Skip to content

Skip to table of contents

CHAPTER ELEVEN

Why Nao God Letem Iumi for Safa?

Why Nao God Letem Iumi for Safa?
  • Waswe, God nao kosim wei wea pipol safa?

  • Wanem nao problem wea kamap long garden bilong Eden?

  • Hao nao God bae stretem bak olketa nogud samting wea kamaot from wei wea iumi safa?

1, 2. Pipol feisim wanem kaen wei for safa distaem, and diswan mekem olketa wanem kwestin nao kamap?

BIHAEN barava nogud faet long wanfala kantri, olketa berem plande thousand woman and pikinini wea dae long datfala faet insaed wanfala barava big hol. Bihaen olketa kavarem bak witim graon, olketa putim olketa smolfala cross long graon for markem ples wea datfala grev hem stap. Olketa raetem “Why?” long evri cross hia. Pipol savve askem kwestin olsem bikos samfala taem man hem dae nating and olketa fren and famili barava feel nogud and sorre long datwan. Pipol savve askem diswan taem war, disaster, sik, or wanfala crime mekem famili member or fren for dae, distroem haos bilong olketa, or mekem olketa barava safa. Olketa laek for savve why olketa nogud samting olsem hem kasem olketa.

2 Why nao God letem pipol for safa? Sapos Jehovah God hem garem bigfala paoa, love, and wisdom, and hem evritaem duim samting wea stret, why nao staka pipol duim samting wea no stret and garem fasin for heit? Waswe, enitaem iu ting raonem olketa samting hia tu?

3, 4. (a) Wanem nao showimaot hem no rong for laek savve long why nao God letem wei for safa hem gohed? (b) Hao nao tingting bilong Jehovah abaotem wicked fasin and wei for safa?

3 Waswe, hem rong for iumi laek savve long why nao God letem pipol for safa? Samfala man wari nogud wei for askem olketa kwestin olsem hem showimaot faith bilong olketa hem wik, or showimaot olketa no respectim God. Bat taem iu readim Bible, bae iu lukim hao pipol wea faithful and wea fraet long God bifor garem olketa kwestin olsem tu. Wanfala example hem profet Habakkuk, wea hem ask olsem long Jehovah: “Why nao iu mekem mi for lukim samting wea spoelem man, and iu gohed for lukluk long trabol? And why nao wei for barava spoelem samting and raf fasin hem stap front long mi, and why nao wei for argue hem kamap, and raoa hem gohed?”Habakkuk 1:3.

Jehovah bae finisim evri wei for safa

4 Waswe, Jehovah hotem datfala faithful profet Habakkuk from wei wea hem askem olketa kwestin olsem? Nomoa. God putim olketa honest toktok bilong Habakkuk hia insaed Bible. God helpem hem tu for minim diswan long wei wea moa klia and for garem faith wea moa strong. Jehovah laek for helpem iu long sem wei tu. No forgetim hao Bible talem hao “hem kea for iu.” (1 Peter 5:7) Hem tru, iumi heitim wicked fasin and bigfala wei for safa wea kamaot from datwan, bat God hem barava heitim datwan winim iumi. (Isaiah 55:8, 9) So why nao staka pipol long world safa?

WHY NAO STAKA PIPOL SAFA?

5. Wanem nao olketa bigman bilong religion savve talem pipol abaotem reason for why nao olketa man safa, bat wanem nao Bible teachim?

5 Pipol long olketa difren religion askem olketa bigman bilong olketa for explainim why wei for safa hem gohed. Plande taem olketa bigman talem hao hem will bilong God for pipol safa, and hao hem markem firstaem evri samting wea bae happen, nomata olketa nogud samting tu. Olketa talem tu hao God nao mekem pipol dae—nomata olketa pikinini tu—mekem olketa savve stap witim hem long heven, and hao iumi no savve minim olketa wei bilong hem. Bat iu lanem finis hao no enitaem God kosim olketa wicked samting for happen. Bible hem sei: “Hem hard for datfala tru God duim samting wea wicked, and for datfala Olmaeti duim samting wea no stret!”Job 34:10.

6. Why nao plande pipol blamem God for wei wea pipol safa?

6 Waswe, iu savve long why nao pipol blamem God for wei wea staka pipol long world safa? Plande taem, olketa blamem Olmaeti God bikos olketa tingse hem nao really ruler bilong world. Olketa no savve long wanfala tru samting wea Bible teachim wea barava important. Iu lanem datwan finis long Chapter 3. Really ruler bilong disfala world hem Satan.

