Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 88

Bigfala Change wea Kamap for Rich Man and Lazarus

Bigfala Change wea Kamap for Rich Man and Lazarus

LUKE 16:14-31

  • TOKPIKSA ABAOTEM RICH MAN AND LAZARUS

Jesus story long olketa disaepol abaotem wei for iusim gud olketa material samting. Olketa Pharisee tu herem wanem hem talem and shud lane from datwan bikos olketa “laekem selen tumas.” Bat taem olketa herem wanem Jesus storyim, ‘olketa barava les long hem nao.’—Luke 15:2; 16:13, 14.

Bat datwan no mekem Jesus fraet. Hem sei long olketa: “Iufala duim olketa samting for mekem pipol tingse iufala raeteous, bat God barava savve long tingting bilong iufala. Samting wea olketa man tinghae long hem, hem rabis samting long God.”—Luke 16:15.

For longtaem finis “olketa man tinghae” long olketa Pharisee, bat datwan bae change. Olketa hia wea rich, and wea garem bigfala paoa saed long politik and religion bae lusim position bilong olketa. Bat olketa man nating wea luksavve olketa needim God olketa bae kasem hae position. Jesus storyim bigfala change wea kamap.

Hem sei: “Kam kasem taem bilong John, datfala Law and olketa profet talemaot toktok bilong God. Start long datfala taem nao pipol talemaot gud nius abaotem Kingdom bilong God, and evri didifren kaen pipol traem best for kasem datwan. Long sem wei wea iumi evriwan savve skae and earth bae no finis enitaem, iumi savve trustim tu hao evri word and evri smol part bilong disfala Law bae kamap tru.” (Luke 3:18; 16:16, 17) Hao nao disfala toktok bilong Jesus showimaot bigfala change hem gohed for happen?

Olketa bigman bilong olketa Jew praod and sei olketa nao followim Law bilong Moses. Long Jerusalem, taem Jesus mekem man wea blind for lukluk moa, olketa Pharisee sei: “Mifala olketa disaepol bilong Moses. Mifala savve God hem toktok long Moses.” (John 9:13, 28, 29) Law bilong Moses shud leadim olketa wea hambol long Jesus, wea hem nao datfala Messiah. John Baptaesa sei Jesus nao datfala pikinini sheepsheep bilong God. (John 1:29-34) Start long taem wea John duim ministry bilong hem, olketa Jew wea hambol herem gud nius abaotem “Kingdom bilong God,” and plande long olketa hia hem olketa wea poor. So “gud nius” hem stap for evriwan wea laek for stap anda long Kingdom bilong God and kasem gud samting from datwan.

Law bilong Moses hem leadim pipol go long Messiah. And tu, datfala Law hem gogo for finis. Olsem example, Law sei man savve divorce for samfala difren reason. Bat Jesus sei: “Eniwan wea lusim waef bilong hem and maritim narawan, datwan hem adultery. Sapos man maritim wanfala woman wea hasband bilong hem lusim hem, datwan hem adultery tu.” (Luke 16:18) Olketa toktok olsem mekem olketa Pharisee kros fogud bikos olketa laekem tumas for mekem olketa rul for evri samting!

Distaem Jesus storyim wanfala tokpiksa wea showimaot datfala change wea start for happen hem bigfala samting. Hem storyim bigfala change wea bae kamap for tufala man. Taem Jesus storyim disfala tokpiksa, olketa Pharisee wea lovem tumas selen and wea pipol tinghae long olketa, olketa tu stap and herehere long wanem Jesus talem.

Jesus sei: “Wanfala rich man hem stap wea savve werem purple kaleko wea expensive tumas. Evriday hem hapi tumas long olketa nambawan samting wea hem garem. Bat wanfala man wea poor hem stap wea nem bilong hem Lazarus. Hem garem staka soa long body bilong hem. Pipol savve evritaem putim hem aotsaed long haos bilong datfala rich man. Hem savve laekem tumas nao for kaikaim eni smol kaikai wea foldaon from tebol bilong datfala rich man. Olketa dog tu savve kam for lickim olketa soa long body bilong hem.”—Luke 16:19-21.

Olketa Pharisee laekem selen tumas, so datfala “rich man” long tokpiksa bilong Jesus hem piksarem olketa. Olketa bigman hia laekem tu for werem kaleko wea expensive tumas. Olketa rich long spiritual wei bikos olketa garem staka privilege and chance for worshipim God, and olketa act olsem datfala rich man. Jesus sei datfala rich man werem purple kaleko wea expensive tumas. Diswan showimaot hae position wea olketa Pharisee garem and wei wea olketa tingse olketa holy tumas.—Daniel 5:7.

