Skip to content

Skip to table of contents

Olketa Endnote

Olketa Endnote

1 JEHOVAH

Nem bilong God hem Jehovah and hem savve minim “Hem Savve Duim Eni Samting.” Jehovah hem olmaeti God, and hem nao creatim evri samting. Hem garem paoa for duim eni samting wea hem laek for duim.

Long Hebrew languis, olketa iusim fofala leta for raetem nem bilong God. Long English, fofala leta hia hem YHWH or JHVH. Datfala nem hem stap samting olsem 7,000 taem long olketa firstfala copy bilong Bible long Hebrew languis. Pipol raonem world savve iusim datfala nem Jehovah followim hao olketa talem long languis bilong olketa.

Chap. 1, par. 15, footnote

2 BIBLE “KAM FROM GOD”

Bible hem toktok bilong God nomata hem iusim olketa man for raetem datwan. Olsem example, wanfala olo grandadi askem granson bilong hem for raetem wanfala leta for hem. Olsem tu, God iusim holy spirit for leadim tingting bilong olketa man wea raetem Bible. Holy spirit bilong God leadim olketa for lukim olketa vision or garem olketa dream, and then olketa raet abaotem samting wea olketa lukim.

Chap. 2, par. 5

3 OLKETA PRINCIPLE

Hem olketa teaching insaed long Bible wea showimaot tru samting. Example nao disfala principle, “sapos man hem fren witim pipol wea wei bilong olketa hem nogud, olketa bae spoelem gudfala wei bilong hem.” Principle hia showimaot olketa fren bilong iumi savve mekem iumi for garem gudfala wei or nogud wei. (1 Corinth 15:33) And disfala principle, “eni samting wea man plantim, datwan nao bae hem harvestim” hem showimaot eni samting wea iumi duim bae iumi kasem gud samting or nogud samting from datwan.—Galatia 6:7.

Chap. 2, par. 12

4 PROFESI

Profesi hem message from God. Maet hem abaotem plan bilong hem, or olketa teaching bilong hem, or wanem hem laekem olketa man for duim, or judgment message, or samting wea bae happen long future. Staka profesi long Bible kamap tru finis.

Chap. 2, par. 13

5 OLKETA PROFESI ABAOTEM MESSIAH

Staka profesi long Bible abaotem Messiah, Jesus nao mekem kamap tru. Lukim box wea garem title “ Olketa Profesi Abaotem Messiah.”

Chap. 2, par. 17, footnote

6 PLAN BILONG JEHOVAH FOR DISFALA EARTH

Jehovah wakem earth for olketa man wea lovem hem for stap insaed. Hem laekem full earth for kamap paradaes. Datfala plan bilong hem no change. Klosap nao God bae finisim evri nogud samting and hem bae mekem pipol bilong hem for laef olowe.

Chap. 3, par. 1

7 SATAN AND DEVIL

Satan hem datfala angel wea startim wei for againstim God. Datfala nem Satan hem minim “man for againstim man” bikos hem againstim Jehovah. Nara nem bilong hem, Devil, and nem hia minim “man for tok spoelem man.” Olketa kolem hem long nem hia bikos hem talem laea samting abaotem God and hem man for laea long pipol.

Chap. 3, par. 4

8 OLKETA ANGEL

Jehovah wakem olketa angel firstaem, then longtaem bihaen hem just wakem earth. Hem wakem olketa angel for stap long heven. Winim wan handred million angel nao stap long heven. (Revelation 5:11) Evri angel hia garem nem, and wei bilong olketa no semsem. Olketa angel wea faithful no laekem olketa man for worshipim olketa. Olketa garem difren position and garem difren kaen waka tu for duim. Olketa waka front long throne bilong Jehovah, talemaot message bilong hem, protectim and leadim pipol bilong Jehovah long earth, panisim olketa wea againstim Jehovah, and sapotim preaching waka. (Sams 34:7; Revelation 14:6; 22:8, 9) Long future, olketa bae sapotim Jesus for faet long Armageddon.—Revelation 16:14, 16; 19:14, 15.

