Faigi nösi

Faigi ba gangolifa

Ifaʼema huhuo sebua talifusöda Rutherford ba kebaktian me döfi 1919 ba Cedar Point, Ohio

1919—Otu Fakhe Silalö

1919—Otu Fakhe Silalö

ME DÖFI 1919, tebato Wasuwöta Sebua (ba gafuriata mufotöi ia Fasuwöta Gulidanö I) si no alua töra ba zi öfa fakhe. Ba gangohorita ndröfi 1918, tebato wasuwöta nifalua ngawalö soi. Ba me 18 mbaŵa si Sara 1919, mubörögö Konferensi Perdamaian Paris. Sambua moroi ba gotalua gohitö dödö ba konferensi andrö yaʼia daʼö Buʼusa Li Versailles ba wangasiwai fasuwöta ba gotalua Jerman faoma soi si Faʼawö. Latandra tangani mbuʼusa li daʼö me 28 mbaŵa si Önö 1919.

Ba mbuʼusa li daʼö göi no laʼosaraʼö dödöra ba wamazökhi organisasi si bohou yaʼia daʼö Liga Bangsa-Bangsa. Ohitö dödö organisasi daʼö, ”falulu fohalöwö ba zi sagörö ulidanö hegöi ba wotuhini faʼatulö ba faʼahono ba zi sagörö ulidanö”. Oya Agama-Agama Niha Keriso zotuhini Liga Bangsa-Bangsa. Imane Majelis Nasional moroi ba Gereja-Gereja Kristus ba Amerika, wa Liga Bangsa-Bangsa no ”politik moroi ba Wamatörö Lowalangi si so ba gulidanö”. Ba wangoromaʼö majelis wa ituhini Liga Bangsa-Bangsa, ifatenge mato hadauga niha weʼamöi ba Konferensi Perdamaian Paris. Imane samösa moroi ba gotalua niha nifatenge andrö, wa konferensi daʼö ”no tobali tandra wa tebörögö götö si bohou ba waö-waö niha gulidanö”.

Atulö sa wa mubörögö götö si bohou me döfi 1919, hizaʼi lö moʼamakhaita ia ba konferensi no mege. Mubörögö götö si bohou ba halöwö fanuriaigö nifalua ono mbanua Yehowa. Ibeʼe khöra Yehowa faʼabölö enaʼö ifuli terou dödöra ba weʼamöi manuriaigö töra moroi ba zilalö. Hizaʼi enaʼö alua daʼö, moguna so zinangea mubulöʼö ba Nono Zekola Zura Niʼamoniʼö.

ANGETULA SABUA

Joseph F. Rutherford

No mutatugöi ginötö ba wofili dewan direksi Lembaga Alkitab dan Risalah Menara Pengawal yaʼia daʼö ba ngaluo Satu, 4 mbaŵa si Sara 1919. Hizaʼi, Joseph F. Rutherford sondröniaʼö ba organisasi me luo daʼö, so ia nasa ba gurunga börö me laböbögö khönia zi lö duhu. Yaʼia hegöi talifusöda si dafitu, lakuru ira ba Atlanta, Georgia, AS. Moguna lahalö gangetula ira talifusöda tanö böʼö, hadia lafuli lafili ndra talifusö si so ba gurunga si tobali sohalöwö mazui laʼalui wogatira.

Evander J. Coward

Me so ba gurunga dalifusöda Rutherford, abu dödönia hadia zalua ba organisasi ba zi so miföna. Aboto ba dödönia wa so ösa ba dödö ndra talifusö wa moguna latuyu niha böʼö tobali presiden Lembaga. Börö daʼö, isura zura khö ndra talifusö samalua rafe. Ba zurania, omasi dalifusöda Rutherford enaʼö dalifusöda Evander J. Coward si tobali presiden. Imane Rutherford wa talifusöda Coward yaʼia talifusöda ”sahono”, ”atua-tua”, ba ”lö faröi khö Zoʼaya”. Hewaʼae simanö, ato ndra talifusöda sangokhögö mbua wangera-ngera tanö böʼö. Omasi ira ba wombaloi önö waŵa tö ba wofili dewan direksi. Fao göi dödö tim kuasa hukum soʼawögö ndra talifusöda si dawalu ba gurunga. Me owulo ira fefu ba wanutunö hadia zinangea lafalua, so ösa ndra talifusöda si lö fao tödö.

Richard H. Barber

Itutunö dalifusöda Richard H. Barber hadia zalua me no alua daʼö, so samösa dalifusöda si no fao ba rafe, iforege enaʼö ifuli so waʼahono ba gotalua ndra talifusö. Imane dalifusöda daʼö, ”Tenga sonekhe ba huku ndraʼo, hizaʼi aboto ba dödögu hadia zinangea tafalua na lö faröi ita. Omasi Lowalangi enaʼö lö faröi ita. Moloʼö yaʼo, lala sabölö sökhi ba wangoromaʼö faʼalöfaröida khö Lowalangi yaʼia daʼö na tafuli tafili dalifusöda Rutherford tobali presiden.”​—Zin. 18:26.

