Faigi nösi

Faigi ba gangolifa

Hadia ”Huku Faʼasökhi Dödö” Zanuturu Lalamö?

Hadia ”Huku Faʼasökhi Dödö” Zanuturu Lalamö?

IMANE Lisa, * ”Ebua sibai lua-luania khögu waʼasökhi dödö nifalua ndra talifusöda.” Daʼö mbörö wa adöni dödönia ba zindruhu. Simane daʼö göi zalua khö Anne. Imane, ”Ba wamobörö, adöni dödögu ba zindruhu börö waʼasökhi dödö niforomaʼö ndra Samaduhuʼö Yehowa, tenga börö wamahaʼö nifaʼemara.” Iadaʼa, omuso dödö ndra talifusöda ira alawe si darua andre ba wombaso hegöi ba woʼangerönusi Sura Niʼamoniʼö. Hizaʼi, ebua sibai lua-luania khöra waʼasökhi dödö si no larasoi.

Hewisa lala wangoromaʼöda faʼasökhi dödö enaʼö tefarou dödö niha si so ba zi fasuida? Datatutunö hewisa wangoromaʼöda daʼö ba wehede hegöi ba nifaluada. Aefa daʼö, datatutunö haʼökhö manö taforomaʼö waʼasökhi dödö andrö.

”HUKU FAʼASÖKHI DÖDÖ” BA WEHEDEDA

Mututunö ba Gamaedola faza 31 wa foʼomo ira alawe si sökhi amuata andrö iʼokhögö ”huku faʼasökhi dödö” ba mbewenia. (Amd. 31:26) ”Huku” daʼö zamatörö fehedenia hegöi lala wahuhuosania. Moguna göi laʼokhögö ”huku” daʼa ira ama na mohede ira. Ato zatua sangila wa lö sökhi lua-luania ba ndraonora na lö sökhi wehedera, ba tola manö lö lafondrondrongo wehedera iraonora andrö. Hizaʼi, na sökhi wehede zatua, aoha ba ndraono wamalua niwaʼöra.

Hewaʼae na samösa satua ndraʼugö mazui tenga, hewisa enaʼö tola fahuhuo ndraʼugö si fao faʼasökhi dödö? Tola tasöndra wanuturu lala ba ngawua wehede siföföna nisura ba Gamaedola 31:26 wa moguna ’atua-tua ita ba wahuhuosa’. Eluahania, moguna tahaogö taʼangeragö hadia zinangea tawaʼö ba hewisa lalada wamaʼema yaʼia. Tola tasofu khöda samösa, ’Hadia tobali fangandrö-ngandrö wönu niha wehedegu mazui sangaʼasogö faʼatulö?’ (Amd. 15:1) Sindruhu, no taforomaʼö waʼatua-tua na taʼangeragö fatua lö mohede ita.

Imane göi ba ayati tanö böʼö ba mbuku Gamaedola, ”Hulö nikhu gari wehede si lö fakhamö muʼangeragö.” (Amd. 12:18) Na tahaogö taʼangeragö hadia lua-luania ba niha böʼö wehededa hegöi lala wamaʼemada yaʼia, daʼö zamarou yaʼita irege taʼangenanöi wehededa. Na tafalua ”huku faʼasökhi dödö”, lö tawaʼö wehede sangafökhöiʼö tödö niha böʼö. (Ef. 4:31, 32) Hizaʼi, tola fahuhuo ita si fao faʼasökhi dödö ba tahaogö-haogö wamaʼema yaʼia. No ibeʼe khöda duma-duma Yehowa me ifaʼema wehede si möi famarou dödö khö genoninia sorasoi faʼataʼu sotöi Elia. Ifatenge malaʼikania ba wahuhuosa khö Gelia faoma ”li side-ide ba sohau-hau”. (1 Ra. 19:12) Hizaʼi, enaʼö tola tobali ita niha si sökhi tödö, lö ibönö na ha taforomaʼö ia ba wehede. Moguna göi taforomaʼö daʼö ba nifaluada. Hewisa wamaluada daʼö?

