Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 20

“Heart Bilong Hem Wise”—Bat Hem Hambol

“Heart Bilong Hem Wise”—Bat Hem Hambol

1-3. Why nao iumi sure Jehovah hem hambol?

 WANFALA dadi laek for teachim important leson long smol pikinini bilong hem. Hem really want for kasem heart bilong pikinini. Hao nao bae hem duim diswan? Waswe, bae hem standap and iusim raf toktok long datfala pikinini? Or waswe, hem shud nildaon kasem level bilong pikinini hia and story long isi and kwaet wei? Tru nao, dadi wea wise and hambol bae chus for story long kwaet wei.

2 Wanem kaen Dadi nao Jehovah—praod or hambol, raf or kwaet? Jehovah savve long evri samting, and hem wise evribit. Bat waswe, iu lukim hao savve and kleva wei for iusim datfala savve no mekem pipol hambol? Bible hem sei “savve wea man garem savve mekem hem praod.” (1 Corinthians 3:19; 8:1) Bat Jehovah, nomata “heart bilong hem wise” hem hambol tu. (Job 9:4) Datwan minim hem garem hae position and hem barava nambawan, bat no eni praod fasin stap insaed long hem. Why nao olsem?

3 Jehovah hem holy. So praod fasin, wea mekem man dirty, no stap long hem. (Mark 7:20-22) And tu, tingim samting wea profet Jeremiah sei long Jehovah: “Iu bae remember and bendaon for helpem mi.” a (Lamentations 3:20) Tingim datwan! Jehovah, Sovereign Lord bilong universe, hem willing for “barava bendaon,” or kam daon kasem level bilong Jeremiah, mekem hem lisin long disfala man wea no perfect. (Psalm 113:7) Tru nao, Jehovah hem hambol. Bat wanem nao insaed long hambol fasin bilong God? Hao nao diswan join witim wisdom? And why nao hem important long iumi?

Hao Jehovah Showimaot Hem Hambol

4, 5. (a) Wanem nao hambol fasin, hao nao hem showaot, and why nao iumi mas no sei hem minim man wik or fraet? (b) Hao nao Jehovah showimaot hambol fasin taem hem deal witim David, and hambol fasin bilong Jehovah hem hao important for iumi?

4 Hambol fasin hem wei for no garem eni praod tingting or praod feeling. Hambol fasin, wanfala fasin bilong heart, showaot long olketa mark olsem kwaet fasin, patient fasin, and fasin for mekwe. (Galatians 5:22, 23) Bat, iumi mas no ting olketa fasin bilong God hia minim hem wik or man for fraet. Olketa fasin hia no againstim raeteous kros bilong Jehovah or paoa wea hem iusim for distroem samting. Bat, thru long hambol and kwaet fasin bilong hem, Jehovah showimaot barava bigfala strong bilong hem taem hem kontrolem hemseleva long perfect wei. (Isaiah 42:14) Hao nao hambol fasin hem join witim wisdom? Wanfala buk wea story abaotem Bible hem sei: “Main mining bilong hambol fasin . . . hem wei for barava no tingim seleva and hem faondeson bilong evri wisdom.” So, man no savve garem trufala wisdom sapos hem no garem hambol fasin. Hao nao hambol fasin bilong Jehovah helpem iumi?

Dadi wea wise hem deal long hambol and kwaet wei witim pikinini bilong hem

5 King David sing long Jehovah: “Iu givim mi shield bilong salvation bilong iu, raet hand bilong iu saportim mi, and hambol fasin bilong iu hem mekem mi garem paoa.” (Psalm 18:35) Hem olsem Jehovah mekem hemseleva bendaon for deal witim disfala man wea no perfect, long wei for protectim and saportim hem each day. David luksavve hao only wei for hem savve kasem salvation—and gogo, kasem paoa olsem wanfala king—​hem from Jehovah nao willing for mekem Hemseleva hambol olsem. Tru nao, hu long iumi nao bae garem eni hope for kasem salvation sapos Jehovah hem no hambol, willing for kam daon for deal witim iumi olsem wanfala kwaet and loving Father?

