Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 3

Wanem Nao Plan Bilong God for Iumi Olketa Man?

Wanem Nao Plan Bilong God for Iumi Olketa Man?

1. Wanem nao plan bilong God for iumi olketa man?

GOD hem garem nambawan plan for iumi olketa man. Hem wakem first man and woman, Adam and Eve, for stap insaed long wanfala naes ples. Plan bilong hem for tufala garem pikinini, for mekem full earth kamap paradaes, and for lukaftarem olketa animal.—Jenesis 1:28; 2:8, 9, 15. Lukim Endnote 6.

2. (a) Hao nao iumi savve God bae duim samting wea hem planim? (b) Olketa wanem kaen pipol nao God laekem for stap long earth, and waswe, bae olketa stap for lelebet taem nomoa?

2 Long tingting bilong iu, waswe, bae enitaem iumi stap insaed long wanfala paradaes? Jehovah sei: “Mi talemaot finis [“planim,” NW], an bae mi duim olketa samting ya olsem wea mi bin talem.” (Aesaea 46:9-11; 55:11) Tru nao, no eni samting bae stopem hem for duim wanem hem planim. Jehovah garem plan taem hem wakem disfala earth. Hem “no mekem disfala wol [“earth,” NW] fo stap nating.” (Aesaea 45:18) Hem laekem pipol for stap evriwea long earth. Wanem kaen pipol nao God laekem olketa for stap long earth, and waswe, bae olketa stap for lelebet taem nomoa? Bible sei: “Olketa stretfala pipol [wea minim, pipol wea obey] i onam lan [“stap long earth,” NW] wea [Jehovah] hem bin promisim fo olketa, an bae olketa stap long hem olowe.”—Sams 37:29; Revelation 21:3, 4.

3. Taem iu lukim olketa nogud samting wea happen long world, wanem kwestin nao maet iu garem?

3 Bat distaem pipol sik and dae. Long staka ples long world, war hem gohed and pipol killim dae each other. Bat diswan hem no plan bilong God. So why nao evri samting hem no followim plan bilong God? Wanem nao happen? Bible nomoa garem ansa for olketa kwestin hia.

ENEMY BILONG GOD

4, 5. (a) Hu nao iusim datfala snek for story long Eve long garden bilong Eden? (b) Hao nao gogo wanfala man wea honest hem kamap man for steal?

4 Bible showimaot God hem garem wanfala enemy wea nem bilong hem “Devil and Satan.” Satan iusim wanfala snek for story long Eve long garden bilong Eden. (Revelation 12:9; Jenesis 3:1) Hem mekem Eve for tingse snek hia nao story long hem.—Lukim Endnote 7.

5 So wea nao Satan kam from? Waswe, taem God wakem hem, hem olsem nao? Nomoa! Hem wanfala angel wea stap long heven taem God redyim earth for Adam and Eve, bat hemseleva nao change and kamap Satan, wea nara nem bilong hem Devil. (Job 38:4, 7) Hao nao gogo hem change olsem? Tingim diswan. Hao nao gogo wanfala man wea honest savve kamap man for steal? Taem hem born hem no man for steal. Bat from hem barava laekem wanfala samting wea hem no bilong hem, and hem gohed for tingim datwan, gogo datfala feeling hem kamap strong tumas. Then, taem hem garem chance, hem stealim nao datfala samting. Samting wea hem duim nao mekem hem kamap man for steal.—Readim James 1:13-15. Lukim Endnote 8.

6. Hao nao gogo wanfala angel kamap enemy bilong God?

6 Datwan nao samting wea happen long datfala angel. Bihaen Jehovah wakem Adam and Eve, hem talem tufala for garem olketa pikinini and for “olketa save go an stap long evri ples long wol [“earth,” NW].” (Jenesis 1:27, 28) Maet datfala angel garem tingting olsem, ‘Mi laekem olketa pipol hia for worshipim mi, no worshipim Jehovah!’ Taem hem gohed for tingim datwan, gogo datfala feeling hem kamap strong tumas, and hem laekem nao samting wea Jehovah nomoa fit for kasem, wea hem nao for pipol worshipim hem. So hem laea long Eve and mekem hem for duim samting wea againstim Jehovah. (Readim Jenesis 3:1-5.) Taem hem duim datwan, hem kamap Satan and Devil, wea hem enemy bilong God.

7. (a) Why nao Adam and Eve dae? (b) Why nao iumi kamap olo and dae?

7 Adam and Eve no obeyim God and tufala kaikaim datfala frut. (Jenesis 2:17; 3:6) Tufala sin againstim Jehovah, and gogo tufala dae, wea hem nao samting wea Jehovah sei bae kasem tufala. (Jenesis 3:17-19) Evri pikinini bilong Adam and Eve born sin, so evriwan dae. (Readim Rome 5:12.) For helpem iumi minim why nao evri pikinini bilong Adam and Eve olketa sin, tingim disfala example. Wanfala tray for beikem bred hem bend. Eni bred wea olketa beikem insaed datfala tray, bae hem bend. Taem Adam no obeyim God, hem sin. From iumi olketa pikinini bilong Adam, iumi evriwan tu sin, olsem bred wea olketa beikem insaed long tray wea bend. And from iumi evriwan sin, iumi kamap olo and iumi savve dae.—Rome 3:23. Lukim Endnote 9.