Alexander H. Macmillan

Ba gafuriata itutunö dalifusöda A. H. Macmillan si fao ba gurunga khö Rutherford, wa mahemolunia itoko dowa gurungania dalifusöda Rutherford ba imane, ”Oroʼö dangamö baero.” Aefa daʼö, ibeʼe dalifusöda Rutherford sambua telegram. Iʼila Macmillan wa so goroisa sadogo-dogo ba telegram andrö ba iʼanemaiʼö aboto ba dödönia hadia geluahania. Ösi goroisa andrö: ”RUTHERFORD WISE VAN BARBER ANDERSON BULLY HEGÖI SI DATÖLU SPILL DIREKSI SIFÖFÖNA SOHALÖWÖ MAʼOWAI AMI FEFU.” Eluahania, fefu anggota dewan direksi no lafuli lafili ba lö tebulö dalifusöda Joseph Rutherford hegöi William Van Amburgh tobali sohalöwö. Eluahania, talifusöda Rutherford lö tebulö ia tobali presiden Lembaga.

LAʼEFASI!

Me labeʼe ba gurunga ndra talifusöda si dawalu, Ono Zekola Zura Niʼamoniʼö si lö faröi, laʼandrö ba niha böʼö ba wotandra tangani zura resmi enaʼö tola muʼefasi ndra talifusöda andrö. Ira talifusöda si lö faʼataʼu andre, mofozu ira ba wangowuloi töra 700.000 tandra tanga. Fatua lö mubeʼe zura andrö khö zamatörö, talifusöda Rutherford hegöi talifusöda si dafitu, laʼefasi ira me ngaluo Rabu, 26 mbaŵa si Tölu 1919.

Imane dalifusöda Rutherford me fahuhuo ia ba niha sanemaʼö yaʼia me mangawuli, ”Faduhu dödögu wa hadia zalua khöda iadaʼa, samaʼanö yaʼita ba wanaögö fanandraigö ba zi so miföna. . . . Famorege nifaluami tenga ba wangefaʼö ndra talifusömi moroi ba gurunga. Tenga daʼö sindruhunia ohitö dödö moroi ba halöwömi. . . . Ohitö dödömi yaʼia daʼö ba wamaduhuʼö sanandrösa ba Zindruhu, niha samalua daʼö itema howu-howu sahöli-höli dödö.”

Ngawalö zalua khö ndra talifusöda sagötö mufalua persidangan hulö no fao danga Yehowa ba wanolo yaʼira. Me 14 mbaŵa si Lima 1919, lahalö gangetula pengadilan banding, ösinia: ”Niha niböbögö ba zalua andre lö nitemara . . . persidangan satulö, sindruhunia sinangeania latema daʼö, ba börö daʼö famobahulu nibeʼe khöra laheta.” Daʼa no angetula si sökhi. Hadia mbörö? Börö me no laböbögö zi lö duhu khö ndra talifusöda wa no lafalua zi lö sökhi. Na ha laʼalösi hukuma nibeʼe khöra, tola manö lö tebulö tesura döira tobali niha si lö sökhi. Hizaʼi, börö me lö aʼozu niböbögö khöra andrö ba lö hadöi tanö böʼö nifobahulu khöra, andrö wa latayaigö fefu zi lö sökhi niböbögö khöra. Buania, tola ifuli iʼoʼawögö ono mbanua Yehowa Hakim Rutherford moloʼö huku föna Mahkamah Agung Amerika Serikat. No hauga kali ifalua daʼö me no aefa ia moroi ba gurunga.

MANGAI ANGETULA WEʼAMÖI MANURIAIGÖ

Imane dalifusöda Macmillan, ”Lö omasi ndraʼaga ha sodaodao manö, moguna so nifaluama si fao ba wombaloi Soʼaya wamazawa yaʼaga ba zorugo. Aboto ba dödöma wa moguna so nifaluama enaʼö tola maʼila hadia zindruhunia somasi Zoʼaya.”

Hizaʼi, ira talifusöda sohalöwö ba percetakan ba gödo sebua, tebai laʼanemaiʼö latohugö halöwö si no lafalua ba zi hauga fakhe. Hadia mbörö? Sagötö me so ba gurunga ndra talifusöda si dawalu, fefu plat cetak niʼogunaʼö ba wamazökhi publikasi no ahori lafakiko. Ide-ide dödö ndra talifusöda börö zalua andre, ba so ösa ndra talifusöda zanofu-nofu hadia tebato halöwö fanuriaigö.

