Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 12

“Waswe, God Savve Duim Samting wea No Stret?”

“Waswe, God Savve Duim Samting wea No Stret?”

1. Taem olketa samting happen wea no followim justice, hao nao diswan maet affectim iumi?

 SAMWAN konim wanfala olo widow woman and tekem evri selen wea hem sevem for future bilong hem. Wanfala woman wea no garem love hem lusim niu baby bilong hem. Wanfala man go long prison for wanfala rong wea hem nating duim. Hao nao feeling bilong iu long olketa kaen samting olsem? Maet each story hia mekem iu feel nogud, and fitim for iu feel olsem. Iumi olketa pipol garem strongfala feeling for samting wea stret and samting wea rong. Taem wanfala samting happen wea no followim justice, iumi feel kros. Iumi laekem man wea kasem nogud samting for kasem bak samting wea hem lusim and man wea duim rong for kasem panis. Sapos diswan no happen, maet iumi ting: ‘Waswe, God lukim olketa samting hia? Why nao hem no duim eniting?’

2. Hao nao Habakkuk hem feel abaotem fasin wea no followim justice, and why nao Jehovah no hotem hem from diswan?

2 Insaed long history, olketa faithful servant bilong Jehovah askem semkaen kwestin. Olsem example, profet Habakkuk prea olsem long God: “Why nao iu mekem mi lukim olketa barava nogud samting olsem? Why nao iu letem raf fasin, wei for brekem law, crime, and barava nogud fasin for kasem evri ples?” (Habakkuk 1:3, Contemporary English Version) Jehovah no hotem Habakkuk from hem ask stret olsem, bikos Hem nao datwan wea putim justice fasin insaed long olketa man. Yes, Jehovah putim lelebet justice fasin bilong hemseleva insaed long iumi.

Jehovah Heitim Samting wea No Followim Justice

3. Why nao iumi savve sei Jehovah hem winim iumi long wei for luksavve long olketa samting wea no followim justice?

3 Samting wea no followim justice no savve haed from Jehovah. Hem lukim evri samting wea happen. Bible sei olsem abaotem taem bilong Noah: “Jehovah lukim wei bilong olketa man long earth hem nogud tumas, and evritaem nomoa tingting and samting wea heart bilong olketa laekem hem nogud.” (Genesis 6:5) Tingim mining bilong datfala toktok. Planti taem, wei wea iumi ting abaotem samting wea no followim justice hem from wanem iumi herem or iumiseleva experiencem. Long narasaed, Jehovah hem luksavve long samting wea no followim justice evriwea long world. Hem lukim evri samting! Winim datwan, hem luksavve long olketa feeling insaed long heart—nogud tingting wea bihaenem olketa nogud samting hia.​—Jeremiah 17:10.

4, 5. (a) Hao nao Bible showimaot Jehovah hem kea for olketa wea kasem samting wea no followim justice? (b) Hao nao samting wea no followim justice kasem Jehovah tu?

4 Bat Jehovah duim moa samting winim wei for luksavve long samting wea no followim justice nomoa. Hem garem feeling tu for olketa wea safa from diswan. Taem olketa enemy nation deal witim pipol bilong hem long raf wei, Jehovah feel nogud tumas from hem herem krae bilong olketa bikos pipol spoelem olketa and treatim olketa nogud. (Judges 2:18) Maet iu luksavve hao taem pipol evritaem lukim wei wea no followim justice, olketa start for lusim wei for feel nogud long datwan. Datwan no happen long Jehovah! Hem lukim evri kaen samting wea no followim justice insaed 6,000 year, bat hem still garem bigfala heit for datwan. Tru nao, Bible sei hem barava heitim olketa samting olsem “tongue wea tok laea,” “hand wea killim dae innocent man,” and “false witness wea toktok bilong hem laea evritaem.”​—Proverbs 6:16-19.

5 Tingim tu strongfala toktok bilong Jehovah againstim olketa leader bilong Israel wea no showimaot justice. Hem muvim profet bilong hem for askem olketa olsem: “Waswe, iufala no savve finis hao for showimaot justice?” Taem hem talemaot klia wei wea olketa iusim paoa long rong wei, Jehovah talem samting wea bae kasem olketa konman hia: “Olketa bae askem Jehovah for help, bat hem bae no ansarem olketa. Hem bae haedem feis bilong hem from olketa long datfala taem, bikos olketa duim wicked samting.” (Micah 3:1-4) Jehovah barava heitim samting wea no followim justice! For tok stret, hemseleva tu kasem diswan! For planti thousand year, Satan hem tok spoelem hem long wei wea no followim justice. (Proverbs 27:11) And tu, Jehovah feel nogud tumas long samting wea barava no followim justice wea worse winim eni nara samting, taem pipol killim dae, olsem wanfala criminal, Son bilong hem wea “no enitaem hem duim sin.” (1 Peter 2:22; Isaiah 53:9) Tru tumas, Jehovah hem lukim and garem feeling for olketa wea kasem samting wea no followim justice.

