a Zezi maan ne a Pɩɛɛre. Wakat kẽere, a Pɩɛɛr manesmã ra mi n kɩtame tɩ yaa wa ned pa tõe n teeg-a ye. La a Zezi toeema a yʋʋrã, n bool-a t’a Sefase, rat n yeel tɩ kugri. Woto yɩɩ bãngr-gomd la a togs-yã, n wilg t’a Pɩɛɛr ra na n wa lebga ned b sẽn tõe n teeg wakat fãa.—Zã 1:42.

13, 14. a) Wãn to la a Barnabas wilg t’a pa ges a Mark pãn-komsmã bala? b) Wãn to la saam-biig sõng a Alɛgsãndre? (Ges-y sõsgã sɩngrẽ fotã.)

13 A Barnabas maana woto ne a Zã  b sẽn boond t’a Mark me wã. (Tʋʋ. 12:25) A Poll pipi misioneer so-toakã sasa, a ra bee ne a Barnabase, t’a Mark be ne-b n sõngd-ba. La b sẽn wa n ta Pãmfili, a Mark lebg n bas-b lame, t’a Poll ne a Barnabas sẽn da pɩʋʋgd soolem ningã yaool n da pid ne bi-beese. (Tʋʋ. 13:5, 13) Kaoosg zugẽ, bõe la a Barnabas maan-yã? A zʋʋga a Mark pãn-komsmã, n ges a zʋg-sõma wã. A pa tags t’a Mark yaa ned b sẽn pa tõe n teeg ye. A Barnabas sõng-a lame, t’a wa lebg kiris-ned tẽeb sẽn bɩ sõma. (Tʋʋ. 15:37-39) Yʋʋm a wãn poore, b sẽn wa n yõk a Poll n pag Rommã t’a Mark ra bee ne-a. Wakat kãng la a gʋls a lɛtr ning a sẽn tool Kolos kiris-nebã. A lɛtrã pʋgẽ, a pẽga a Marke. (Kol. 4:10) A Poll wa n yeelame meng tɩ yẽ ratame t’a Mark wa sõng-a. Mams-y-yã a Barnabas sũur sẽn yɩ noog ne rẽ to-to!—2 Tɩm. 4:11.

14 Kãsem-soab yʋʋr sẽn boond t’a Alɛgsãndr wilga saam-biig sẽn sõng yẽ to-to. Ad a sẽn yeele: “Mam sẽn wa n yaa bi-bɩɩga, b sã n da yeel tɩ m pʋʋs tigingã neb taoore, yaa toog wʋsg ne-ma. Kãsem-soab n wilg maam m sẽn tõe n segl m meng to-to tɩ m rabeemã booge.” A paasame tɩ kãsem-soabã ra wae n yãkda yẽ t’a pʋʋsd koe-moonegã tigsg sasa. Bilf-bilfu, a wa n tõe n pʋʋsame n pa le yɛɛs ye.

15. Wãn to la a Poll pẽg a tẽed-n-taase?

15 Y tẽed-n-taag sã n wa maan bũmb tɩ zems pẽgre, y pẽgd-a lame bɩ? Rom dãmb sak 16 pʋgẽ, a Poll goma a tẽed-n-taas pisi la zak yelle, n wilg bũmb ning b ned kam fãa sẽn maan tɩ noom-a. (Rom 16:3-7, 13) Wala makre, a yeelame t’a Ãndronikus la a Zunias denga yẽ n sɩng Kirist tũubu, la tɩ b ket n maanda rẽ ne sũ-mare. A Poll pẽga a Rufus ma wã me, n bool-a tɩ yẽ ma. Tõe tɩ yɩ a sẽn ges a yell sõma yĩnga.

A Ferderik (sẽn be goabgã) sõnga a Riko t’a kell n modg ne Biiblã noy tũubu (Ges-y sull 16)

16. D sã n pẽg biiga, wãn to la tõe n naf-a?

16 Tõnd me sã n pẽgd d tẽed-n-taasã, tõe n naf-b lame. D gom a Riko yelle. Yaa biig sẽn be Fãrense, t’a ba wã pa a Zeova Kaset soab ye. A Riko wa n dat n deega lisgu, t’a ba wã zãgse. Woto sãama a sũuri, bala, a ra tagsdame tɩ yaa tɩlae t’a bas n wa lebg kãseng n yaool n deeg lisgu. Sẽn paase, a Riko karen-bi-taasã ra yaand-a lame. La kãsem-soab yʋʋr sẽn boond t’a Ferderik n pẽg a Riko, n yeel-a tɩ b sẽn yaand-a a tẽebã yĩngã wilgdame t’a gomda a tẽebã yelle, la tɩ rẽ wilgdame t’a tara raoodo. Gom-kãensã sõnga a Riko t’a kell n modg ne Biiblã noy tũubu, la sõng-a t’a modg tɩ yẽ ne a ba wã moor noome. A Riko reega lisg t’a tar yʋʋm 12.