Hao nao olketa bigman hia wea rich and praod ting long olketa man nating wea poor? Olketa ting daonem olketa and kolem olketa ‛am ha·’aʹrets, wea minim pipol bilong land (graon). Olketa sei pipol hia nating savve long Law and no fit for lanem tu. (John 7:49) Datfala man long tokpiksa bilong Jesus ‘wea poor wea nem bilong hem Lazarus’ hem olsem. Hem hangre and laekem tumas for kaikaim eni smol “kaikai wea foldaon from tebol bilong datfala rich man.” Long sem wei wea rich man ting daonem Lazarus from hem garem staka nogud soa long body, olketa bigman tingse God hem no hapi long olketa man nating so olketa les long olketa and ting long olketa olsem olketa garem staka soa long body bilong olketa tu.

Datfala nogud samting hem happen for longtaem finis. Bat Jesus savve hem taem nao for bigfala change kamap for pipol wea olsem datfala rich man and pipol wea olsem Lazarus.

DATFALA CHANGE

Jesus storyim disfala big change. Hem sei: “Gogo datfala man wea poor hem dae and olketa angel tekem hem and putim hem klosap long Abraham. Datfala rich man tu hem dae and olketa berem hem. Hem safa tumas long ples wea olketa man wea dae finis olketa stap. Hem luk go and hem lukim Abraham hem farawe antap kam, and Lazarus nao sidaon klosap long hem.”—Luke 16:22, 23.

Pipol wea lisin long Jesus savve Abraham hem dae longtaem finis and hem insaed long Grev. Olketa Holy Raeting showimaot klia man wea insaed long Grev [Sheol] no savve lukim samting and no savve story, and Abraham tu hem olsem. (Ecclesiastes 9:5, 10) So wanem nao olketa bigman hia tingse Jesus storyim long disfala tokpiksa? Wanem nao maet Jesus showimaot abaotem olketa man nating and olketa bigman wea laekem selen tumas?

Jesus storyim samting wea change taem hem sei ‘kam kasem taem bilong John Baptaesa, datfala Law and olketa profet talemaot toktok bilong God. Bat start long datfala taem nao pipol talemaot gud nius abaotem Kingdom bilong God.’ So taem John and Jesus Christ start for preach, bigfala change hem kamap for Lazarus and datfala rich man.

For longfala taem olketa man nating olketa hangre long spiritual wei. Bat olketa acceptim message abaotem Kingdom wea John Baptaesa and Jesus talemaot, and datwan barava helpem olketa. Long firstaem, olketa kasem nomoa lelebet ‘spiritual kaikai wea foldaon from tebol’ bilong olketa bigman. Distaem, Jesus teachim olketa nambawan samting long olketa, wea hem nao olketa tru samting long olketa Holy Raeting. So hem olsem olketa nao kasem gud samting, no olketa bigman.

Olketa bigman wea rich and garem paoa no laek for acceptim message abaotem Kingdom wea John talemaot and wea Jesus preachim long staka ples. (Matthew 3:1, 2; 4:17) Datfala message hem storyim wanfala judgment wea pipol bae finis for olowe, wea datwan mekem olketa for kros and feel nogud. (Matthew 3:7-12) Olketa bigman hia wea barava laekem selen bae hapi tumas sapos Jesus and olketa disaepol stop for preach. Olketa olsem datfala rich man wea sei: “Abraham, dadi bilong mi, plis iu showimaot mercy long mi and talem Lazarus for tuwetem finger bilong hem long wata, and putim kam long tongue bilong mi mekem hem cold lelebet, bikos mi barava safa tumas long disfala fire.”—Luke 16:24.

Bat datwan bae no happen. Staka bigman bae no change. Olketa nating laek for “herem toktok bilong Moses and olketa profet,” wea datwan shud helpem olketa for acceptim Jesus nao datfala Messiah and King wea God markem. (Luke 16:29, 31; Galatia 3:24) And tu, olketa no hambol for lisin long olketa man nating wea acceptim Jesus and wea distaem God hapi long olketa. Olketa disaepol bilong Jesus bae no changem message bilong God or hol bak for talem tru samting for mekem olketa bigman hapi nomoa. Long tokpiksa bilong Jesus, samting wea “Abraham” talem long datfala rich man showimaot diswan.

Hem sei: “Son bilong mi, iu kasem finis evri gud samting taem iu laef yet, bat Lazarus kasem olketa nogud samting. Distaem hem stap gud long hia bat iu nao iu safa. And nara samting moa, wanfala ples wea deep tumas hem stap midolwan long mifala and iufala, so sapos eniwan long mifala wea laek for go long iufala bat hem hard nao. And hem hard tu for eniwan long iufala kam long mifala.”—Luke 16:25, 26.

Hem barava stret and fitim for bigfala change olsem kamap! Distaem olketa wea hambol nao kasem spiritual kaikai wea datwan strongim olketa, bat olketa bigman no kasem datwan. (Matthew 11:28-30) Disfala change bae barava showaot klia long tu-thri month bihaen taem niu agreement hem changem datfala Law agreement. (Jeremiah 31:31-33; Colossae 2:14; Hebrew 8:7-13) Taem God givim kam holy spirit long Pentecost 33 C.E., datwan bae barava showimaot klia God acceptim olketa disaepol bilong Jesus and hem rejectim olketa Pharisee and pipol wea sapotim olketa.