FAʼASÖKHI DÖDÖ NIFALUADA MÖI FAMAROU DÖDÖ NIHA BÖʼÖ

No taʼoʼö Yehowa, na taforomaʼö waʼasökhi dödö ba wehede hegöi ba nifaluada. (Ef. 4:32; 5:1, 2) Lisa, nitötöi ba wamobörö, itutunö hewisa waʼasökhi dödö niforomaʼö ndra Samaduhuʼö Yehowa khönia. Imane, ”Samuza inötö, me lafaso ndraʼaga enaʼö findra ba waʼalio, so dombua fongambatö ndra Samaduhuʼö sangai cutira ba wanolo yaʼaga. Lafalua daʼö hewaʼae na lö nifahaʼögu yaʼo ba Zura Niʼamoniʼö!” Börö waʼasökhi dödö niforomaʼöra andrö, tefarou dödö Lisa ba wamahaʼö yaʼia ba zindruhu.

Anne, nitötöi moroi yawa, iforomaʼö göi wangandrö saohagölö ba waʼasökhi dödö si no laforomaʼö khönia ira Samaduhuʼö Yehowa. Imane, ”Börö zalua ba gulidanö andre, abua khögu wamaduhusi tödö niha böʼö.” Imane nasa, ”Me falukha ndraʼo khö ndra Samaduhuʼö Yehowa, lö faduhu dödögu khöra. Manofu-nofu dödögu, ’Hadia mbörö wa laʼameʼegö tödö sibai ndraʼo?’ Hizaʼi, ibörögö ufaduhusi tödö niha samahaʼö yaʼo ba Zura Niʼamoniʼö börö me soroi ba dödönia wangoromaʼö khögu faʼasökhi dödö.” Hadia mbuania? ”Ibörögö uʼosambuaʼö dödögu ba wamahaʼö yaʼo ba Zura Niʼamoniʼö.”

Nehegö atö, adöni sibai dödö Lisa hegöi Anne ba gamuata faʼasökhi dödö safönu faʼomasi niforomaʼö ndra talifusöda, ba daʼö mbörö wa lafahaʼö ira ba zindruhu. Faʼasökhi dödö niforomaʼö ndra talifusöda khöra, daʼö zanolo yaʼira ba wamaduhusi tödö Yehowa hegöi ono mbanuania.

FOROMAʼÖ WAʼASÖKHI DÖDÖ SIMANE NIʼANDRÖ LOWALANGI

Te so niha sangogunaʼö fehede si sökhi ba laboho mbawara ba niha böʼö börö me daʼö zi toʼölö lafalua ba mbanuara. Sindruhu sa, sökhi gamuata simane daʼö. Hizaʼi na ha daʼö zamarou yaʼira, tola manö lö niforomaʼöra waʼasökhi dödö simane niʼandrö Lowalangi.—Fareso göi Halöwö Zinenge 28:2.

Ba wangoromaʼö faʼasökhi dödö simane niʼandrö Lowalangi, moguna taʼoʼö wanuturu lala moroi ba geheha niʼamoniʼö, börö me bua geheha niʼamoniʼö waʼasökhi dödö andrö. (Gal. 5:22, 23) Na tafalua daʼö, eluahania no taʼomasiʼö Lowalangi ba taʼoʼö ia. Baero daʼö, yaʼita niha Keriso, taʼomasiʼö niha böʼö ba taʼameʼegö tödö ira simane nifalua Yesu. Börö me taʼomasiʼö Lowalangi Yehowa hegöi niha böʼö, terou dödöda wangoromaʼö faʼasökhi dödö. Daʼö mbörö wa tola taforomaʼö mbua-bua andrö soroi ba dödö simane niʼandrö Lowalangi.

HAʼÖKHÖ TAFOROMAʼÖ WAʼASÖKHI DÖDÖ?