6, 7. (a) Why nao Bible no enitaem sei Jehovah hem garem fasin for no ova tumas? (b) Why nao kwaet fasin and wisdom mas join tugeta, and hu nao showimaot best example long diswan?

6 Fasin for no ova tumas hem barava gudfala fasin for olketa man wea faithful for mekem grow. Hem join witim wisdom. Olsem example, Proverbs 11:2 hem sei: “Wisdom stap witim olketa wea garem fasin for no ova tumas.” Nomata olsem, no enitaem Bible sei Jehovah garem fasin for no ova tumas. Why nao olsem? Fasin for no ova tumas, wea Bible story abaotem, minim for luksavve long wanem iu no fit for duim. Olmaeti Wan fit for duim eniting, bat eni samting wea hem no duim hem bikos hemseleva disaedem datwan fitim olketa raeteous standard bilong hem. (Mark 10:27; Titus 1:2) And tu, olsem Most Hae God, hem no stap anda long eniwan. So fasin for no ova tumas hem no fitim Jehovah.

7 Nomata olsem, Jehovah hem hambol and garem kwaet fasin. Hem teachim olketa servant bilong hem hao olketa mas garem kwaet fasin for kasem trufala wisdom. Bible storyim hao kwaet fasin hem kam from wei for garem wisdom. b (James 3:13) Tingim example bilong Jehovah long diswan.

Jehovah Hambol for Trustim Narawan and Hem Lisin

8-10. (a) Why nao hem sapraesing samting hao Jehovah willing for sharem waka and for lisin? (b) Hao nao Olmaeti deal long hambol wei witim olketa angel bilong hem?

8 Samting wea pruvim hambol fasin bilong Jehovah, wea mekem iumi feel klos long hem, hem wei wea hem willing for trustim narawan and for lisin. Datwan barava sapraesing samting bikos Jehovah no needim help or kaonsel from eniwan. (Isaiah 40:13, 14; Romans 11:34, 35) Nomata olsem, Bible planti taem showim iumi hao Jehovah hem hambol long olketa wei olsem.

9 Olsem example, tingim spesol samting wea happen long laef bilong Abraham. Thrifala man visitim Abraham, and hem kolem wanfala long olketa “Jehovah.” Olketa visitor hia thrifala angel, bat wanfala kam long nem bilong Jehovah and duim waka saed long nem bilong Hem. Taem datfala angel toktok and duim samting, hem olsem Jehovah nao toktok and duim samting. Jehovah iusim angel hia for talem Abraham hao Hem herem “bigfala komplen abaotem Sodom and Gomorrah.” Jehovah talem: “So mi mas go daon for faendaot sapos komplen wea mi herem hem tru or nomoa. Mi laek for mek sure long datwan.” (Genesis 18:3, 20, 21) Message bilong Jehovah no minim Olmaeti seleva bae “go daon.” Bat, hem sendem moa olketa angel for stand for hem. (Genesis 19:1) Why nao olsem? Waswe, Jehovah wea lukim evri samting hem needim help for lukim wanem nao gohed long there? Nomoa, hem no needim. Bat long hambol wei Jehovah givim olketa angel hia assignment for lukluk long samting wea happen and for visitim Lot and famili bilong hem long Sodom.

10 Nara samting, Jehovah hem lisin. Wantaem hem askem olketa angel bilong hem long samfala difren idea long hao for trikim wicked King Ahab. Jehovah no needim kaen help olsem. Nomata olsem, hem acceptim idea bilong wanfala angel and markem hem for duim samting followim datfala plan. (1 Kings 22:19-22) Datwan showimaot hem barava hambol!

11, 12. Hao nao Abraham lukim hambol fasin bilong Jehovah?