7, 8. (a) Hao nao world hem showimaot fasin bilong man wea rulim hem? (b) Hao nao wei for no perfect and “taem and samting wea iumi no expectim” hem mekem pipol for safa?

7 Bible hem talem klia: “Full world hem stap anda long paoa bilong datfala wicked wan.” (1 John 5:19) Taem iumi ting raonem datwan lelebet, iumi lukim hao hem mas olsem. Disfala world hem showimaot fasin bilong datfala spirit wea “giamanim olketa man long full earth.” (Revelation 12:9) Satan hem garem fasin for heit, hem laek trikim pipol, and hem raf fogud. So dastawe world wea hem kontrolem tu hem fulap witim heit, wei for trikim pipol, and hem raf fogud. Diswan nao hem wanfala reason why staka pipol safa.

8 Chapter 3 storyim nara reason why iumi lukim staka pipol safa. Start kam long taem wea Adam and Eve bighed againstim Jehovah long Eden, olketa man no perfect and sin. Hem wei bilong olketa man wea sin for trae garem moa paoa winim olketa narawan, wea datwan mekem olketa war, wei for daonem pipol, and bigfala wei for safa kamap. (Ecclesiastes 4:1; 8:9) Mek-thri reason for wei wea pipol safa, hem wei wea “taem and samting wea iumi no expectim,” hem kasem iumi evriwan. (Ecclesiastes 9:11) Jehovah hem no Ruler bilong disfala world and hem no givim protection, so plande pipol safa from nogud samting wea seknomoa kasem olketa.

9. Why nao iumi savve sure Jehovah garem gudfala reason for letem pipol for safa?

9 From iumi savve hao God no kosim wei for safa, datwan hem comfortim iumi. Hem no kosim olketa war, crime, and wei wea pipol daonem olketa narawan, and hem no kosim tu olketa natural disaster wea mekem pipol for safa. Nomata olsem, iumi need for savve, Why nao Jehovah hem letem pipol for safa? Sapos hem Olmaeti God, hem savve iusim bigfala paoa bilong hem for stopem datwan. So why nao hem no duim datwan? Masbi disfala God wea garem bigfala love garem gudfala reason.1 John 4:8.

WANFALA SERIOUS PROBLEM HEM KAMAP

10. Wanem nao Satan kwestinim, and hao nao hem duim datwan?

10 For savve long why God letem wei for safa hem gohed, iumi need for ting go bak long taem wea diswan hem start. Taem Satan leadim Adam and Eve for againstim Jehovah, wanfala important kwestin hem kamap. Satan no kwestinim paoa bilong Jehovah. Nomata Satan tu bat savve hao paoa bilong Jehovah no garem eni spialaen. Samting wea Satan kwestinim nao, hem sapos Jehovah garem right for rul. Taem Satan talem hao God hem man for laea wea holem bak tu olketa gud samting from olketa wea hem rulim, hem laekem pipol for tingse Jehovah hem wanfala nogud ruler. (Genesis 3:2-5) Long tingting bilong Satan, olketa man bae moa hapi and stap gud sapos God no rulim olketa. Diswan hem barava wei for againstim haefala rul bilong Jehovah, wea minim right bilong hem for rul.

11. Why nao Jehovah no distroem olketa wea bighed long Eden?

11 Adam and Eve bighed againstim Jehovah. Hem olsem olketa sei: ‘Mifala no laekem Jehovah for rulim mifala. Mifala savve disaedem seleva samting wea stret and samting wea no stret.’ Hao nao Jehovah bae stretem diswan? Hao nao hem savve teachim olketa wea hem creatim hao olketa hia wea bighed, olketa rong, and wei bilong hem for rul nao hem best wan? Maet long tingting bilong samfala, God shud distroem olketa hia wea bighed and creatim wanfala niu man and woman. Bat Jehovah hem talem finis plan bilong hem for fulimap earth witim olketa pikinini bilong Adam and Eve, and hem laekem olketa for mas stap long Paradaes. (Genesis 1:28) Jehovah hem evritaem fulfillim olketa plan bilong hem. (Isaiah 55:10, 11) And tingim tu hao sapos Jehovah distroem olketa wea bighed long Eden, datwan bae no ansarem kwestin wea kamap abaotem right bilong hem for rul.

