Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 13

“Law Bilong Jehovah Hem Perfect”

“Law Bilong Jehovah Hem Perfect”

1, 2. Why nao planti pipol no tinghae long law, bat wanem kaen feeling nao iumi savve mekem grow abaotem olketa law bilong God?

 “LAW hem wanfala hol wea no garem botom, hem . . . kaikaim evriting.” Datfala toktok hem stap insaed wanfala buk wea olketa pablisim long 1712. Man wea raetem datwan tok strong againstim legal system wea samfala taem mekem olketa kot case go ahed for planti year, wea mekem pipol wea luk aotem justice for lusim evri selen. Long planti land, olketa legal and judicial system barava hard tumas for minim, fulap witim wei wea no followim justice, wei for teksaed, and wei wea change olabaot, dastawe planti pipol no respectim law.

2 Long narasaed, tingim samting wea wanfala man raetem 2,700 year go finis: “Mi barava lovem law bilong iu!” (Psalm 119:97) Why nao man wea raetem psalm hem garem strongfala love olsem? Bikos law wea hem praisem hem start kam, no from eni gavman bilong disfala world, bat from Jehovah God. Taem iu studyim olketa law bilong Jehovah, maet bae iu garem sem olsem man wea raetem psalm. Kaen wei for study olsem bae mekem iu minim nambawan mind bilong Datwan wea judge long full universe.

Barava Main Wan for Givim Law

3, 4. Wanem nao olketa wei wea Jehovah hem Man for Givim Law?

3 Bible talem iumi: “God nomoa hem givim law and hem nomoa judge.” (James 4:12) Tru nao, Jehovah hem only tru Wan for Givim Law. Mumuv bilong olketa star and planet long heven tu followim “olketa law bilong heven.” (Job 38:33, The New Jerusalem Bible) Planti million holy angel bilong Jehovah stap anda law bilong God tu, bikos olketa organize long difren position and serve anda Jehovah olsem minister bilong hem.​—Psalm 104:4; Hebrews 1:7, 14.

4 Jehovah givim olketa law long olketa man tu. Each wan long iumi garem wanfala conscience, wea showimaot justice bilong Jehovah. Conscience hem wanfala law insaed long iumi, wea savve helpem iumi for luksavve long stret samting and rong samting. (Romans 2:14) First dadi and mami bilong iumi kasem wanfala perfect conscience, so tufala no needim staka law. (Genesis 2:15-17) Bat, man wea no perfect hem needim samfala law moa for leadim hem for duim will bilong God. Samfala laen dadi olsem Noah, Abraham, and Jacob kasem olketa law from Jehovah God and talem diswan long famili bilong olketa. (Genesis 6:22; 9:3-6; 18:19; 26:4, 5) Jehovah kamap Man for Givim Law long barava spesol wei taem hem givim datfala nation bilong Israel full sekson bilong olketa law thru long Moses. Disfala full sekson bilong olketa law hem helpem iumi long bigfala wei for lukim justice bilong Jehovah.

Law Bilong Moses​—Wanfala Review

5. Waswe, Law Bilong Moses hem hard tumas for followim from staka difren part stap insaed, and why nao iu ansa olsem?

5 Planti pipol ting Law Bilong Moses hem no isi for followim from staka difren part stap insaed. Tingting olsem hem no tru. Winim 600 law nao stap insaed diswan. Maet datwan here olsem hem staka tumas, bat tingim: Kasem end bilong mek-20 century, olketa law bilong gavman bilong United States fulimap 150,000 page bilong olketa law buk. Evri tu year olketa joinim go 600 law moa long datwan! So namba bilong law bilong olketa man hem barava big winim olketa law insaed Law Bilong Moses. Nomata olsem, Law bilong God leadim olketa Israelite long samfala part bilong living wea olketa law distaem no talem eniting abaotem. Iumi bae reviewim Law hia.