Chap. 3, par. 5; Chap. 10, par. 1

9 SIN

Sin hem minim eni feeling, tingting, or eni samting wea iumi duim wea Jehovah no hapi long hem and wea againstim olketa standard bilong hem. From sin hem spoelem wei wea iumi fren witim Jehovah, hem givim iumi olketa law and principle wea savve helpem iumi for no duim sin. Long firstaem, evri samting wea Jehovah wakem hem perfect, bat taem Adam and Eve disaed for no obeyim Jehovah, tufala sin and tufala no perfect nao. Tufala kamap olo and dae. From Adam and Eve nao firstfala dadi and mami bilong iumi, iumi born sin, kamap olo and dae.

Chap. 3, par. 7; Chap. 5, par. 3

10 ARMAGEDDON

Diswan hem war bilong God for distroem world bilong Satan and evri nogud samting.

Chap. 3, par. 13; Chap. 8, par. 18

11 KINGDOM BILONG GOD

Kingdom bilong God hem wanfala gavman wea Jehovah startim long heven. Jesus Christ nao King bilong datfala gavman. Long future, Jehovah bae iusim datfala Kingdom for finisim evri nogud samting. Kingdom bilong God bae rul ovarem full earth.

Chap. 3, par. 14

12 JESUS CHRIST

Jesus nao first wan wea God creatim bifor evri nara samting. Jehovah sendem Jesus kam long earth for dae for evriwan. Bihaen olketa killim dae Jesus, Jehovah mekem hem for laef bak. Distaem Jesus hem King insaed Kingdom bilong God long heven.

Chap. 4, par. 2

13 PROFESI ABAOTEM 70 WEEK

Bible talem profesi abaotem taem wea Messiah bae kam. Bible sei hem bae kam long end bilong 69 week, wea start long 455 B.C.E. and finis long 29 C.E.

Hao nao iumi savve datfala 69 week hem finis long 29 C.E.? Datfala 69 week hem start long 455 B.C.E. taem Nehemiah kasem Jerusalem and start for buildim bak datfala taon. (Daniel 9:25, NW; Nehemaea 2:1, 5-8) Taem iumi herem datfala word “week,” iumi savve hem 7-fala day. From Bible sei “wanfala day hem savve minim wanfala year,” wanfala week hem no minim 7-fala day bat hem minim 7-fala year. (Nambas 14:34; Esikiel 4:6) So datwan minim wanfala week hem 7-fala year, and datfala 69 week hem 483 year (69 x 7). Sapos iumi kaontem datfala 483 year start from 455 B.C.E., bae iumi kasem 29 C.E. (no eni year hem zero year). Datfala year 29 C.E. hem nao year wea Jesus baptaes and kamap Messiah!—Luke 3:1, 2, 21, 22.

Datfala profesi story abaotem narafala week tu, wea diswan minim nara 7-fala year moa. Insaed long disfala 7-fala year, olketa bae killim dae Messiah. Diswan hem happen long 33 C.E. And start long 36 C.E., olketa bae preachim gud nius abaotem Kingdom bilong God long evri nation, and no long olketa Jew nomoa.—Daniel 9:24-27, NW.

Chap. 4, par. 7

14 TRINITY HEM FALSE TEACHING

Bible talem Jehovah God nao wakem evri samting, and first wan wea hem wakem nao hem Jesus. (Colossae 1:15, 16) Jesus hem no Olmaeti God. No enitaem Jesus sei hem semsem olsem God. Hem sei: “Dadi hem winim mi.” (John 14:28; 1 Corinth 15:28) Bat samfala religion bilivim Trinity teaching. Olketa sei Father, Son, and holy spirit, thrifala hia wan God nomoa. Datfala word “Trinity” hem no stap insaed long Bible. Trinity hem false teaching.

