Faigi nösi

Faigi ba gangolifa

Elias Hutter hegöi Sura Ni’amoni’ö Heberai’o Nifazökhinia Sahöli-höli Dödö

Elias Hutter hegöi Sura Ni’amoni’ö Heberai’o Nifazökhinia Sahöli-höli Dödö

HADIA tola öbaso Zura Ni’amoni’ö Heberai’o? Te lö’ö. Te göi lö irai ö’ila Zura Ni’amoni’ö Heberai’o. Hiza’i, na aboto ba dödöu sanandrösa khö pakar ba abad si-16, Elias Hutter, hegöi zi dombua edisi Zura Ni’amoni’ö Heberai’o nifazökhinia, tola itugu ö’ame’egö tödö Zura Ni’amoni’ö ni’okhögöu iada’a.

Tumbu Elias Hutter ba Görlitz me döfi 1553, sambua kota side-ide sahatö ba nola Jerman faoma Polandia hegöi Republik Ceko. Ifaha’ö ia Hutter ba li niha Timur Tengah ba Universitas Lutheran si so ba Jena. Me 24 fake ndröfinia, tobali ia profesor ba li Heberai’o ba Leipzig. I’ohe wamohouni sanandrösa ba wamaha’ö. Duma-dumania, ifazökhi zekola ba Nuremberg. Ba da’ö mufaha’ö ndra nifaha’ö ba li Heberai’o, Yunani, Latin, hegöi Jerman ba zi öfa fakhe. Te tebai mufalua da’a ba zekola mazui universitas tanö bö’ö ba götö da’ö.

”WA’ASÖKHI EDISI ANDRE”

Nga’örö tanö föna Zura Ni’amoni’ö Heberai’o nifazökhi Hutter me 1587

Me 1587, ifazökhi Hutter edisi li Heberai’o nifotöi sura Gamabu’ula Li Siföföna. Tuho edisi andre ya’ia da’ö Derekh ha-Kodesh, nihalö moroi ba Yesaya 35:8 ba eluahania ”Lala Ni’amoni’ö”. Börö hurufo-hurufo si baga ba Zura Ni’amoni’ö andre wa so zanguma’ö wa ”fefu nösinia zangoroma’ö wa’asökhi edisi andre”. Hiza’i, wa tola moguna sibai Zura Ni’amoni’ö andre börö me tola la’oguna’ö ira nifaha’ö si tobali fanolo ba wamaha’ö ba li Heberai’o.

Ena’ö tola aboto ba dödöu hadia mbörö wa tola möi fanolo Zura Ni’amoni’ö Heberai’o Hutter da’a, fatimbaisi zi dua ngawalö wanaisi nitaögö niha sotandraigö wombaso Sura Ni’amoni’ö ba li Heberai’o andre. Si oföna, sanandrösa ba hurufonia si tenga si to’ölö. Si dua, ara awena tola mu’ila wehede dane-danenia na so imbuhannia. Duma-dumania, faigi ngawua wehede Heberai’o נפשׁ (mufo’eluaha ne’phesh), eluahania ”noso”. Ba Hezekieli 18:4, tefobörö ba ה (ha), eluahania ”da’ö”, irege tobali ngawua wehede majemuk הנפשׁ (han·ne’phesh), mazui ”noso da’ö”. Ba niha si to’ölö, ngawua wehede, הנפשׁ (han·ne’phesh) faehu sibai moroi ba wehede נפשׁ (ne’phesh).

Ba wanolo nifaha’önia, i’oguna’ö Hutter metode percetakan sabölö baga, ya’ia da’ö hurufo Heberai’o ni’awe’e-we’eni ba si to’ölö. I’awe’e-we’eni fefu hurufo zi tobali ngawua wehede dane-dane, ba ibe’e hurufo si to’ölö ba imbuhannia. Da’a zame’e fa’aoha khö ndra nifaha’ö ena’ö alio la’ila ngawua wehede dane-dane ba li Heberai’o, ba moguna da’a ba ginötö lafaha’ö ira ba li andrö. I’oguna’ö metode si fagölö göi New World Translation of the Holy Scriptures—With References (Kitab Suci Terjemahan Dunia Baru—si So Referensi) ba nisura ba gahe zura. Musura ba hurufo sawe’e-we’e ngawua wehede si tobali dane-dane, ba fehede nönö-nönö mube’e hurufo si to’ölö. Gambara tanö yawa andrö zangoroma’ö hurufo ni’awe’e-we’eni ni’oguna’ö ba Zura Ni’amoni’ö Hutter ba Hezekieli 18:4 ba ni’oguna’ö Reference Bible ba ayati si fagölö.