6, 7. (a) Wanem nao mekem Law Bilong Moses hem difren from eni nara law, and wanem nao nambawan komandment bilong datfala Law? (b) Hao nao olketa Israelite savve showimaot olketa acceptim sovereign rul bilong Jehovah?

6 Datfala Law mekhae long sovereign rul bilong Jehovah. Dastawe, Law Bilong Moses hem winim eni nara law. Nambawan law saed long diswan nao hem: “Lisin, O Israel: Jehovah God bilong iumi hem wanfala Jehovah. Iu mas lovem God bilong iu Jehovah witim full heart and full soul and full strong bilong iu.” Hao nao pipol bilong God mas showimaot love for hem? Olketa mas servem hem and stap anda long sovereign rul bilong hem.​—Deuteronomy 6:4, 5; 11:13.

7 Each Israelite showimaot wei wea hem acceptim sovereign rul bilong Jehovah taem hem stap anda long olketa wea garem position ovarem hem. Evriwan wea stand for paoa bilong God nao dadi and mami, olketa chief, judge, priest and gogo, olketa king. Jehovah ting long eni wei for againstim olketa wea garem paoa olsem wei for againstim hem. Long narasaed, olketa wea garem paoa bae kasem kros bilong Jehovah sapos olketa deal long wei wea no followim justice or bossim olketa pipol bilong hem long nogud wei. (Exodus 20:12; 22:28; Deuteronomy 1:16, 17; 17:8-20; 19:16, 17) Tufala saed hia garem responsibility for saportim sovereign rul bilong God.

8. Hao nao Law bilong Jehovah apim standard saed long holy fasin?

8 Datfala Law hem apim standard bilong Jehovah saed long holy fasin. Datfala word “holy” and “holy fasin” kamap winim 280 taem insaed long Law Bilong Moses. Datfala Law helpem pipol bilong God for luksavve samting wea klin and samting wea no klin, taem hem talem 70 difren samting wea savve mekem wanfala Israelite no klin saed long law. Olketa law hia storyim wei for klin saed long body, kaikai, and saed long wei for torowem rabis tu. Olketa law olsem barava helpem man saed long health. a Bat olketa garem goal wea moa hae​—for mekem Jehovah acceptim olketa, taem olketa stap separate from evri nogud samting bilong olketa nation raonem olketa. Tingim wanfala example.

9, 10. Law covenant garem olketa wanem law abaotem sex and for bornem pikinini, and wanem nao olketa gud samting wea kamaot from olketa law hia?

9 Olketa law bilong datfala Law covenant sei wei for duim sex—nomata tufala wea marit finis—and wei for bornim pikinini, savve mekem man for no klin for lelebet taem. (Leviticus 12:2-4; 15:16-18) Olketa law hia no spoelem olketa klin present olsem wea kam from God. (Genesis 1:28; 2:18-25) Bat, olketa law hia apim holy fasin bilong Jehovah, and mekem olketa wea worshipim hem no kamap dirty. Hem interesting for lukim hao olketa nation wea stap raonem Israel mixim worship witim sex and ceremony for apim sex. Religion bilong olketa Canaanite garem jury man and woman. Barava nogud samting nao kamaot from diswan. Long wei wea difren, Law mekem wei for worshipim Jehovah barava separate from olketa samting saed long sex. b Diswan help long olketa nara wei tu.

10 Olketa law hia teachim wanfala important samting wea tru. c Hao nao sin bilong Adam pas go long next genereson? Waswe, hem thru long sex and wei for bornem pikinini? (Romans 5:12) Tru nao, Law Bilong God mekem pipol bilong hem luksavve hao sin stap long olketa. Yes, iumi evriwan born long sin. (Psalm 51:5) Iumi needim forgiveness and wei for kamap free from sin for iumi kam klos long holy God bilong iumi.

11, 12. (a) Wanem important principle bilong justice nao datfala Law mekhae long hem? (b) Datfala Law hem protectim man from olketa wanem wei for spoelem justice?