Holy spirit hem paoa bilong God, wea hem iusim for duim wanem hem laekem. Iumi no savve lukim holy spirit. Hem no wanfala man. Olsem example, olketa firstfala Christian “olketa kasem holy spirit,” and Jehovah sei “mi bae givim kam spirit bilong mi long evri difren kaen pipol.”—Acts 2:1-4, 17.

Chap. 4, par. 12; Chap. 15, par. 17

15 CROSS

Olketa tru Christian no iusim cross long worship bilong olketa. Why nao olsem?

  1. False religion gohed iusim cross long worship bilong olketa for longtaem finis. Long bifor, olketa wea worshipim olketa samting long nature, and olketa wea duim sex worship olketa iusim cross long worship bilong olketa. Insaed long firstfala 300 year bihaen Jesus hem dae, olketa Christian no iusim cross long worship bilong olketa. Bihaen, king Constantine bilong Rome hem mekem cross for kamap symbol bilong olketa Christian religion. Hem iusim cross for trae for mekem pipol acceptim Christian religion. Bat cross and Jesus Christ, tufala barava difren samting. Datfala buk New Catholic Encyclopedia sei: “Pipol wea stap bifor Christian religion start olketa worshipim cross, and pipol wea no Christian tu iusim cross long worship bilong olketa.”

  2. Jesus no dae long wanfala cross. Greek word for “cross” hem minim “wanfala post,” “wanfala pis timba,” or “wanfala tree.” Datfala buk The Companion Bible sei: “Olketa Greek word wea olketa iusim long [Niu Testament] hem no enitaem minim tufala pis timba.” Jesus dae long wanfala post.

  3. Jehovah no laekem iumi for iusim image or eni symbol long worship bilong iumi.—Eksodas 20:4, 5; 1 Corinth 10:14.

Chap. 5, par. 12

16 MEMORIAL

Jesus givim komand for olketa disaepol for rememberim dae bilong hem. Olketa duim datwan evri year long Nisan 14, wea hem sem date wea olketa Israelite celebratem Pasova. Olketa pasim raon bred and wine long evriwan wea kam long Memorial. Bred hem piksarem body bilong Jesus, and wine hem piksarem blood bilong hem. Olketa wea bae rul witim Jesus long heven nao kaikaim bred and drinkim wine. Olketa wea garem hope for stap olowe long earth attendim Memorial for showimaot respect bat olketa no kaikaim bred and drinkim wine.

Chap. 5, par. 21

17 SOUL

Long English New World Translation, datfala word “soul” hem savve minim (1) man, (2) animal, and (3) laef bilong man or laef bilong animal. Bae iumi storyim samfala example:

  • Man. “Long taem bilong Noah . . . eitfala soul” no dae long datfala flood. (1 Peter 3:20, footnote) Long hia datfala word “soul” hem minim Noah and waef bilong hem, thrifala son bilong hem, and thrifala waef bilong olketa son bilong hem.

  • Animal. “God hem sei: ‘Wata mas fulap witim olketa soul wea laef, and olketa animal wea flae mas flae long skae antap long earth.’ And God hem sei moa: ‘Earth mas garem olketa difren kaen soul wea laef, olketa difren kaen animal wea man savve keepim, olketa animal wea krol long graon, and olketa wild animal.’ And evri samting hem talem hem happen olsem nao.”—Genesis 1:20, 24, NW, footnote.

  • Laef bilong man or laef bilong animal. Jehovah sei long Moses: “Olketa man long dea hu i bin laek fo kilim yu [“killim soul bilong iu,” NW, footnote], olketa dae finis nao.” (Eksodas 4:19) Taem Jesus stap long earth, hem sei: “Mi nao nambawan man for lukaftarem olketa sheepsheep. Nambawan man for lukaftarem olketa sheepsheep hem willing for dae [“givim soul bilong hem,” footnote] for sevem olketa.”—John 10:11.

    Nara samting tu, taem man duim wanfala samting witim “full soul” bilong hem, diswan minim hem willing and duim datfala samting witim best bilong hem. (Matthew 22:37; Diutronomi 6:5) Bible iusim datfala word “soul” tu for storyim feeling bilong iumi olketa man and animal for laek kaikai. Bible storyim tu man wea dae finis or wanfala dead body hem soul wea dae finis.—Numbers 6:6, NW; Proverbs 23:2, NW, footnote; Isaiah 56:11, NW, footnote; Haggai 2:13, NW.