Te aoha khöda wangoromaʼö faʼasökhi dödö ba niha si no irai mamalua khöda faʼasökhi dödö mazui ba niha si faʼila khöda. (2 Sa. 2:6) Duma-dumania, mangandrö saohagölö ita khöra. (Kol. 3:15) Hizaʼi, hewisa na tawaʼö tödöda wa tenga sinangea niha daʼö wanema faʼasökhi dödöda?

Angeragö daʼa: No ibeʼe ia duma-duma Yehowa ba wangoromaʼö faʼasökhi dödö sebua ba niha fefu, hewaʼae na sinangea ira wanema daʼö mazui löʼö. Ba Daromalinia, no ifahaʼö göi ita wa moguna sibai taforomaʼö waʼasökhi dödö. Ba Mbuku Niʼamoniʼö Yunani Niha Keriso, so mato hauga kali tesura ngawua wehede ”faʼasökhi dödö sebua”. Asese muʼogunaʼö ngawua wehede daʼa ba wanutunö buala nibeʼe zi samösa niha börö waʼoböwönia, tenga börö me no sinangea itema daʼö niha sanema buala andrö. Hewisa lala Lowalangi wangoromaʼö khöda faʼasökhi dödö simane daʼö?

Angeragö niha si hauga zuta faʼato ba gulidanö andre si no morasoi faʼasökhi dödö Yehowa, yaʼia daʼö me iʼamualagö zoguna khöra enaʼö terorogö waʼaurira. (Mat. 5:45) Sindruhunia, fatua lö aboto ba dödöda Yehowa, no iforomaʼö khöda waʼasökhi dödö. (Ef. 2:4, 5, 8) Duma-dumania, ibeʼe mbuala fondrege zi sökhi, yaʼia daʼö Ononia si ha sambua, ba wangöhöli yaʼita. Itutunö Faulo wa ibeʼe höli andrö Yehowa börö ”waʼafahöna waʼasökhi dödönia sebua”. (Ef. 1:7) Baero daʼö, hewaʼae na asese tafalua zala föna Yehowa ba afatö dödönia tabeʼe, lö iböhöli wameʼe khöda fanuturu lala hegöi ba wamahaʼö yaʼita. Famahaʼö hegöi fehede nifaʼemania andrö hulö ’deu awu’ sanoru-noru ba dete ndruʼu. (5 Mo. 32:2) Tatu tebai tasulöni waʼasökhi dödönia si no iforomaʼö khöda. Na dali zindruhunia, na lö iforomaʼö khöda waʼasökhi dödö Yehowa, lö hadöi fanötönada sanandrösa ba zi so miföna.—Fareso göi 1 Fetero 1:13.

Me no tatutunö waʼasökhi dödö niforomaʼö Yehowa, tatu adöni sibai dödöda ba terou dödöda woloʼö duma-duma nibeʼenia. Simane Yehowa, omasi ita taforomaʼö waʼasökhi dödö ba niha fefu, tenga ha ba niha somasi ita. Moguna tafalua daʼö ba waʼaurida sero maʼökhö. (1 Te. 5:15) No amaedola galitö ita ba mbaŵa waʼokafu na lö mamalö taforomaʼö waʼasökhi dödö. Tobali ita umbu wondrara dödö ba nösi nomoda, ba mbanua niha Keriso, ba nawöda wohalöwö, ba nawöda sekola, hegöi ba zi faola omo khöda.

Angeragö nösi nomou mazui ira talifusöda ba mbanua niha Keriso si tola manema bua moroi ba waʼasökhi dödö niforomaʼömö, he ba wehede hegöi ba nifaluamö. Duma-dumania, te so ndra talifusöda ba mbanua niha Keriso sinangea mutolo ba wangehaogö omo hegöi olayama mazui ba wowöli soguna khöra. Baero daʼö, na falukhaʼö ba niha sinangea mutolo me möiʼö manuriaigö, hadia tola göi ötolo ia?

Börö me soloʼö khö Yehowa ita, yalötebulö taʼoʼö ”huku faʼasökhi dödö” ba wehede hegöi ba nifaluada.

^ So ösa zi no mufaböʼöni töi.