6. Hao nao maet iumi feel taem samting wea no followim justice hem kasem iumi, and why nao olsem?

6 Nomata olsem, taem iumi lukim samting wea no followim justice—or taem iumiseleva kasem datwan—hem fasin bilong man for feel nogud tumas. God wakem iumi long image bilong hem, and samting wea no followim justice hem barava opposite long fasin bilong Jehovah. (Genesis 1:27) So, why nao God letem samting wea no followim justice for go ahed?

Datfala Important Situation wea Kamap

7. Storyim hao olketa challengem nem bilong Jehovah and hao hem rul.

7 Ansa bilong disfala kwestin hem join witim wanfala important situation wea kamap. Olsem iumi lukim finis, Creator garem right for rul ovarem earth and evriwan wea stap insaed. (Psalm 24:1; Revelation 4:11) Bat, start long history bilong olketa man, challenge hem kamap bikos olketa tok spoelem nem bilong Jehovah and hao hem rul. Long wanem wei? Jehovah komandim first man, Adam, for no kaikaim frut from wanfala tree insaed datfala garden wea hem Paradaes hom bilong hem. And waswe sapos hem disobey? God sei long hem: “Bae iu dae.” (Genesis 2:17) Komand bilong God hem no hard samting long Adam or waef bilong hem Eve. Nomata olsem, Satan switim Eve for tingse God hem strict tumas. So waswe sapos hem kaikaim frut from datfala tree? Satan sei olsem long Eve: “Iutufala bae no dae. God savve long day wea iutufala kaikaim datwan, eye bilong iutufala bae open and iutufala bae olsem God, and iutufala bae savve long gud samting and nogud samting.”​—Genesis 3:1-5.

8. (a) Toktok wea Satan talem hem givim wanem idea long Eve? (b) Wanem nao Satan challengem saed long nem and sovereign rul bilong God?

8 From disfala toktok Satan givim idea hao Jehovah no only haedem important information from Eve bat Hem laea long Eve tu. Satan hem mekem Eve for kwestinim wanem kaen Person nao Jehovah. Taem Satan duim datwan, hem tok spoelem nem bilong God. And tu, hem tok againstim hao Jehovah hem rul, or sovereign rul bilong Jehovah. Satan hem careful for no kwestinim dat God nao sovereign ruler. Bat hem challengem wei wea datfala rul hem stret, fitim, and raeteous. Or long nara wei, hem sei wei wea Jehovah hem rul hem no raeteous and olketa wea stap anda long Hem bae no kasem gud samting.

9. (a) Wanem nao happen long Adam and Eve from tufala disobey, and wanem nao olketa important kwestin wea kamaot from diswan? (b) Why nao Jehovah no distroem olketa wea againstim hem stretawe?

9 Gogo, Adam and Eve disobey long Jehovah taem tufala kaikaim frut wea God tambuim. From tufala disobey, tufala fit for kasem panis for dae, olsem God talem finis. Laea toktok bilong Satan mekem samfala important kwestin kamap. Waswe, Jehovah really garem right for rulim olketa man, or waswe, man shud rulim hemseleva? Waswe, Jehovah showimaot sovereign rul bilong hem long best wei? Jehovah fit for iusim olmaeti paoa bilong hem for distroem olketa wea againstim hem stretawe. Bat olketa kwestin wea kamap hem no abaotem paoa bilong God, bat hem join witim nem bilong hem, and hao hem rul. So wei for killim dae Adam, Eve, and Satan bae no pruvim rul bilong God hem raeteous. Bat maet diswan mekem planti moa kwestin kamap abaotem rul bilong hem. Only wei for luksavve sapos olketa man fit for rulim olketa seleva long gudfala wei, independent from God, hem for letem taem go pas for pruvim diswan.

10. Wanem nao history showimaot abaotem rul bilong olketa man?

10 Taem wea go pas finis hem showimaot wanem? Insaed planti thousand year, pipol traem enikaen difren gavman, olsem autocracy, democracy, socialism, and communism. Samting wea kamaot from evri rul hia hem stap long disfala toktok bilong Bible: “Man hem bossim man and spoelem hem.” (Ecclesiastes 8:9) Profet Jeremiah hem garem gud reason for sei: “Mi savve, O Jehovah, wei bilong man hem no bilong hem. Hem no bilong man wea wakabaot for disaedem gogo bilong hem.”​—Jeremiah 10:23.