Chap. 6, par. 4, footnote; Chap. 15, par. 17

18 SPIRIT

Long English New World Translation Bible, olketa transleitim Hebrew word ru’ach and Greek word pneu’ma long “spirit.” Hebrew word and Greek word hia savve minim olketa difren samting. Evri difren samting hia hem olketa samting wea man no savve lukim. Olsem example, tufala word hia savve minim wind, brith bilong man and animal, olketa angel, and holy spirit bilong God. Bible sei taem man hem dae, hem no gohed laef long nara ples moa.—Sams 104:29; Matthew 12:43; Luke 11:13.

Chap. 6, par. 4, footnote; Chap. 15, par. 17

19 GEHENNA

Gehenna hem nem bilong wanfala valley klosap long Jerusalem wea pipol savve torowem and bonem olketa rabis long hem. No eni samting pruvim pipol spoelem or bonem olketa laef animal or man wea laef yet long datfala valley taem Jesus stap long earth. So Gehenna no piksarem wanfala ples wea iumi no lukim wea olketa spoelem or bonem pipol wea dae. Taem Jesus story abaotem pipol wea olketa bae torowem long Gehenna, hem story abaotem wei for finis for olowe.—Matthew 5:22; 10:28.

Chap. 7, par. 20

20 LORD’S PREA

Diswan hem prea wea Jesus talem for teachim olketa disaepol hao for prea. Samfala savve kolem prea hia, Our Father prea, or example prea. Jesus prea olsem:

  • “Mifala laekem nem bilong iu for holy”

    Iumi prea for Jehovah aotem evri laea toktok wea spoelem holy nem bilong hem. Then, evriwan long heven and earth bae respectim and mekhae long nem bilong hem.

  • “Mifala laekem Kingdom bilong iu for kam”

    Iumi prea for gavman bilong God for distroem nogud world bilong Satan, rul ovarem earth, and for mekem earth kamap paradaes.

  • “Duim samting wea iu laek for duim long earth”

    Iumi prea for plan bilong God for disfala earth kamap tru mekem olketa wea obey and wea perfect savve laef olowe insaed Paradaes, wea hem nao firstfala plan bilong Jehovah for iumi olketa man.

Chap. 8, par. 2

21 RANSOM

Jehovah provaedem ransom for mekem olketa man kamap free from sin and dae. Ransom hem datfala price for peim bak perfect laef wea firstfala man, Adam, hem lusim. And tu, ransom helpem iumi olketa man for fren bak moa witim Jehovah. God sendem Jesus long earth for dae for evri man wea sin. Bikos long dae bilong Jesus, evriwan garem chance for laef olowe and kamap perfect.

Chap. 8, par. 21; Chap. 9, par. 13

22 WHY YEAR 1914 HEM BARAVA IMPORTANT

Profesi long Daniel chapter 4 helpem iumi for luksavve Kingdom bilong God bae start for rul long year 1914.

Profesi: Jehovah mekem King Nebuchadnezzar for lukim wanfala dream abaotem wanfala maeti tree wea olketa katem daon. King hia lukim olketa taengem botom bilong datfala tree long strap wea olketa wakem from iron and copper. Datwan hem for stopem tree hia for no grow for “sevenfala taem.” Bihaen datwan nao tree hia bae grow bak moa.—Daniel 4:1, 10-16, NW.