”AMABU’ULA LI SI BOHOU” EDISI HEBERAI’O

Ifazökhi göi Hutter zasese mufotöi Gamabu’ula Li si Bohou ba zi 12 ngawalö li. Mufazökhi edisi andre ba Nuremberg me döfi 1599 ba asese mufotöi Poliglot Nuremberg. Omasi göi Hutter wamazökhi Mbuku Ni’amoni’ö Yunani Niha Keriso sangoguna’ö li Heberai’o. Hiza’i, iwa’ö wanguma’ö wa abua sibai wanöndra Gamabu’ula Li si Bohou ba li Heberai’o, hewa’ae na ”ebua ibu’a mböli” ba wangokhögö ya’ia. * Tobali, ihalö gangetula ba wamo’eluaha samösa Gamabu’ula Li si Bohou moroi ba li Yunani ba li Heberai’o. Iröi fefu halöwö tanö bö’ö ba wo’asiwai halöwö andre Hutter, ba awai halöwö andrö ha bakha ba zi döfi!

Hadia zi sökhi moroi ba Mbuku Ni’amoni’ö Yunani Niha Keriso li Heberai’o nifazökhi Hutter? Isura samösa sarjana Heberai’o ba abad si-19 sotöi Franz Delitzsch, ”Famo’eluahania li Heberai’o zangoroma’ö wa aboto sibai ba dödönia li si ha ma’ifu aboto ba dödö niha Keriso. Tola mu’oguna’ö wamo’eluaha andrö tobali referensi, börö me dozi faosatönia mangoguna’ö ngawua wehede si tefaudu.”

EBUA SIBAI LUA-LUA HALÖWÖ DANGANIA

Lö tobali kayo Hutter börö halöwö famo’eluaha nifaluania; börö me lö ato zowöli. Hewa’ae simanö, ebua sibai lua-lua halöwö dangania andrö, irugi mato hauga fakhe aefa da’ö. Duma-dumania, Gamabu’ula Li si Bohou nifazökhinia ifuli ibohouni ba ifazökhi William Robertson me 1661, hegöi Richard Caddick me döfi 1798. Me ifalua wamo’eluaha moroi ba li Yunani, ihaogö Hutter wangoguna’ö döi faka Kyʹri·os (So’aya) ba The·osʹ (Lowalangi) tobali ”Yehowa” (יהוה, JHVH) na so ayati nihalö moroi Mbuku Ni’amoni’ö Heberai’o mazui na ba wamaiginia manandrösa döi faka andrö khö Yehowa. Sambua sadöni dödö da’a, hewa’ae oya wamo’eluaha Gamabu’ula Li si Bohou si lö mangoguna’ö töi Lowalangi, hiza’i famo’eluaha Hutter andre zi tobali tandra wa moguna so döi Lowalangi ba Mbuku Ni’amoni’ö Yunani Niha Keriso.

Na ö’ila döi Lowalangi Yehowa ba Mbuku Ni’amoni’ö Yunani, törö tödöu halöwö danga Elias Hutter hegöi halöwö dangania sahöli-höli dödö.

^ par. 9 Sindruhunia, so ndra pakar ba zilalö zamazökhi Gamabu’ula Li si Bohou ba li Heberai’o. Samösa moroi ba gotaluara ya’ia da’ö Simon Atoumanos, samösa biarawan Bizantium, me 1360. Tanö bö’önia Oswald Schreckenfuchs, samösa sarjana Jerman, me arakhagö 1565. Lö irai mucetak wamo’eluaha andre ba iada’a no taya.