11. Why nao Jehovah letem olketa man for safa?

11 Long start, Jehovah savve wei wea man independent or rulim seleva bae mekem bigfala wei for safa kamap. So waswe, wei wea hem letem samting wea bae fail for go ahed, hem minim hem no followim justice? Nomoa! For minim diswan tingim: Wanfala pikinini bilong iu needim operation for healim sik wea savve mekem hem dae. Iu luksavve datfala operation bae mekem hem safa, and diswan mekem iu feel sorre tumas. Long semtaem iu savve datwan bae mekem pikinini bilong iu garem gudfala health bihaen. Olsem tu, God savve—and talem profesi tu—hao wei wea hem letem olketa man for rulim seleva bae mekem pain and safa kamap. (Genesis 3:16-19) Bat, hem savve tu hao gudfala samting for olowe bae kamap only sapos hem letem olketa man for kasem nogud samting wea kamaot from datfala bighed fasin. Long wei olsem, kwestin abaotem sovereign rul bilong God bae kasem ansa for olowe.

Datfala Kwestin Abaotem Faithful Fasin Bilong Man

12. Olsem samting wea happen long Job, wanem nao Satan accusim long olketa man?

12 Narafala samting tu insaed long diswan. Taem Satan challengem wei wea rul bilong God hem stret and raeteous, hem no just tok laea againstim Jehovah saed long sovereign rul and nem bilong Hem bat tu, hem tok laea againstim olketa servant bilong God saed long faithful fasin. Olsem example, lukim samting wea Satan talem long Jehovah abaotem raeteous man Job: “Iu nao protectim hem and haos bilong hem and evri samting wea hem garem. Evri samting wea hem duim iu blessim, and olketa animal bilong hem staka tumas. Bat, distaem, liftim ap hand bilong iu and spoelem evri samting wea hem garem, and for sure hem bae cursim iu long feis bilong iu.”​—Job 1:10, 11.

13. Wanem nao Satan minim long toktok wea hem talem againstim Job, and hao nao evri man insaed long diswan?

13 Satan sei Jehovah hem iusim paoa for protectim Job long wei for switim Job for worshipim hem. Hem olsem Satan sei faithful fasin bilong Job hem hypocrite nomoa and Job worshipim God only from samting wea hem savve kasem from God. Satan sei sapos God aotem blessing from Job, bae hem cursim Creator bilong hem tu. Satan savve Job hem wanfala man wea “barava faithful and garem stretfala fasin, fraet long God and no laekem olketa nogud wei.” a So sapos Satan savve brekem faithful fasin bilong Job, waswe long evri nara man? So really, Satan hem kwestinim loyal fasin bilong evriwan wea want for servem God. Tru nao, Satan minim moa samting taem hem sei long Jehovah: “Wanfala man bae givim evri samting wea hem garem for laef bilong hem.”​—Job 1:8; 2:4.

14. Wanem nao history showimaot saed long toktok wea Satan talem againstim olketa man?

14 History showimaot hao planti pipol, olsem Job, stap loyal long Jehovah nomata olketa kasem test—wea difren evribit from wanem Satan hem sei. Olketa mekem heart bilong Jehovah hapi from faithful fasin bilong olketa, and diswan givim ansa for Jehovah iusim againstim Satan wea tokplas for sei olketa man bae no servem God taem olketa kasem hardfala taem. (Hebrews 11:4-38) Tru nao, olketa wea garem stretfala heart bae no rejectim God. Nomata taem olketa kasem barava hard taem, olketa depend long bigfala wei moa long Jehovah for givim strong for go ahed.​—2 Corinthians 4:7-10.

15. Wanem kwestin nao maet kamap saed long olketa judgment bilong God long bifor and long future?

15 Bat wei wea Jehovah showimaot justice hem no just for ansarem kwestin abaotem sovereign rul and faithful fasin bilong man. Bible givim wanfala record bilong olketa judgment bilong Jehovah saed long olketa man wanwan and olketa full nation. Hem garem tu olketa profesi abaotem olketa judgment wea hem bae duim long future. Why nao iumi savve feel sure judgment bilong Jehovah bifor and long future hem raeteous?

Why Justice Bilong God Hem Moa Hae

Jehovah bae nating “distroem olketa wea raeteous witim olketa wea wicked”

16, 17. Wanem nao olketa example wea showimaot tingting bilong olketa man no klia tumas saed long trufala justice?