11 Jehovah hem willing tu for lisin long pipol wea want for talemaot wari bilong olketa. Olsem example, taem Jehovah talem Abraham firstaem abaotem purpose bilong Hem for distroem Sodom and Gomorrah, datfala faithful man hem konfius. Abraham sei: “Iu nao Judge bilong full earth. So hao, bae iu no duim stret samting?” Hem askem Jehovah for no distroem datfala taon sapos 50 raeteous man stap long there. Jehovah agree long datwan. Bat Abraham ask moa, hem daonem namba go kasem 45 and 40, and go daon moa. Nomata Jehovah agree long each taem hia, Abraham go ahed for ask go kasem taem wea datfala namba hem kasem ten nomoa. Maet Abraham no minim yet bigfala mercy bilong Jehovah. Nomata Abraham askem olketa kwestin hia, long patient and hambol wei Jehovah letem fren and servant bilong hem Abraham for talemaot olketa wari bilong hem long wei olsem.​—Genesis 18:23-33.

12 Haomas savveman nao bae lisin long barava patient wei long man wea no garem bigfala savve? c Hambol fasin bilong God nomoa hem olsem. Long datfala taem tu, Abraham luksavve hao Jehovah hem “no savve kros kwiktaem.” (Exodus 34:6) Maet from Abraham luksavve hem no garem eni right for askem wanem nao Most Hae duim, hem begim Jehovah tufala taem: “Jehovah, plis iu no kros long mi.” (Genesis 18:30, 32) Jehovah hem no kros. Hem garem kwaet fasin wea kam from wei for garem wisdom.

Jehovah Willing for Mekwe

13. Wanem nao mining bilong toktok willing for mekwe wea Bible iusim, and why nao disfala toktok hem barava fitim Jehovah?

13 Hambol fasin bilong Jehovah hem showaot thru long narafala nambawan fasin—willing for mekwe. From pipol no perfect olketa barava short long disfala fasin. Jehovah hem willing for lisin long olketa wea hem creatim and hem willing tu for mekwe taem samting hem no againstim olketa raeteous principle. Disfala fasin tu hem wanfala important mark bilong wisdom bilong God. James 3:17 sei: “Wisdom from heven hem mekem man . . . no forcem tingting bilong hem.” Long wanem wei nao Jehovah wea wise evribit hem willing for mekwe? Wan samting nao, hem willing for change. Remember, nem bilong hem minim Jehovah savve kamap eni samting wea hem need for kamap for fulfillim olketa purpose bilong hem. (Exodus 3:14) Datwan showimaot hem willing for change and mekwe!

14, 15. Vision wea Ezekiel lukim abaotem chariot bilong Jehovah long heven hem teachim iumi wanem abaotem datfala part long organization bilong Jehovah, and hao nao diswan difren from olketa organization long world?

14 Wanfala story long Bible helpem iumi for minim wei wea Jehovah savve change. Profet Ezekiel hem kasem wanfala vision wea showim part bilong organization bilong Jehovah wea stap long heven wea olketa angel insaed. Hem lukim wanfala mamaeti chariot, wea hem nao samting wea karem Jehovah and wea Hem kontrolem evritaem. Wei wea datwan muv hem barava interesting. Olketa barava bigfala wheel bilong chariot hia garem fofala saed and fulap witim eye mekem olketa savve lukluk long evri ples and no need for stop taem hem tan raet or left. And disfala mamaeti chariot hem no savve isisi olsem trak wea man wakem. Hem savve muv fast olsem laetning, nomata taem hem tan long right-angle! (Ezekiel 1:1, 14-28) Tru nao, organization bilong Jehovah, wea datfala olmaeti Sovereign hem kontrolem, savve change kwiktaem followim olketa need wea kamap.