Hadia so nasa niha sadöni tödö ba wamondrongo turia somuso dödö sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi nituriaigö Ono Zekola Zura Niʼamoniʼö? Enaʼö laʼila wanema linia, ihalö gangetula dalifusöda Rutherford ba wamaʼema huhuo sebua. Lakaoni fefu niha ba wangondrasi daʼö. Imane dalifusöda Macmillan, ”Na lö hadöi niha si tohare eluahania no awai saʼae halöwö fanuriaigö.”

Iklan ba koran sangombakha huhuo sebua nifaʼema talifusöda Rutherford, tuhonia ”Fanötöna ba Niha si Tefakao” ba Los Angeles, Kalifornia, 1919

Me luo Migu, 4 mbaŵa si Lima 1919, hewaʼae abölö-bölö wökhö dalifusöda Rutherford, ifaʼema huhuo sebua, tuhonia ”Fanötöna ba Niha si Tefakao” ba Los Angeles, Kalifornia. So mato 3.500 niha sangondrasi, ba ngaotu niha si tebai möi bakha ba nahia börö me lö monaha saʼae. Mahemolunia, so 1.500 niha böʼö sangondrasi. Iadaʼa aboto ba dödö ndra talifusöda wa so nasa niha sadöni tödö!

Me no aefa daʼö, lafalua ndra talifusö si tola molua-lua ba halöwö fanuriaigö nifalua ndra Samaduhuʼö Yehowa irugi maʼökhö.

FAMAʼANÖ BA WANEMAʼÖ FAʼATEDOU BA ZI SO MIFÖNA

Ibeʼe gangombakhata ba The Watch Tower 1 Mbaŵa si Walu 1919 wa so sambua kebaktian sebua ba Cedar Point, Ohio, mufalua ia ba mböröta baŵa si Siwa. Imane Clarence B. Beaty, samösa Ono Zekola Zura Niʼamoniʼö sawuyu-wuyu moroi ba Missouri, ”Larasoi fefu niha wa moguna laʼondrasi acara andrö.” Töra 6.000 ndra talifusöda si tohare ba kebaktian daʼö. Faʼato zi möi töra moroi ba nikhalaigö. Itugu tohude kebaktian daʼa börö me töra 200 niha nibayagö idanö ba nidanö Erie sahatö ba daʼö.

Uli majalah edisi si oföna The Golden Age, edisi 1 Mbaŵa si Fulu 1919

Me 5 mbaŵa si Siwa 1919, ba ngaluo si lima moroi ba kebaktian daʼö, ifaʼema huhuo sebua dalifusöda Rutherford, tuhonia ”Famarou Dödö ba zi Falulu Fohalöwö”. Ba huhuo daʼö, ibeʼe gangombakhata wa no mufazökhi sambua majalah si bohou, The Golden Age. * Majalah daʼa ”ifatunö duria si bohou sanandrösa ba duria zabölö moguna, ba itutunö Zura Niʼamoniʼö hadia mbörö wa alua daʼö”.

Laʼandrö fefu khö Ono Zekola Zura Niʼamoniʼö weʼamöi manuriaigö si fao faʼabarani ba wangogunaʼö majalah si bohou andre. Imane sambua zura sanutunö hewisa wamalua fanuriaigö daʼö, ”Fefu niha sangalulu [si no tebayagö idanö] moguna latörö tödöra, wa fangai halöwö andre no töi sebua, ba moguna lahaogö wangogunaʼö inötö si no tebeʼe iadaʼa, ba enaʼö laforege wefao manuriaigö ba zi sagörö ulidanö.” Ato ndra sanuriaigö sanemaʼö daʼö si fao faʼaterou dödö! Me baŵa si Felendrua, ira sanuriaigö Famatörö Lowalangi, no laʼowuloi töra 50.000 niha si lö tebulö ba wangandrö majalah si bohou.

Ira talifusöda si so ba Brooklyn, New York, faoma moto farakha ösinia majalah The Golden Age

Ba gangohorita ndröfi 1919, lafuli lahaogö laʼorganisasi nono mbanua Yehowa. Ba ifuli so göi khöra waʼaterou dödö. Aefa daʼö, no alua ösa zi no mufaʼeleʼö sanandrösa ba ngaluo safuria. Fanandraigö hegöi fangamoniʼö ba nono mbanua Yehowa nifaʼeleʼö ba Maleakhi 3:1-4 no awai, no teʼefaʼö nono mbanua Yehowa moroi ba wangosawuyu ”Mbabilona Sebua” ba no ituyu Yesu ”zawuyu si lö faröi ba satua-tua”. * (Fam. 18:2, 4; Mat. 24:45) No göi tefaʼanö Ono Zekola Zura Niʼamoniʼö ba wamalua halöwö nibeʼe Yehowa khöra.

^ par. 22 Tebulö döi The Golden Age tobali Consolation me döfi 1937, aefa daʼö töinia tobali Awake! me döfi 1946.

^ par. 24 Faigi Menara Pengawal 15 Mbaŵa si Fitu 2013, ngaʼörö 10-12, 21-23; Baŵa si Tölu 2016, ngaʼörö 29-31.