Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER 34

Wanem Nao Happen Taem Iumi Dae?

Wanem Nao Happen Taem Iumi Dae?

MAET iu savve finis hao pipol kamap olo, sik, and dae. Nomata samfala pikinini tu dae. Waswe, iu shud fraetem dae or eniwan wea dae finis?— Waswe, iu savve wanem nao happen taem iumi dae?—

No eniwan wea laef distaem hem dae and laef bak moa for storyim long iumi wanem hem happen taem man hem dae. Bat taem Jesus, datfala Nambawan Teacher, stap long earth, wanfala man dae and laef bak moa. Iumi savve lanem samting wea happen long pipol wea dae taem iumi read abaotem datfala man. Disfala man hem fren bilong Jesus and hem stap long Bethany, wanfala smol taon klosap long Jerusalem. Nem bilong hem Lazarus, and tufala sista bilong hem nao, Martha and Mary. Iumi lukim wanem Bible talem abaotem diswan.

Wanday Lazarus sik fogud. Long datfala taem, Jesus stap long wanfala farawe ples. So Martha and Mary sendem wanfala man for go talem Jesus hao brata bilong tufala, Lazarus, hem sik. Tufala duim diswan bikos olketa savve Jesus savve kam and mekem brata bilong olketa gud moa. Jesus hem no wanfala doctor, bat hem garem paoa from God for healim eni sik.—Matthew 15:30, 31.

Bat, bifor Jesus go lukim Lazarus, sik bilong Lazarus big go moa and hem dae. Nomata olsem, Jesus talem olketa disaepol bilong hem hao Lazarus hem sleep nomoa and Hem go for wekapem hem. Olketa disaepol nating minim samting Jesus talem. So Jesus talem olketa stret: “Lazarus hem dae finis.” Diswan showimaot wanem abaotem dae?— Ia, hem olsem man deepim sleep. Man barava deepim sleep tumas wea mekem hem no dream tu.

Jesus hem go nao for visitim Martha and Mary. Staka fren bilong olketa arrive long there finis. Olketa kam for comfortim tufala sista from brata bilong tufala hem dae. Taem Martha herem Jesus hem klosap for arrive, hem go for meetim hem. No longtaem bihaen, Mary tu go for lukim Jesus. Hem sorre tumas and hem krae, and hem bendaon front long hem. Olketa nara fren bilong olketa wea followim Mary krae tu.

Datfala Nambawan Teacher askem wea nao olketa putim Lazarus. So pipol leadim Jesus go long cave wea olketa berem Lazarus. Taem Jesus lukim evriwan krae, hem tu start for krae. Hem barava minim sorre feeling bilong man taem samwan wea hem lovem hem dae.

Wanfala ston satem cave, so Jesus hem sei: “Aotem datfala ston.” Waswe, hem olraet for duim datwan?— Martha no ting olsem. Hem sei: “Lord, distaem hem mas smel finis, bikos hem mek-foa day nao.”

Bat Jesus sei long hem: “Waswe, mi no talem iu finis hao sapos iu biliv bae iu lukim glory bilong God?” Toktok bilong Jesus minim Martha bae lukim samting wea bae givim honor long God. Wanem nao Jesus bae duim? Taem olketa aotem ston, Jesus prea big long Jehovah. Then Jesus sei witim bigfala voice: “Lazarus, kamaot!” Waswe, bae hem kamaot? Waswe, hem savve duim datwan?—

Waswe, iu savve wekapem samwan wea sleep?— Ia, sapos iu singaot big hem bae wekap. Bat waswe, iu savve wekapem samwan wea sleep long dae?— Nomoa. Nomata iu barava singaot big, man wea dae bae no herem iu. Iu or mi or eni nara man long earth distaem no savve duim eni samting for wekapem man wea dae.

Wanem nao Jesus duim for Lazarus?

Bat Jesus hem difren. Hem garem spesol paoa from God. So taem Jesus kolem Lazarus, wanfala samting for man sapraes long hem nao happen. Man wea dae fofala day finis kamaot from cave! Hem laef bak moa! Hem savve brith, wakabaot, and tok moa! Tru nao, Jesus mekem Lazarus laef bak from dae.—John 11:1-44.

Tingim: Wanem nao happen long Lazarus taem hem dae? Waswe, eni part bilong hem—wanfala soul or spirit—lusim body bilong hem and go stap long wanfala ples? Waswe, soul bilong Lazarus go long heven? Waswe, hem laef for fofala day long heven witim God and olketa holy angel?—

Nomoa. Remember, Jesus sei Lazarus hem sleep. Iu hao taem iu sleep? Taem iu barava deepim sleep, iu no savve long samting wea happen raonem iu, iaman?— And taem iu wekap, iu mas lukim klok for savve haomas hour nao iu sleep.

Hem olsem tu witim pipol wea dae. Olketa nating savve long eni samting. Olketa nating feelim eni samting. And olketa nating savve duim eni samting. Lazarus hem olsem tu taem hem dae. Dae hem olsem deep sleep wea man no rememberim eni samting. Bible hem sei: “Olketa wea dae finis nating savve long eni samting.”—Ecclesiastes 9:5, 10.

Lazarus hem hao bihaen hem dae?

Tingim tu diswan: Sapos Lazarus stap long heven for fofala day, hem bae laek for story abaotem datwan, iaman?— And sapos hem stap long heven, waswe, Jesus bae forcem hem for lusim datfala barava naes ples and kam bak long earth moa?— Nomoa nao!

Nomata olsem, staka pipol sei iumi garem soul, and olketa sei soul hem laef bihaen man hem dae. Olketa sei soul bilong Lazarus gohed laef long wanfala ples bihaen hem dae. Bat Bible nating talem datwan. Hem sei God mekem firstfala man Adam “wanfala living soul.” Adam nao wanfala soul. Bible talem tu hao taem Adam sin, hem dae. Hem kamap wanfala “soul wea dae finis,” and hem go bak long dust, wea hem nao samting God iusim for wakem hem firstaem. Bible talem tu hao evri pikinini bilong Adam kasem sin and dae from hem.—Genesis 2:7; 3:17-19; Numbers 6:6; Romans 5:12.

Hem klia, iumi no garem wanfala soul wea separate from body bilong iumi. Iumi wanwan nao olketa soul. And from pipol kasem sin from firstfala man, Adam, Bible hem sei: ‘Soul wea sin bae dae.’—Ezekiel 18:4.

Why nao no eni reason stap for fraetem man wea dae finis?

Samfala pipol fraetem pipol wea dae finis. Olketa no savve go klosap long grev bikos olketa tingse pipol wea dae garem soul wea stap separate from body bilong olketa and wea savve spoelem pipol wea laef. Bat waswe, man wea dae finis savve spoelem man wea laef?— Nomoa.

Samfala pipol bilivim tu hao man wea dae savve laef bak olsem olketa spirit for visitim pipol wea laef. So olketa putim kaikai for man wea dae finis. Bat pipol wea duim datwan no barava bilivim wanem God talem abaotem man wea dae finis. Sapos iumi bilivim wanem God talem, iumi bae no fraetem man wea dae finis. And sapos iumi barava tinghae long God for laef wea iumi garem, iumi bae showimaot long wei for duim samting God laekem.

Bat maet iu ting: ‘Waswe, God bae mekem olketa pikinini wea dae for laef bak? Waswe, hem barava laek for duim datwan?’ Diswan nao next samting iumi bae storyim.

Iumi readim samfala nara scripture long Bible abaotem olketa wea dae finis, and wei wea iumi wanfala soul long Psalm 115:17; 146:3, 4; and Jeremiah 2:34.