11 Datfala Law hem apim perfect justice bilong Jehovah. Law Bilong Moses saportim principle bilong wei for balance saed long justice. Dastawe Law hem sei: “Laef for laef, eye for eye, teeth for teeth, hand for hand, leg for leg.” (Deuteronomy 19:21) So, taem samwan duim criminal fasin, panis wea hem kasem mas fitim wanem hem duim. Disfala part bilong justice bilong God hem insaed evri part long Law bilong hem and kasem distaem iumi mas savve long diswan for minim ransom sakrifaes bilong Christ Jesus, olsem Chapter 14 bae storyim.​—1 Timothy 2:5, 6.

12 Insaed long Law, protection hem stap againstim wei for spoelem justice. Olsem example, tufala or moa witness mas stap bifor olketa fit for accusim samwan. Man wea givim laea witness mas kasem bigfala panis. (Deuteronomy 19:15, 18, 19) Hem tambu tumas for man acceptim raverave fasin and bribe. (Exodus 23:8; Deuteronomy 27:25) Nomata taem olketa duim bisnis, pipol bilong God mas followim hae standard bilong God saed long justice. (Leviticus 19:35, 36; Deuteronomy 23:19, 20) Datfala hae law wea followim justice hem nambawan blessing for Israel!

Olketa Law wea Mekhae Long Mercy and Wei for No Teksaed

13, 14. Hao nao Law helpem olketa for deal witim man for steal and datwan wea safa long wei wea followim justice?

13 Waswe, Law Bilong Moses hem wanfala sekson bilong olketa rul wea hard tumas and no showimaot mercy? Nomoa nao! God muvim King David for raet olsem: “Law bilong Jehovah hem perfect.” (Psalm 19:7) Hem savve gud hao datfala Law hem saportim mercy and wei for no teksaed. Hao nao Law duim datwan?

14 Long samfala kantri distaem, luk olsem law hem no strong and hem saed witim olketa criminal winim olketa wea safa. Olsem example, man for steal maet stap long prison for samfala taem. Long semtaem, man wea hem steal from hem no kasem bak wanem hem lusim, bat hem mas peim tax wea saportim prison for olketa criminal. Long Israel bifor, no eni prison stap olsem distaem. Olketa garem spialaen wea no eniwan mas ovarem saed long wei for givim panis. (Deuteronomy 25:1-3) Man wea steal mas changem bak samting wea hem stealim. And tu, datfala man for steal mas peim extra samting. Haomas extra samting? Hem no semsem evritaem. Olketa judge nao free for lukluk gud long olketa samting, olsem sapos datfala sinner hem repent or nomoa. Datwan nao reason why compensation wea man for steal mas peim long Leviticus 6:1-7 hem no big olsem datwan wea Exodus 22:7 hem storyim.

15. Hao nao Law mek sure man wea accident for killim dae samwan hem kasem mercy and justice?

15 Mercy nao insaed datfala Law from hem acceptim hao man no evritaem min for duim rong samting. Olsem example, taem wanfala man hem accident for killim dae samwan, hem bae no peim laef for laef sapos hem ranawe go long wanfala taon wea olketa markem for stap sef wea stap long planti ples long Israel. Bihaen olketa judge wea fit lukluk long case bilong hem, hem mas stap long taon for stap sef go kasem taem wea hae priest hem dae. Then bae hem free for stap long eni ples wea hem laekem. So, hem kasem gud samting from mercy bilong God. Long semtaem, disfala law mekhae long wei wea laef bilong man hem important tumas.​—Numbers 15:30, 31; 35:12-25.