8, 9. (a) Wanem tingting nao Satan laekem Adam and Eve for garem? (b) Why nao Jehovah no killim dae thrifala wea againstim hem long semtaem wea olketa duim datwan?

8 Satan hem startim wei for againstim Jehovah taem hem switim Adam and Eve for no obeyim God. Hem laekem Adam and Eve for tingse Jehovah hem laea long tufala, and hem wanfala nogud ruler wea no laekem tufala for kasem gud samting. Hem olsem Satan sei olketa man no needim God for talem olketa wanem for duim, and tufala shud disaedem seleva wanem hem stret and wanem hem no stret. So wanem nao bae Jehovah duim? Hem fit for killim dae thrifala hia wea againstim hem and stretem datfala nogud samting wea happen. Bat sapos hem duim olsem, waswe, datwan bae pruvim long olketa narawan Satan hem laea? Nomoa.

9 So Jehovah no killim dae olketa hia long semtaem wea olketa againstim hem. Bat hem letem olketa man for rulim olketa seleva. Datwan bae showimaot klia Satan hem laea and Jehovah nomoa fit for rulim olketa man. Bae iumi lanem moa samting abaotem datwan long Chapter 11. Bat taem Adam and Eve bilivim Satan and no obeyim God, waswe iu ting samting wea tufala disaedem hem stret? Jehovah provaedem evri samting for Adam and Eve. Hem wakem wanfala naes ples for tufala stap, hem givim waka wea tufala savve enjoyim, and from tufala perfect tufala savve laef olowe. Bat Satan hem nating duim eni gud samting for tufala. Sapos iu long there, wanem nao bae iu duim?

10. Wanem important samting nao iumi evriwan mas disaedem?

10 Distaem, iumi evriwan feisim sem samting tu. Iumi savve disaed for obeyim Jehovah or Satan. Sapos iumi obeyim God, iumi showimaot Satan hem man for laea. Bat sapos iumi obeyim Satan, bae iumi no kasem eni gud samting and gogo bae iumi dae. (Sams 73:28; readim Proverbs 27:11, NW.) No staka pipol long disfala world obeyim God. Bat God hem no kontrolem disfala world tu. Sapos olsem, hu nao kontrolem world?

HU NAO KONTROLEM DISFALA WORLD?

Sapos Satan hem no kontrolem olketa kantri hia, waswe, hem fit for givim long Jesus?

11, 12. (a) From Satan laek for givim evri kantri long world long Jesus, wanem nao datwan showimaot? (b) Olketa wanem scripture nao showimaot Satan hem kontrolem world?

11 Jesus hem savve hu nao kontrolem disfala world. Wantaem, Satan “showim hem evri kantri long world and olketa nambawan samting wea olketa garem.” Then Satan sei long Jesus: “Evri samting hia mi bae givim long iu sapos iu baodaon and worshipim mi distaem.” (Matthew 4:8, 9; Luke 4:5, 6) Tingim diswan. Sapos Satan hem no kontrolem olketa kantri hia, waswe, bae hem fit for givim long Jesus? Nomoa. Diswan showimaot Satan nao kontrolem evri gavman long world.

12 Maet iu ting olsem: ‘Jehovah nao hem Olmaeti God wea wakem disfala universe, so hao nao Satan hem kontrolem disfala world?’ (Revelation 4:11) Hem tru, God nao wakem evri samting, bat Jesus kolem Satan “man wea rulim disfala world.” (John 12:31; 14:30; 16:11) Aposol Paul kolem Satan “god bilong disfala world.” (2 Corinth 4:3, 4) And aposol John sei “full world hem stap long paoa bilong Satan.”—1 John 5:19.

HAO NAO WORLD WEA SATAN KONTROLEM BAE FINIS?

13. Why nao iumi needim wanfala niu world?

13 Laef long disfala world hem gohed for kamap worse. Iumi lukim olketa war gohed, corruption, pipol savve laea tumas, and pipol raf tumas. Nomata olketa man traem best, olketa no savve stretem olketa problem hia. Bat klosap nao God bae finisim disfala nogud world long war bilong hem, Armageddon, and bae hem mekem wanfala niu world kamap.—Revelation 16:14-16. Lukim Endnote 10.

14. Hu nao Jehovah chusim for King long Kingdom bilong Hem? Wanem nao Bible talem abaotem Jesus?

14 Jehovah chusim Jesus Christ for kamap King long Kingdom bilong hem, wea hem wanfala gavman long heven. Staka thousand year go finis, Bible sei Jesus bae hem datfala “Bikman fo mekem piis” and gavman bilong hem bae no savve finis. (Aesaea 9:6, 7) Jesus teachim olketa disaepol bilong hem for prea for datfala gavman taem hem sei: “Mifala laekem Kingdom bilong iu for kam. Duim samting wea iu laek for duim long earth, olsem iu duim long heven.” (Matthew 6:10) Long Chapter 8, iumi bae lanem hao Kingdom bilong God bae finisim olketa gavman bilong man, and datfala Kingdom nomoa bae rul ovarem full earth. (Readim Daniel 2:44.) Then Kingdom bilong God bae mekem disfala earth kamap wanfala paradaes.—Lukim Endnote 11.