Hao profesi hia affectim iumi: Datfala tree piksarem rul bilong God. For staka year, Jehovah putim olketa king long Jerusalem for rulim nation bilong Israel. (Fas Kronikols 29:23) Bat gogo olketa king hia no obeyim Jehovah, and rul bilong olketa hem finis. Jerusalem hem distroe long year 607 B.C.E. Datwan hem start bilong datfala “sevenfala taem.” (2 Kings 25:1, 8-10, NW; Ezekiel 21:25-27, NW) Jesus sei, “olketa kantri bae purubutim Jerusalem go kasem end long taem wea olketa kantri rul.” Datfala “taem wea olketa kantri rul” hem nao datfala “sevenfala taem.” (Luke 21:24) So “sevenfala taem” hia no finis taem Jesus stap long earth. Jehovah sei bae hem markem wanfala King for rul long end bilong datfala “sevenfala taem.” Rul bilong niu King hia, Jesus, bae mekem pipol bilong God long earth kasem staka nambawan blessing for olowe.—Luke 1:30-33.

Haomas year nao datfala “sevenfala taem”: “Sevenfala taem” hia hem 2,520 year. Sapos iumi start long year 607 B.C.E., and kaontem 2,520 year, bae iumi kasem year 1914. Datwan nao year wea Jehovah markem Jesus, wea hem Messiah, for kamap King insaed Kingdom bilong God long heven.

Why nao iumi sei datfala “sevenfala taem” hem 2,520 year? Bible sei thrifala taem and haf taem hem 1,260 day. (Revelation 12:6, 14) So sapos iumi addim thrifala taem and haf taem witim nara thrifala taem and haf taem, bae iumi kasem “sevenfala taem,” or 2,520 day. For followim hao Bible kaontem olketa day bilong profesi, wea hem nao “wanfala day hem for wanfala year,” datfala 2,520 day hem 2,520 year.—Numbers 14:34, NW; Ezekiel 4:6, NW.

Chap. 8, par. 23

23 MICHAEL, DATFALA CHIEF ANGEL

“Chief angel” nao hem “chief bilong olketa angel.” Bible storyim wanfala chief angel nomoa, and nem bilong hem Michael.—Daniel 12:1; Jude 9.

Michael hem Komanda bilong army bilong God, wea hem nao olketa angel wea faithful. Long Revelation 12:7 hem sei: “Michael witim olketa angel bilong hem faetem datfala big snek, and . . . olketa angel bilong hem.” Bible buk Revelation sei Jesus nao Komanda bilong army bilong God, so Michael hem nara nem bilong Jesus.—Revelation 19:14-16.

Chap. 9, par. 4, footnote

24 OLKETA LAST DAY

Olketa last day hem minim taem wea olketa big samting bae happen long earth taem Kingdom bilong God redi for finisim nogud world bilong Satan. Bible iusim tu olketa narafala toktok taem hem storyim olketa last day, olsem ‘taem wea world hem gogo for finis,’ and “taem wea Son bilong man hem stap.” (Matthew 24:3, 27, 37) “Olketa last day” start taem Kingdom bilong God hem rul long 1914, and bae hem finis taem nogud world bilong Satan hem finis long Armageddon.—2 Timothy 3:1; 2 Peter 3:3.

Chap. 9, par. 5

25 OLKETA WEA DAE FINIS BAE LAEF BAK

Bible storyim naenfala pipol wea Elijah, Elisha, Jesus, Peter, and Paul mekem olketa for laef bak moa. God nao givim paoa long olketa for duim olketa mirakol hia. Jehovah promis for mekem “pipol wea raeteous and pipol wea no raeteous for laef bak” long earth. (Acts 24:15) Bible storyim tu samfala bae laef bak for go long heven. Diswan hem happen taem olketa hia wea God anointim witim holy spirit olketa laef bak and go for rul witim Jesus long heven.—John 5:28, 29; 11:25; Philippi 3:11; Revelation 20:5, 6.

