Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 24

No Kamap Man for Steal!

No Kamap Man for Steal!

WASWE, enitaem eniwan stealim samting from iu?— Diswan mekem iu feel hao?— Man wea duim datwan long iu hem man for steal, and no eniwan laekem man wea steal. Long tingting bilong iu wanem nao mekem man kamap man for steal? Waswe, man for steal born witim feeling for steal?—

Iumi lanem finis hao pipol born witim sin. So iumi evriwan no perfect. Bat no eniwan hem born olsem man for steal. Maet man for steal kam from famili wea garem gudfala fasin. Dadi and mami, olketa brata, and olketa sista bilong hem maet honest. Bat wei wea man seleva laekem tumas selen and olketa samting wea man savve baem witim selen savve mekem hem kamap man for steal.

Hu nao hem first man for steal?— Iumi ting abaotem datwan. Datfala Nambawan Teacher savve long disfala man taem hem stap long heven. Datwan wea steal hem wanfala angel. Bat from God wakem evri angel for perfect, hao nao datfala angel kamap man for steal?— Olsem iumi lanem long Chapter 8 bilong disfala buk, datfala angel laekem samting wea hem no bilong hem. Waswe, iu remember wanem nao datwan?—

Bihaen God creatim first man and woman, datfala angel laekem tufala for worshipim hem. Hem no stret for tufala worshipim hem. Tufala mas worshipim God nomoa. Bat hem stealim datwan! Taem hem mekem Adam and Eve for worshipim hem, datfala angel kamap man for steal. Hem kamap Satan.

Wanem nao mekem wanfala man hem steal?— Feeling for laekem samting wea no bilong hem. Disfala feeling savve kamap strong tumas gogo hem savve mekem nomata gud pipol tu for duim olketa nogud samting. Samfala taem, pipol wea kamap olketa man for steal no savve repent and duim gud samting moa. Wanfala aposol bilong Jesus hem olsem. Nem bilong hem Judas Iscariot.

Judas savve hem rong for steal from hem lanem Law bilong God taem hem smol boy yet. Hem savve hao wanfala taem God tok kam from heven and talem pipol bilong hem: “Iu mas no steal.” (Exodus 20:15) Taem Judas hem big, hem meetim datfala Nambawan Teacher and hem kamap wanfala disaepol bilong hem. Bihaen, Jesus chusim Judas for kamap wanfala long 12-fala aposol.

Jesus and olketa aposol travel tugeta. Olketa kaikai tugeta. And evri selen wea olketa garem olketa keepim insaed wanfala box. Jesus givim datfala box long Judas for keepim. Datfala selen hem no bilong Judas. Bat waswe, iu savve wanem nao Judas duim bihaen lelebet taem?—

Why nao Judas steal?

Judas start for tekem selen from datfala box taem hem shud no tekem. Hem savve tekem taem olketa narawan no lukluk, and hem trae tu for faendem olketa wei for kasem staka selen moa. Hem start for tingim selen olowe. Iumi lukim wanem nao disfala rong feeling mekem hem for duim tu-thri day bifor olketa killim dae datfala Nambawan Teacher.

Mary, sista bilong fren bilong Jesus, Lazarus, tekem naesfala oil and pourim long leg bilong Jesus. Bat Judas komplen. Waswe, iu savve why?— Hem sei hem bikos olketa shud salem datfala oil and givim datfala selen long poor pipol. Bat really samting wea hem laekem nao hem for kasem staka moa selen for datfala box mekem hem savve stealim.—John 12:1-6.

Jesus talem Judas for no mek trabol for Mary, wea hem kaen fogud. Judas no laekem taem Jesus talem hem datwan, so hem go long olketa chief priest, wea olketa enemy bilong Jesus. Olketa laek for arrestim Jesus, bat olketa laek duim long naet mekem pipol no lukim olketa.

Judas talem olketa priest: ‘Mi bae talem iufala hao for faendem and arrestim Jesus sapos iufala givim mi selen. Haomas selen nao iufala bae givim long mi?’