16. Hao nao Law hem protectim samfala right bilong man wanwan?

16 Datfala Law hem protectim olketa rights bilong man wanwan. Tingim wei wea hem protectim olketa wea garem kaon. Law stopem eniwan for go insaed haos bilong man wea garem kaon for tekem eniting olsem security for datfala kaon. Bat, man wea givim kaon mas stap aotsaed and man wea kaon long hem nao tekem kam datfala security for hem. So no eniwan savve spoelem haos bilong man. Sapos man wea givim kaon hem tekem coat olsem security for datfala kaon, hem mas givim bak bifor naet, bikos man wea kaon long hem maet needim for kavarem hemseleva long naet.​—Deuteronomy 24:10-14.

17, 18. Long saed bilong war, hao nao olketa Israelite difren from olketa nara nation, and why nao olsem?

17 Datfala Law hem kontrolem war tu. Pipol bilong God savve faet, no from olketa laekem paoa or for win, bat for duim samting olsem wakman bilong God long “Olketa War Bilong Jehovah.” (Numbers 21:14) Planti taem, olketa Israelite offerim pipol wei for sarenda firstaem. Sapos wanfala taon rejectim datfala offer, then Israel savve attakim—bat followim olketa rul bilong God. No olsem planti soldia long history, olketa man long army bilong Israel mas no rapem olketa woman or killkill olabaot. Olketa mas respectim environment tu, no katem daon olketa frut tree bilong enemy. d Olketa nara army barava no garem olketa rul olsem.​—Deuteronomy 20:10-15, 19, 20; 21:10-13.

18 Waswe, iu feel nogud tumas for herem hao long samfala land olketa trainim olketa smol pikinini for kamap soldia? Long Israel bifor, olketa no acceptim eni man wea anda 20 year for joinim army. (Numbers 1:2, 3) Nomata full-grown man hem no join tu sapos hem fraet tumas. Man wea just marit hem no join long danger samting olsem war for wanfala full year, mekem hem savve lukim firstfala pikinini bilong hem taem hem born. Law sei long wei olsem, young hasband savve mekem waef bilong hem “hapi.”​—Deuteronomy 20:5, 6, 8; 24:5.

19. Wanem nao Law provaedem for protectim olketa woman, pikinini, famili, widow, and pikinini wea no garem dadi or mami?

19 Law hem protectim tu olketa woman, pikinini, and famili long wei for lukaftarem olketa. Hem givim komand long dadi and mami for story evritaem long pikinini bilong olketa and givim instruction saed long spiritual samting. (Deuteronomy 6:6, 7) Hem tambuim evri kaen wei for sex witim famili member, and dae nao panis bilong diswan. (Leviticus, chapter 18) Hem tambuim tu adultery, wea planti taem mekem famili brekdaon and distroem gudfala living and respect bilong famili. Law hem provaedem samting for olketa widow and pikinini wea no garem dadi and mami taem hem givim strongfala toktok for no deal witim olketa long nogud wei.​—Exodus 20:14; 22:22-24.

20, 21. (a) Why nao Law Bilong Moses hem letem wanfala Israelite for garem winim wanfala waef? (b) Saed long divorce, why nao datfala Law hem difren from standard wea Jesus startim bak moa?

20 Bat samfala maet garem kwestin abaotem diswan olsem, ‘Why nao Law letem man for garem planti waef?’ (Deuteronomy 21:15-17) Iumi need for tingting long olketa law hia saed long taem wea olketa stap. Olketa wea judgem Law Bilong Moses from tingting bilong distaem and olketa kastom bilong distaem bae nating minim Law hia. (Proverbs 18:13) Standard bilong Jehovah, wea start long Eden, hem mekem marit olsem wanfala kontrak wea stap olowe midolwan wanfala hasband and waef. (Genesis 2:18, 20-24) Bat gogo, taem Jehovah givim datfala Law long Israel, olketa kastom olsem wei for garem planti waef hem samting wea pipol duim for planti handred year finis. Jehovah savve tu hao “bighed” pipol bilong hem bae planti taem fail for obey, nomata olketa firstfala komand bilong hem tu, olsem wei for worshipim idol. (Exodus 32:9) From hem wise, hem no chusim datfala taem for stretem bak evri samting saed long marit. Remember tu dat Jehovah hem no startim wei for garem planti waef. Nomata olsem, hem iusim Law Bilong Moses for kontrolem wei for tekem winim wanfala waef and tu Law stopem olketa for iusim diskaen wei for marit long nogud wei.