Chap. 9, par. 13

26 SPIRITISM

Spiritism nao hem wei for trae for story witim olketa demon. Pipol savve duim diswan seleva or olketa go long wanfala kastom man or magic man for story witim olketa demon for olketa. Pipol wea duim diswan bilivim laea teaching wea sei taem man dae spirit bilong hem gohed laef and hem garem bigfala paoa. Olketa demon laea long olketa man tu mekem olketa disobeyim God. Olketa samting wea join witim devildevil nao hem astrology (biliv wea sei olketa star, moon, and olketa planet savve affectim laef bilong pipol), olketa kastom biliv, olketa horoscope, olketa poster, duim magic, poisonim man, grinlif, and plantim samfala tree for protectim man. Staka buk, magasin, movie, and olketa singsing, story abaotem olketa demon, olketa spirit, and olketa magic samting olsem samting nating nomoa, or hem gudfala samting. Long staka ples olketa savve followim samfala kastom taem olketa berem man wea dae. Olsem example, olketa savve celebratem taem wea man dae, tingim anniversary bilong hem, duim samfala kastom long hasband or waef wea laef, and wekap witim dead body bifor olketa berem. Evri samting hia join witim olketa demon. Pipol savve tekem drug tu taem olketa duim eni samting wea join witim devildevil.—Galatia 5:20; Revelation 21:8.

Chap. 10, par. 10; Chap. 16, par. 4

27 RUL BILONG JEHOVAH

Jehovah hem Olmaeti God and hem nao wakem full universe. (Revelation 15:3) Dastawe hem nao ownim evri samting and hem garem raet for rulim evri samting wea hem wakem. (Sams 24:1; Aesaea 40:21-23; Revelation 4:11) Hem putim olketa law for evri samting wea hem wakem. Jehovah garem raet tu for chusim olketa narawan for rul. Iumi sapotim rul bilong God taem iumi lovem hem and obeyim hem.—Fas Kronikols 29:11.

Chap. 11, par. 10

28 KILLIM DAE BABY INSAED BELE

Taem samfala woman or gele babule olketa savve duim samfala difren samting for killim dae baby insaed bele. Samfala savve drinkim hom medicine mekem baby dae insaed bele or dae taem hem born. Bat Jehovah barava heitim diswan. Datwan hem bikos taem baby start for grow insaed bele, God ting long hem olsem wanfala man nao. So for killim dae baby insaed long bele hem wanfala big sin.

Chap. 13, par. 5

29 BLOOD TRANSFUSION

Diswan hem wanfala treatment wea olketa doctor savve putim full blood or wanfala long fofala main part bilong blood insaed body bilong sikman. Maet olketa savve aotem blood bilong narawan and putim stret insaed long body bilong narawan, or maet olketa iusim blood wea olketa keepim. Fofala main part bilong blood hem plasma, red blood cell, white blood cell, and platelet.

Chap. 13, par. 13

30 STRETEM PIKININI

Long Bible, datfala word ‘stretem’ hem no minim for panisim samwan nomoa. Taem samwan stretem iumi, hem teachim iumi, trainim iumi, and helpem iumi for garem stretfala tingting. Taem Jehovah stretem eniwan, no enitaem hem spoelem hem or raf long hem. (Provebs 4:1, 2) Jehovah showimaot nambawan example for dadi and mami. From Jehovah kaen tumas long iumi taem hem stretem iumi, datwan mekem iumi laekem hem for stretem iumi. (Provebs 12:1) Jehovah lovem pipol bilong hem and trainim olketa. Hem givim instruction for stretem eni rong tingting wea olketa garem, and datwan helpem olketa for garem stretfala tingting and for duim samting wea mekem hem hapi. Taem dadi and mami stretem pikinini, tufala shud helpem pikinini for savve reason why hem mas obeyim tufala. And tufala mas teachim pikinini for lovem Jehovah, tinghae long wanem Bible talem, and for minim olketa Bible principle.

Chap. 14, par. 13

31 OLKETA DEMON

Olketa demon hem olketa nogud angel wea iumi no savve lukim and wea garem bigfala paoa winim iumi olketa man. Long firstaem olketa hia gudfala angel, bat taem olketa disobeyim God olketa kamap olketa nogud angel and enemy bilong God. (Jenesis 6:2; Jude 6) Olketa joinim Satan for againstim Jehovah.—Diutronomi 32:17; Luke 8:30; Acts 16:16; James 2:19.

Chap. 16, par. 4