Olketa priest ansa olsem: ‘Mifala bae givim iu thirti silver selen.’—Matthew 26:14-16.

Judas tekem datfala selen. Datwan hem olsem hem salem datfala Nambawan Teacher go long olketa man hia! Hard for iumi tingim hao eniwan bae laek for duim samting olsem, iaman?— Sorre tumas, datwan nao samting wea savve happen taem man kamap man for steal and stealim selen. Hem lovem selen winim wei wea hem lovem nara pipol or God.

Maet iu sei, ‘Mi bae no lovem eni samting winim wei wea mi lovem Jehovah God.’ Hem gud tumas iu garem tingting olsem. Taem Jesus chusim Judas olsem wanfala aposol, maet datwan nao feeling bilong Judas tu. Olketa narawan wea kamap man for steal maet garem sem feeling tu firstaem. Iumi story abaotem samfala.

Olketa wanem nogud samting nao Achan and David tingting abaotem?

Wanfala nao hem Achan, wea hem wanfala servant bilong God wea stap longfala taem bifor datfala Nambawan Teacher hem born. Achan lukim wanfala luk naes kaleko, wanfala pis gold, and samfala silver selen. Olketa no bilong hem. Bible sei olketa bilong Jehovah bikos olketa tekem from olketa enemy bilong pipol bilong God. Bat Achan laekem olketa tumas so hem stealim.—Joshua 6:19; 7:11, 20-22.

Tingim nara example. Longfala taem bifor, Jehovah chusim David for kamap king ovarem pipol bilong Israel. Wanday, David start for lukluk long wanfala naesbola woman Bath-sheba. Hem gohed for lukluk long Bath-sheba and laek for tekem hem olsem waef bilong hem. Bat, hem waef bilong Uriah. Wanem nao David shud duim?—

David shud stop for tingting abaotem Bath-sheba. Bat hem no stop. So David tekem hem go long haos bilong hem. And then hem arrange for olketa killim dae Uriah. Why nao David duim olketa nogud samting hia?— Bikos hem gohed for laekem woman wea bilong nara man.—2 Samuel 11:2-27.

Long wanem wei nao Absalom hem man for steal?

From David sorre, Jehovah letem hem for laef. Start from datfala taem David kasem staka trabol. Son bilong hem Absalom laekem hemseleva nao for king and no David. So taem pipol kam for lukim David, Absalom bae holem and kissim olketa. Bible sei: “Absalom gohed for stealim heart bilong olketa man long Israel.” Hem changem tingting bilong pipol for olketa laekem hem nao for king and no David.—2 Samuel 15:1-12.

Waswe, enitaem iu barava laekem tumas for kasem samting, olsem Achan, David, and Absalom?— Sapos datfala samting hem bilong nara man, for tekem and no ask hem minim iu steal. Waswe, iu rememberim wanem nao first man for steal, Satan, hem laekem?— Hem laekem pipol for worshipim hem and no God. So Satan steal taem hem mekem Adam and Eve for obeyim hem.

Taem man ownim wanfala samting, hem garem right for sei hu nao savve iusim. Olsem example, maet iu go plei witim olketa nara pikinini long haos bilong olketa. Waswe, hem olraet for tekem samting from there and tekem go long haos bilong iu?— Nomoa. Iu savve tekem sapos dadi and mami bilong olketa sei hem olraet for iu tekem. Sapos iu tekem samting go long haos and iu no askem eniwan firstaem, datwan hem fasin for steal.

Why nao maet iu kasem temptation for steal?— Bikos iu laekem samting wea hem no bilong iu. Nomata sapos no eniwan lukim iu tekem, hu nao lukim iu?— Jehovah God. And iumi need for rememberim hao God heitim fasin for steal. So love for God and neiba bae helpem iu for no kamap man for steal.

Bible talem stret hao hem rong for steal. Plis readim Mark 10:17-19; Romans 13:9; and Ephesians 4:28.