15 Hem hard tumas for iumi man change long perfect wei olsem. Planti taem olketa man and organization bilong olketa strict tumas and no willing for mekwe. For minim diswan, tingim: Wanfala mamaeti ship or kago train wea big tumas and garem bigfala engine. Bat waswe, tufala hia savve change kwiktaem sapos need kamap? Sapos wanfala samting blokem road front long kago train, hem kanduit tan. Hem hard for stop kwiktaem tu. Wanfala kago train wea fulap needim samting olsem 2 kilometer for stop bihaen olketa brake! Olsem tu, wanfala supertanker maet gogo for 8 kilometer bihaen olketa offem engine. Nomata sapos olketa putim long reverse, datfala tanker maet gogo yet for 3 kilometer. Hem semsem tu witim olketa organization bilong olketa man wea strict tumas and no willing for mekwe. From olketa praod, planti taem olketa man no want for change for fitim need wea kamap. Kaen wei for strict olsem mekem samfala company for finis and daonem samfala gavman tu. (Proverbs 16:18) Iumi hapi tumas bikos Jehovah and organization bilong hem barava no olsem!

Hao Jehovah Showimaot Fasin for Willing for Mekwe

16. Hao nao Jehovah showimaot hem willing for mekwe taem hem deal witim Lot bifor Sodom and Gomorrah distroe?

16 Tingim moa taem wea Sodom and Gomorrah distroe. Lot and famili bilong hem kasem kliafala instruction from angel bilong Jehovah: “Ranawe go long olketa area long olketa maunten.” Bat Lot no laek for duim datwan. Hem sei: “Plis Jehovah, no long there!” From hem barava tingse hem bae dae sapos hem ranawe go long olketa maunten, Lot ask strong for hem and famili bilong hem for ranawe go long Zoar, wanfala taon wea stap klosap. Bat remember, Jehovah hem redy for distroem datfala taon tu. And, Lot no garem eni trufala reason for fraet. Jehovah fit for lukaftarem Lot long olketa maunten hia! Nomata olsem, Jehovah lisin long wanem Lot askem. Datfala angel sei long Lot: “Hem olraet, bae mi duim wanem iu askem. Bae mi no distroem datfala taon wea iu storyim.” (Genesis 19:17-22) Jehovah hem barava willing for mekwe.

17, 18. Taem hem deal witim pipol bilong Nineveh, hao nao Jehovah showimaot hem willing for mekwe?

17 Jehovah lisin tu long man wea repent from heart, and evritaem duim samting wea followim mercy and wea stret. Tingim samting wea happen long profet Jonah taem God sendem hem go long wicked and raf taon bilong Nineveh. Jonah hem gogo long olketa road bilong Nineveh witim disfala simpol message bilong God: Datfala bigfala taon bae finis insaed 40 day. Nomata olsem, evriting change. Pipol bilong Nineveh repent!​—Jonah, chapter 3.

18 Iumi savve lanem samting sapos iumi markem tingting wea Jehovah garem witim tingting bilong Jonah taem olketa long Ninevah change. Jehovah change and mekem hemseleva kamap Samwan for Forgivim olketa sin and no “strongfala warrior.” d (Exodus 15:3) Bat long narasaed, Jonah no change and no willing for showimaot mercy. Hem no ting raonem fasin bilong Jehovah for willing for mekwe, bat hem duim samting olsem datfala kago train or datfala mamaeti ship wea iumi storyim finis. From hem talemaot judgment finis, so judgment mas kam nao! Nomata olsem, Jehovah teachim disfala profet wea no patient wanfala leson long hao for mekwe and showimaot mercy.​—Jonah, chapter 4.

Jehovah hem willing for mekwe and luksavve olketa samting iumi no fit for duim

19. (a) Why nao iumi savve sure Jehovah willing for mekwe long wanem hem expectim from iumi? (b) Hao nao Proverbs 19:17 showimaot Jehovah hem wanfala Masta wea gud and willing for mekwe and barava hambol tu?