12, 13. Talem wanfala tokpiksa wea showim why Jehovah letem Satan for kamap ruler bilong disfala world, and why God letem olketa man for rulim olketa seleva.

12 Wanfala tokpiksa bae help for minim diswan. Tingim sapos wanfala teacher talem olketa student hao for faendem ansa for wanfala problem. Wanfala student wea kleva bat wea bighed tu, talem hao ansa bilong teacher for datfala problem hem rong. For mekem olketa student tingse teacher no fit for talem ansa for datfala problem, disfala bighed student talem strong hao hem savve long wanfala ansa for datfala problem wea hem barava moabeta. Samfala student tingse samting hem talem hem stret, and olketa kamap bighed tu. Wanem nao teacher shud duim? Wanem nao bae tingting bilong olketa nara student sapos hem aotem olketa bighed student hia from class? Maet olketa tingse datfala student and olketa wea joinim hem talem tru samting. Maet olketa no respectim teacher and tingse hem fraet nogud student hia pruvim hao hem rong. Bat waswe sapos teacher hem letem datfala bighed student for explainim long class ansa bilong hem for datfala problem?

Waswe, student garem moa savve winim teacher?

13 Jehovah hem duim sem samting wea datfala teacher hem duim. Remember hao staka angel tu lukim samting wea happen long Eden. (Job 38:7; Daniel 7:10) Gogo, wei wea Jehovah hem deal witim disfala wei for bighed againstim hem bae barava affectim evriwan wea hem creatim. So wanem nao Jehovah hem duim? Hem letem Satan for trae pruvim hao wei bilong hem for rul bae moabeta. And tu, God letem olketa man for rulim olketa seleva anda long paoa bilong Satan.

14. Wanem gud samting nao bae kamaot from wei wea Jehovah letem olketa man for rulim olketa seleva?

14 Teacher long disfala tokpiksa savve hao datfala bighed student and olketa nara student wea saedem hem, olketa rong. Bat hem savve tu hao sapos hem givim olketa chance for trae pruvim point bilong olketa, datwan bae helpem full class. Taem olketa bighed student hia fail, olketa nara student bae lukim hao teacher nomoa fit for leadim datfala class. Then sapos datfala teacher aotem eni bighed student from class bihaen, bae olketa minim why hem duim datwan. Olsem tu, Jehovah savve hao taem olketa man and angel wea garem gudfala heart savve lukim hao Satan and olketa wea saedem hem olketa fail, and hao olketa man no savve rulim olketa seleva, datwan bae helpem olketa. Olsem Jeremiah bifor, olketa savve lanem disfala barava important truth: “Mi barava savve, O Jehovah, hao olketa wei bilong man hem no for hemseleva chusim. Man wea wakabaot no garem right for chusim seleva gogo bilong hem.”Jeremiah 10:23.

WHY NAO JEHOVAH LETEM DISWAN GOHED FOR LONGFALA TAEM?

15, 16. (a) Why nao Jehovah letem wei for safa gohed for longfala taem? (b) Why nao Jehovah no stopem olketa man for duim olketa barava nogud samting?

15 Bat why nao Jehovah letem wei wea olketa man safa gohed for longfala taem? And why nao hem no stopem olketa nogud samting for happen? For ansarem diswan, tingim tufala samting wea datfala teacher long tokpiksa hem bae no duim. First samting, hem bae no stopem datfala bighed student for explainim ansa bilong hem for datfala problem. Mek-tu, teacher bae no helpem datfala bighed student for trae pruvim point bilong hem. Olsem tu, tingim tufala samting wea Jehovah hem barava disaed strong for no duim. First samting, hem no stopem Satan and olketa wea saedem hem for trae pruvim hao samting olketa talem hem stret. So dastawe Jehovah no duim samting kwiktaem for stretem diswan. For plande thousand year Jehovah letem olketa man for traem evri difren kaen wei for rulim olketa seleva. Olketa man kasem bigfala savve saed long science and olketa nara samting, bat olketa samting wea no stret, poor living, crime, and war barava worse winim enitaem bifor. Hem showaot klia distaem hao man fail for rulim hemseleva long gudfala wei.