NIU WORLD HEM KLOSAP NAO!

15. Wanem nao datfala toktok “niu earth” hem minim?

15 Bible hem sei: “Iumi weitim wanfala niu skae and wanfala niu earth wea [God] promisim, wea evri samting bae raeteous.” (2 Peter 3:13; Isaiah 65:17, NW) Taem Bible story abaotem “earth,” samfala taem hem savve minim pipol wea stap long earth. (Genesis 11:1, NW) So datfala “niu earth” wea evri samting bae raeteous, hem minim evri pipol wea obeyim God and wea kasem blessing from hem.

16. Wanem nambawan present nao God bae givim long olketa wea stap long niu world, and wanem nao iumi mas duim for kasem datfala present?

16 Jesus sei olketa wea bae stap insaed niu world bilong God bae kasem present wea hem nao “laef olowe.” (Mark 10:30) Wanem nao iumi mas duim for kasem datfala present? For kasem ansa, plis readim John 3:16 and John 17:3. Distaem bae iumi storyim wanem Bible talem abaotem laef insaed datfala Paradaes long earth.

17, 18. Hao nao iumi savve evriwan long earth bae stap long peace and stap gud?

17 Pipol wea duim nogud samting, olketa war, crime, and pipol wea raf, bae nomoa nao. No eni nogud man bae stap moa long earth. (Psalm 37:10, 11, NW) God bae “finisim olketa faet long evriples long wol.” (Sams 46:9; Aesaea 2:4) Earth bae fulap witim pipol wea lovem God and wea obeyim hem. Pipol long earth bae stap long peace for olowe.—Psalm 72:7, NW.

18 No eni nogud samting bae spoelem pipol wea worshipim Jehovah. Long bifor, taem olketa Israelite obeyim God, olketa stap gud bikos hem protectim olketa. (Levitikas 25:18, 19) Long Paradaes, bae iumi no fraetem eniwan or eni samting. Bae no eni nogud samting spoelem iumi nao!—Readim Aesaea 32:18; Maeka 4:4.

19. Hao nao iumi savve staka kaikai bae stap long niu world bilong God?

19 Staka kaikai bae stap long earth. Bible sei earth bae “garem plande kaikai long hem, an bae olketa hil i fulap fogud long kaikai.” (Sams 72:16) Jehovah, wea hem God bilong iumi “hemi blesim yumi, an hemi mekem graon fo hemi garem plande kaikai fo yumi.”—Sams 67:6.

20. Hao nao iumi savve earth bae kamap paradaes?

20 Full earth bae kamap paradaes. Pipol bae garem olketa naesfala haos and olketa naesfala garden flaoa raonem. (Readim Aesaea 65:21-24; Revelation 11:18.) Full earth bae luk naes tumas olsem garden long Eden bifor. Jehovah bae givim iumi evri samting wea iumi needim. Bible storyim wanem God bae duim. Hem sei: “Iu openem hand bilong iu and givim long olketa man and animal evri samting wea olketa laekem.”—Psalm 145:16, NW.

21. Hao nao iumi savve olketa man and olketa animal bae stap gud tugeta?

21 Olketa man and olketa animal bae stap gud tugeta. Olketa animal bae no spoelem olketa man. Nomata olketa smol pikinini tu bae no fraetem olketa animal wea iumi fraetem distaem.—Readim Aesaea 11:6-9; 65:25.

22. Wanem nao Jesus bae duim for olketa wea sik?

22 No eniwan bae sik. Taem Jesus stap long earth, hem healim staka pipol. (Matthew 9:35; Mark 1:40-42; John 5:5-9) Long niu world, Jesus, wea hem King long Kingdom bilong God, bae healim evriwan. No enitaem eniwan bae talem “hemi sik.”—Aesaea 33:24; 35:5, 6.

23. Wanem nao God bae duim long olketa wea dae finis?

23 Olketa wea dae bae laef bak. God sei hem bae mekem staka million pipol wea dae finis for laef bak moa. Bible sei: “God bae mekem pipol wea raeteous and pipol wea no raeteous for laef bak.”—Readim John 5:28, 29; Acts 24:15.

24. Long tingting bilong iu, laef long Paradaes bae hao?

24 Iumi evriwan mas disaedem wanem iumi bae duim. Iumi savve disaed for lane abaotem Jehovah and worshipim hem, or iumi savve disaed for duim nomoa wanem iumi laek for duim. Sapos iumi disaed for worshipim Jehovah, iumi savve garem nambawan future. Taem wanfala man wea redi for dae hem askem Jesus for tingim hem, Jesus sei long hem: “Iu bae stap witim mi long Paradaes.” (Luke 23:43) Bae iumi lanem samfala samting moa abaotem Jesus Christ and wanem hem bae duim for mekem olketa nambawan promis bilong God kamap tru.