Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 22

Why Iumi Shud No Laea

Why Iumi Shud No Laea

TINGIM sapos wanfala gele talem mami bilong hem: “Mi bae kam bak kwiktaem long haos bihaen mi finis skul.” Bat hem stap and plei witim olketa fren and taem hem kasem bak haos hem sei olsem long mami bilong hem: “Teacher bilong mi nao talem mi for stap bihaen skul hem finis.” Waswe, hem stret for talem samting olsem?—

Wanem samting nao disfala boy duim wea hem rong?

Or tingim sapos wanfala boy sei long dadi bilong hem: “Nomoa, mi no kikim ball insaed long haos.” Bat waswe sapos hem nao duim datwan? Waswe, hem rong for hem sei hem no duim?—

Datfala Nambawan Teacher showim iumi stretfala samting for iumi duim. Hem sei: ‘Taem iu sei Ia iu minim Ia, and No iu minim No; bikos eni nara samting hem kam from Satan.’ (Matthew 5:37) Wanem nao Jesus minim?— Hem minim iumi shud duim wanem iumi talem.

Wanfala story insaed Bible showim hao hem important for talem tru samting. Hem abaotem wanfala man and woman wea sei tufala disaepol bilong Jesus. Iumi lukim wanem nao happen.

Klosap tufala month bihaen Jesus dae, plande pipol wea stap long olketa farawe ples go long Jerusalem for wanfala important festival bilong olketa Jew wea olketa kolem Pentecost. Aposol Peter givim wanfala naesfala tok wea hem talem pipol abaotem Jesus, wea Jehovah mekem hem laef bak moa from dae. Diswan hem firstaem wea plande wea go long Jerusalem lane abaotem Jesus. So olketa laek for savve long staka samting moa. Wanem nao olketa duim?

Olketa stap longfala taem winim taem wea olketa shud stap. Bat bihaen shortfala taem, samfala no garem eni selen, and olketa needim help mekem olketa savve baem kaikai. Olketa disaepol long Jerusalem laek for helpem olketa. So, plande long olketa salem olketa samting wea olketa garem and go givim selen long olketa aposol bilong Jesus. Then olketa aposol givim selen long olketa wea needim.

Ananias and waef bilong hem, Sapphira, wea joinim Christian kongregeson long Jerusalem, salem pis land bilong tufala. No eniwan talem tufala for salem datwan. Hem samting wea tufala seleva nao laek for duim. Bat samting wea tufala duim hem no bikos tufala lovem olketa niu disaepol bilong Jesus. Ananias and Sapphira laek for mekem pipol tingse tufala barava gud tumas. So tufala sei tufala givim evri selen hia for helpem nara pipol. Tufala talem hao tufala bae givim evri selen hia, bat really, tufala plan for givim lelebet nomoa. Wanem nao tingting bilong iu abaotem datwan?—

Ananias go lukim olketa aposol. Hem givim selen long olketa. Bat God savve hem no givim full selen. So God talem aposol Peter hao Ananias no honest abaotem datwan.

Wanem laea toktok nao Ananias talem long Peter?

Then Peter hem sei: ‘Ananias, why nao iu letem Satan mekem iu for duim disfala samting? Datfala land hem bilong iu. Iu no need for salem. And nomata bihaen iu salem datfala land, iu free for disaedem wanem iu bae duim witim datfala selen. Bat why nao iu duim samting for mekem hem luk olsem iu givim evri selen bat iu givim lelebet nomoa? From diswan, iu laea no long mifala nomoa, bat long God tu.’

Diswan hem wanfala serious samting. Ananias hem laea! Hem no duim wanem hem sei hem bae duim. Hem mekem hem luk olsem hem duim. Bible talem iumi samting wea happen bihaen diswan. Hem sei: ‘Taem Ananias herem samting Peter talem, hem foldaon and hem dae.’ God killim dae Ananias! Bihaen, olketa karem go aotsaed body bilong hem and berem hem.

Wanem nao happen long Ananias from hem laea?

Samting olsem thrifala hour bihaen, Sapphira hem kam. Hem no savve long samting wea kasem hasband bilong hem. So Peter askem hem: ‘Waswe, iutufala givim long mifala full selen wea iu kasem taem iu salem datfala land?’

Sapphira sei olsem: ‘Ia, full selen from datwan nao mifala givim.’ Bat hem laea! Tufala keepim samfala selen for tufala seleva taem tufala salem datfala land. So God killim dae Sapphira tu.—Acts 5:1-11.

Wanem nao iumi shud lanem from samting wea happen long Ananias and Sapphira?— Hem teachim iumi hao God no laekem pipol wea laea. Hem evritaem laekem iumi for talem tru toktok. Bat plande pipol sei hem olraet nomoa for laea. Waswe, iu ting pipol hia talem stret samting?— Waswe, iu savve hao evri sik, pain, and dae long earth hem happen bikos samwan hem laea?—

Hu nao Jesus sei hem talem first laea toktok, and wanem nao kamaot from datwan?

Remember, Devil laea long first woman, Eve. Hem sei bae hem no dae sapos hem no obeyim God and kaikaim frut wea God sei hem shud no kaikaim. Eve bilivim Devil and kaikaim datfala frut. Hem switim Adam for kaikaim tu. Taem tufala duim datwan tufala kamap sinner, and evri pikinini born witim sin. And from olketa pikinini bilong Adam duim sin, evri pikinini bilong Adam safa and dae. Hao nao olketa trabol hia start?— Hem start witim wanfala laea.

Iumi barava minim why Jesus talem hao Devil hem “man for tok laea and dadi bilong laea fasin”! Hem nao first wan for tok laea. Taem eniwan laea, hem duim wanem Devil duim long firstaem. Iumi shud ting abaotem diswan sapos enitaem iumi kasem test for laea.—John 8:44.

Maet long wanem taem nao iu kasem test for laea?— Hem taem iu duim rong samting, iaman?— Nomata iu no min for duim, maet iu brekem samting. Sapos olketa ask abaotem datwan, waswe, bae iu sei brata or sista bilong iu nao duim? Or bae iu act olsem iu no savve hao nao hem brek?—

Maet long wanem taem nao iu kasem test for laea?

Waswe sapos iu shud duim homwak bilong iu bat iu duim lelebet nomoa? Waswe, iu shud sei iu duim evriwan, nomata iu no duim?— Iumi shud rememberim Ananias and Sapphira. Tufala no barava tok tru. And God showim hao datwan hem barava nogud tumas taem hem killim dae tufala.

So nomata wanem nao iumi maet duim, hem bae mekem datwan worse go moa sapos iumi laea, and iumi shud no talem samting wea no tru evribit. Bible hem sei: “Talem trufala toktok.” Hem sei tu: “No laea long narawan.” Jehovah hem evritaem tok tru, and hem expectim iumi for duim olsem tu.—Ephesians 4:25; Colossians 3:9.

Iumi shud evritaem talem tru toktok. Hem nao wanem Exodus 20:16; Proverbs 6:16-19; 12:19; 14:5; 16:6; and Hebrews 4:13 talem.