16 Toktok hia barava fitim Jehovah: “Evri wei bilong hem followim justice.” (Deuteronomy 32:4) Toktok hia no fitim eniwan long iumi, bikos planti taem tingting bilong iumi no klia tumas saed long wanem hem stret or nomoa. Olsem example, tingim Abraham. Nomata wicked fasin hem big tumas long Sodom, Abraham barava askem Jehovah sapos Sodom fit for distroe. Hem askem Jehovah olsem: “Hao, hem tru bae iu distroem olketa wea raeteous witim olketa wea wicked?” (Genesis 18:23-33) Ansa hem, nomoa nao. Only taem raeteous Lot and tufala dota bilong hem kasem sef taon bilong Zoar, then Jehovah “mekem sulfur and fire for foldaon olsem rain” long Sodom. (Genesis 19:22-24) Bat long wei wea difren evribit, Jonah hem “kamap hot witim kros” taem God showimaot mercy long pipol bilong Nineveh. From Jonah talem finis olketa bae distroe, hem bae hapi for lukim olketa finis evribit—nomata olketa repent long heart.​—Jonah 3:10–4:1

17 Jehovah hem mekem Abraham feel sure taem hem showimaot hao justice bilong Hem no minim just for distroem wicked pipol, bat for sevem raeteous pipol tu. Long narasaed, Jonah mas lanem hao Jehovah hem garem mercy. Sapos wicked pipol changem olketa wei bilong olketa, hem “redy for forgive.” (Psalm 86:5) Jehovah, wea no olsem pipol wea wari tumas abaotem position bilong olketa, hem no givim strong judgment bikos hem laek for showim paoa bilong hem, and tu hem no hol bak for forgivim pipol from hem fraet nogud pipol maet ting hem wik. Hem wei bilong hem for showim mercy sapos eni reason stap for duim olsem.​—Isaiah 55:7; Ezekiel 18:23.

18. Showim from Bible hao Jehovah no duim samting followim feeling nomoa.

18 Nomata olsem, Jehovah no letem feeling nomoa for spoelem judgment bilong hem. Taem pipol bilong hem strong for worshipim olketa idol, Jehovah tok stret olsem: “Mi bae judgem iu followim olketa wei bilong iu and bae mi judgem iu bikos long olketa nogud samting wea iu duim. Eye bilong mi bae no feel sorre for iu, and mi bae mi no tingim iu, and bae mi mekem iu kasem nogud samting followim wanem iu duim.” (Ezekiel 7:3, 4) So taem olketa man strong for followim wei bilong olketa, Jehovah judgem olketa followim datwan. Bat judgment bilong hem garem faondeson long strongfala pruv. Dastawe taem Jehovah herem “bigfala komplen” abaotem Sodom and Gomorrah, hem sei olsem: “Mi mas go daon for faendaot sapos komplen wea mi herem hem tru or nomoa.” (Genesis 18:20, 21) Iumi thankiu tumas from Jehovah hem no olsem planti man wea judgem samting kwiktaem bifor hem herem full story! Tru nao, Jehovah hem barava olsem wanem Bible talem abaotem hem, “wanfala God bilong faithful fasin, wea showimaot justice evribit.”​—Deuteronomy 32:4.

Garem Trust Long Justice Bilong Jehovah

19. Wanem nao iumi savve duim sapos iumi garem olketa kwestin wea mekem iumi konfius abaotem wei wea Jehovah showimaot justice?

19 Bible no givim ansa long evri kwestin abaotem samting wea Jehovah duim bifor; and tu hem no storyim evri information abaotem wei wea Jehovah bae mekem judgment kasem olketa man wanwan and olketa grup long future. Taem iumi konfius long olketa story or profesi insaed Bible wea no storyim information olsem, iumi savve showim semkaen loyal fasin olsem profet Micah, taem hem raet olsem: “Mi bae showimaot fasin for weit long God bilong salvation bilong mi.”​—Micah 7:7.

20, 21. Why nao iumi sure Jehovah bae duim stret samting evritaem?

20 Iumi sure Jehovah bae duim stret samting evritaem. Nomata hem luk olsem olketa man no duim samting for stretem wei wea no followim justice, Jehovah talem disfala promis: “Mi nao bae changem bak nogud samting. Mi nomoa savve duim diswan.” (Romans 12:19) Sapos iumi showimaot fasin for weit, iumi bae showimaot sem tingting olsem aposol Paul wea sei: “Waswe, God savve duim samting wea no stret? Barava nomoa nao!”​—Romans 9:14.

21 Go kasem datfala taem, iumi stap long olketa last day wea “evri samting hem hard tumas.” (2 Timothy 3:1) Samting wea no followim justice and “wei for putim hevi” hem mekem planti nogud raf samting kamap. (Ecclesiastes 4:1) Nomata olsem, Jehovah hem no change. Hem still heitim fasin wea no followim justice, and hem barava kea for olketa wea safa from datwan. Sapos iumi stap loyal long Jehovah and sovereign rul bilong hem, bae hem givim iumi strong for go ahed kasem taem wea hem markem anda long Kingdom rul for stretem evri samting wea no followim justice.​—1 Peter 5:6, 7.

a Jehovah sei olsem abaotem Job: “No eniwan olsem hem stap long earth.” (Job 1:8) So, luk olsem Job hem laef bihaen Joseph hem dae and bifor Moses kamap leader bilong Israel. Dastawe long datfala taem no eniwan hem garem faithful fasin olsem Job.