A Zerom (sẽn be rɩtgã) sõnga a Riyã t’a lebg misioneere (Ges-y sull 17)

17. a) Wãn to la d tõe n sõng d tẽed-n-taasã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã ne b sũur fãa? b) Wãn to la misioneer a ye sõngd kom-bɩɩsã?

 17 D sã n pẽg d tẽed-n-taag a sẽn maan bũmb sõma yĩnga, kengda a pɛlga, t’a maneg n dat n tʋm a Zeova tʋʋmdã ne a sũur fãa. A Silvi * yaa saam-bi-poak sẽn tʋmd Fãrens Betɛllẽ wã hal sẽn kaoose. A yeelame tɩ saam-bi-pogsã me tõe n pẽga saam-biisã. A tagsdame meng tɩ yaa bũmb a sẽn segd n maane. (Yel. 3:27) A yeelame tɩ bũmb ning sẽn noom saam-bi-pogsã mi n yaa toor ne sẽn noom saam-biisã. Rẽnd saam-biig sã n maan bũmb tɩ saam-bi-poak pẽg-a, tõe n loka bũmb nins kãsem-dãmbã sẽn na n yeel-a wã. A Zerom sẽn yaa misioneer n be Guyannã sõnga kom-bɩɩs wʋsg tɩ b lebg misioneer-dãmba. A yeelame tɩ yẽ sã n pẽg bi-bɩɩga, n wilg-a bũmb a sẽn maan koe-moonegã pʋgẽ, wall a sẽn kõ leoor tigissã wakat tɩ yɩ sõma, kɩtdame t’a bas a yam t’a tõe n tʋma a Zeova tʋʋmdã n paase.

18. Bõe yĩng tɩ yaa sõma tɩ d kõt kom-bɩɩsã tʋʋma, wall d naagd-b n tʋmdẽ?

18 D sã n kõt d tẽed-n-taasã tʋʋma, wall d naagd-b n tʋmdẽ, tõe n kɩtame tɩ b rat n tʋm a Zeova tʋʋmdã ne b sũur fãa. Wala makre, kãsem-soab tõe n kosa bi-bɩɩg t’a ẽnprim kibay kẽer sẽn be jw.org n tõe n keng raoodo, n kõ d tẽed-n-taas nins sẽn kʋʋl la sẽn pa tar ẽntɛrnetã. Y sã n wa segd n tʋm tʋʋmd Rĩungã roogẽ me, y tõe n kosa bi-bɩɩg t’a sõng-yã. Y sã n maan woto, y na n tõog n bãnga bi-bɩɩgã sẽn tʋmd to-to, n pẽg-a, la y bãng rẽ sẽn nafd-a to-to wã me.—Yel. 15:23.

D TAGS BEOOG YELLE

19, 20. Bõe yĩng tɩ d segd n sõng d taabã tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma?

19 A Zeova sẽn wa n yãk a Zozue t’a na n lʋɩ Israyɛll nebã taoorã, a yeela a Moiiz t’a keng a Zozue raoodo, n ‘paas-a pãnga.’ (Karm-y Tõod 3:28.) Rũndã-rũndã, a Zeova Kaset rãmbã sõor tara paasgo. B rata saam-biis sẽn tar minim tɩ b lʋɩ taoor tigimsã pʋsẽ. Rẽnd tigingã neb fãa segd n sõnga kom-bɩɩsã, la sẽn nan deeg-b lisg paalmã, tɩ b tʋm a Zeova tʋʋmdã sõma. Woto, saam-biis wʋsg na n lebga wakat fãa so-pakdba, tɩ neb nins sẽn ‘tõe n zãms neb a taabã me’ sõor paase.—2 Tɩm. 2:2.

20 D bee tiging sẽn tar kãsem-dãmb wʋsg pʋgẽ tɩ pa woto me, d fãa tõe n sõngame tɩ saam-biis wʋsg minim paase, t’a Zeova siglgã paam neb sẽn na n lʋɩ taoor beoog-daare. Bũmb sẽn tõe n sõng-d zĩ-kãng wɛɛngẽ yaa d sẽn na n dɩk a Zeova togs-n-taare, n get d taabã zʋg-sõma wã.

^ sull 17 Pa a yʋʋr meng la woto ye.