21 Olsem tu, Law Bilong Moses letem man for divorcem waef for samfala difren, bat serious reason. (Deuteronomy 24:1-4) Jesus kolem diswan samting wea God letem for Jew pipol duim bikos long “wicked heart bilong [olketa].” Nomata olsem, diswan hem for lelebet taem nomoa. For olketa follower bilong hem, Jesus startim bak firstfala standard bilong Jehovah saed long marit.​—Matthew 19:8.

Law Hem Mekhae Long Love

22. Wanem nao olketa wei wea Law Bilong Moses hem encouragem man for showim love, and olketa mas showim diswan long hu?

22 Waswe, iu savve tingim eni system saed long law distaem wea encouragem love? Love nao main samting wea Law Bilong Moses hem mekhae long hem. Tru nao, insaed buk bilong Deuteronomy nomoa, datfala word for “love” hem kamap winim 20 taem. “Iu mas lovem narawan long sem wei wea iu lovem iuseleva” hem mek-tu main komandment insaed full Law. (Leviticus 19:18; Matthew 22:37-40) Pipol bilong God mas showim love no for each other nomoa bat for olketa stranger wea stap witim olketa, from olketa Israelite tu olsem stranger long bifor. Olketa mas showim love long pipol wea poor and safa, helpem olketa long material saed and no mekius long olketa. Olketa mas deal tu witim olketa animal long kaenfala wei wea showimaot kea.​—Exodus 23:6; Leviticus 19:14, 33, 34; Deuteronomy 22:4, 10; 24:17, 18.

23. Wanem nao man wea raetem Psalm 119 hem duim, and wanem nao maet iumi savve disaed strong for duim?

23 No eni nara nation kasem blessing from system bilong law olsem. Dastawe man wea raetem psalm hem raet: “Mi barava lovem law bilong iu!” Nomata olsem, love bilong hem no wanfala feeling nomoa. Diswan muvim hem for duim samting, bikos hem traem best for obeyim datfala law and live followim. Then, hem sei moa: “Mi gohed for ting raonem law bilong iu long full day.” (Psalm 119:11, 97) Tru nao, hem planti taem studyim olketa law bilong Jehovah. Iumi sure taem hem duim datwan, love bilong hem for olketa law hia hem grow. Long semtaem, love bilong hem for Datwan wea Givim Law, Jehovah God, hem grow tu. Taem iu go ahed for studyim law bilong God, iu tu savve kam moa klos long Jehovah, Main Wan for Givim Law and God bilong justice.

a Olsem example, olketa law saed long wei for berem siti bilong man, putim sikman for stap seleva, and eniwan wea tasim dead body mas swim, olketa hia showimaot savve wea winim savve bilong evri nara pipol long datfala taem.​—Leviticus 13:4-8; Numbers 19:11-13, 17-19; Deuteronomy 23:13, 14.

b Olketa Canaanite temple garem olketa rum for duim sex, bat Law Bilong Moses sei olketa wea no klin no savve go insaed long temple. Bikos wei for duim sex hem mekem man no klin for lelebet taem, hem againstim law for mekem sex olsem part long worship long haos bilong Jehovah.

c Wanfala main purpose bilong Law hem for teachim man. Datfala Encyclopaedia Judaica sei datfala Hebrew word for “law,” toh·rahʹ, hem minim “instruction.”

d Law hem barava ask stret: “Waswe, tree long garden hem wanfala man for iu attakim?” (Deuteronomy 20:19) Philo, wanfala Jew savveman long first century talem disfala law and explainim hao God ting “hem no fitim justice for kros wea man garem for nara man shud muvim hem for spoelem olketa samting wea no savve duim eni wicked samting.”