16 Mek-tu samting, Jehovah no helpem Satan for rulim disfala world. Olsem example, sapos Jehovah trae for stopem olketa nogud samting wea happen, really, wei for duim datwan bae sapotim samting wea Satan talem. Datwan bae mekem pipol bilivim hao maet olketa man savve rulim olketa seleva and no eni nogud samting bae kamaot from datwan. Sapos Jehovah hem duim datwan hem bae join insaed wei for laea long pipol. Bat “God kanduit for laea.”Hebrews 6:18.

17, 18. Hao nao Jehovah bae stretem bak olketa nogud samting wea kamaot from wei wea olketa man rul anda long Satan?

17 Bat waswe long barava nogud wei wea diswan spoelem pipol for plande thousand year finis? Iumi mas no forgetim hao Jehovah hem garem barava bigfala paoa. So hem savve stretem bak olketa nogud samting wea kamaot from wei wea olketa man safa. Iumi lanem finis hao Jehovah bae stretem bak wei wea olketa man spoelem disfala earth taem hem mekem earth kamap Paradaes. Wei for showimaot faith long ransom sakrifaes bilong Jesus bae finisim olketa samting wea kamaot from sin, and God bae stretem bak wei wea dae spoelem pipol taem hem resurrectim olketa wea dae finis. So long wei olsem, God bae iusim Jesus for “finisim olketa samting wea Devil duim.” (1 John 3:8) Jehovah bae mekem diswan kamap long barava taem for hem. Iumi hapi Jehovah no stretem diswan finis, bikos wei wea hem patient givim iumi chance for lanem truth and for servem hem. (2 Peter 3:9, 10) Go kasem taem wea hem bae stretem evri samting, hem lukaotem olketa worshiper wea garem gudfala heart and hem helpem olketa for no givap taem eni samting mekem olketa safa and garem hard taem long disfala nogud world.John 4:23; 1 Corinthians 10:13.

18 Maet long tingting bilong samfala, sapos God creatim Adam and Eve long wei wea hem hard for tufala savve bighed, datwan savve stopem evri wei for safa hia. So why nao hem no duim datwan? For ansarem datfala kwestin, iu mas no forgetim wanfala nambawan present wea Jehovah givim long iu.

HAO NAO BAE IU IUSIM DISFALA PRESENT FROM GOD?

God bae helpem iu for deal witim wei for safa

19. Wanem nambawan present nao Jehovah givim long iumi, and why nao iumi shud tinghae long datwan?

19 Long Chapter 5 iumi lanem hao God creatim olketa man witim freedom for chusim wanem olketa laekem. Waswe, iu luksavve hao datwan hem wanfala nambawan present from God? God wakem staka thousand animal, and olketa savve duim nomoa samting God hem creatim olketa for duim. (Proverbs 30:24) Waswe, bae iumi hapi sapos God wakem iumi long sem wei tu? Nomoa, iumi hapi for garem freedom for chusim wanem fasin nao iumi bae garem, samting iumi bae duim long laef bilong iumi, hu iumi bae fren witim, and olketa nara samting olsem. Iumi laekem tumas freedom bilong iumi for chus, and God laekem iumi for garem datwan tu.

20, 21. Hao nao iumi savve iusim freedom bilong iumi for chus long best wei, and why nao iumi shud want for duim datwan?

20 Jehovah no laekem man for worshipim hem bikos samwan forcem hem for duim datwan. (2 Corinthians 9:7) Olsem example: Waswe, parents bae laekem pikinini for talem olketa hem tinghae long olketa bikos samwan forcem hem for talem datwan, or bikos hem nao really samting wea hem feelim long heart bilong hem? So important samting for tingim nao hem, Hao nao iu bae iusim freedom for chus wea Jehovah givim long iu? Satan, and Adam and Eve barava iusim freedom bilong olketa for chus long rongfala wei. Olketa rejectim Jehovah God. Wanem nao bae iu duim?

21 Iu garem chance for iusim disfala freedom for chus wea Jehovah givim long iu long best wei. Iu savve joinim plande million narawan wea chus for saedem Jehovah. Olketa mekem Jehovah hapi bikos olketa duim part bilong olketa for pruvim hao Satan hem laea and hem wanfala ruler wea barava fail. (Proverbs 27:11) Iu savve duim datwan tu taem iu chus for duim stret samting long laef bilong iu. Next chapter bae explainim diswan.