19 Last samting, Jehovah hem willing for mekwe long samting wea hem expectim from iumi. King David sei olsem: “Hem savve gud hao hem wakem iumi, hem tingim hao iumi dust.” (Psalm 103:14) Iumi no minim evribit olketa wik point and wei wea iumi no perfect bat Jehovah minim evribit. Hem nating expectim from iumi wanem iumi no fit for duim. Bible markem olketa masta wea gud and wea “no ova tumas” and olketa masta wea “raf.” (1 Peter 2:18) Wanem kaen Masta nao Jehovah? Lukim samting wea Proverbs 19:17 talem: “Man wea showaot kaenfala fasin long poor man hem give long Jehovah.” Tru nao, masta wea gud and willing for mekwe nomoa bae luksavve long evri kaenfala samting wea man duim for olketa poor pipol. Winim datwan, disfala scripture showimaot hao Creator bilong universe agree hem garem kaon long olketa wea duim kaenfala samting olsem! Kaen hambol fasin olsem hem barava spesol.

20. Hao nao iumi sure Jehovah herem olketa prea bilong iumi and ansarem olketa?

20 Jehovah hem willing for mekwe and showimaot kwaet fasin long sem wei taem hem deal witim olketa servant bilong hem distaem. Taem iumi prea witim faith, hem lisin. And nomata hem no sendem olketa angel for toktok long iumi, iumi shud no tingse hem no ansarem olketa prea bilong iumi. Tingim taem aposol Paul askem olketa brata for “go ahed prea” for mekem hem kamaot from prison, hem sei tu for mekem “mi savve kam bak long iufala kwiktaem.” (Hebrews 13:18, 19) So olketa prea bilong iumi maet mekem Jehovah for duim samting wea maet hem no duim sapos iumi no prea!​—James 5:16.

21. From Jehovah garem hambol fasin, wanem nao iumi mas nating tingim, bat, wanem nao iumi mas luksavve abaotem hem?

21 Bat no eni wei wea showimaot hambol fasin bilong Jehovah—kwaet fasin, wei wea hem willing for lisin, wei wea hem patient, and willing for mekwe—minim Jehovah wik for followim stret olketa raeteous principle bilong hem. Olketa bigman bilong Christendom maet tingse olketa mekwe taem olketa talem wanem pipol laek for herem long wei for daonem olketa standard bilong Jehovah saed long fasin. (2 Timothy 4:3) Bat wei bilong man for chusim isi samting for missim trabol, hem no semsem witim fasin bilong God for mekwe. Jehovah hem holy; no enitaem bae hem mekem olketa raeteous standard bilong hem kamap dirty. (Leviticus 11:44) So, hem gud for iumi lovem wei wea Jehovah willing for mekwe bikos diswan hem nara pruv wea showimaot hem garem hambol fasin. Waswe, iu hapi for tingim hao Jehovah God, barava wise Wan long universe, hem hambol tumas tu? Hem gud tumas for kam klos long disfala God wea fit for kasem honor and praise, bat garem kwaet and hambol fasin, and hem willing for mekwe tu!

a Olketa scribe bilong bifor changem disfala verse for sei Jeremiah, and no Jehovah, nao datwan wea bendaon. Olketa ting hem no fitim God for duim hambol samting olsem. From datwan, planti transleison no luksavve long point bilong disfala nambawan verse. Bat, The New English Bible transleitim stret taem hem sei Jeremiah nao sei long God: “Remember, O remember, and bendaon kam long mi.”

b Olketa nara transleison sei “hambol fasin hem kam from wisdom” and “wei for kaen hem showimaot man hem garem wisdom.”

c Interesting samting, Bible hem markem patient fasin witim praod fasin. (Ecclesiastes 7:8) Patient fasin bilong Jehovah hem barava pruvim hambol fasin bilong hem.​—2 Peter 3:9.

d Long Psalm 86:5, hem sei Jehovah hem “gud and redy for forgive.” Taem olketa transleitim datfala psalm go long Greek languis, datfala toktok “redy for forgive” hem e·pi·ei·kesʹ, or “fasin for mekwe.”