Skip to content

Skip to table of contents

Faet wea Againstim Nem Bilong God

Faet wea Againstim Nem Bilong God

Faet wea Againstim Nem Bilong God

NEM bilong hem Hananiah ben Teradion. Hem wanfala Jew savveman bilong mek-tu century C.E., and hem savve arrangem olketa pablik meeting wea hem duim teaching from Sefer Torah, wanfala scroll wea garem first faevfala buk bilong Bible. Ben Teradion hem man for iusim nem bilong God tu and teachim long nara pipol. From first faevfala buk bilong Bible iusim nem bilong God winim 1,800 taem, hem mas iusim nem bilong God taem hem teachim Torah long pipol!

Nomata olsem, Ben Teradion stap long taem wea olketa Jew savveman stap long danger. Olketa Jew man for raetem history sei king bilong Rome wakem law wea sei eniwan wea teachim or followim Jew Religion bae kasem panis for dae. Gogo olketa bilong Rome arrestim Ben Teradion. Taem olketa arrestim hem, hem holem wanfala copy bilong Sefer Torah. Taem hem givim ansa long olketa wea accusim hem, hem talemaot stret hao hem teach from hem obeyim komand from God. Nomata olsem, olketa sei hem mas kasem panis for dae.

Long day wea olketa killim hem dae, olketa pasolem Ben Teradion long scroll bilong Bible wea hem holem taem olketa arrestim hem. Then olketa bonem hem long stake. Encyclopaedia Judaica sei “for mekem hem feelim pain for longtaem, olketa putim olketa pis wool insaed wata and putim klos long heart bilong hem mekem hem no dae kwiktaem.” Olsem part long panis bilong hem, olketa killim dae waef bilong hem tu and sellim dota bilong hem long haos bilong olketa jury woman.

Nomata olketa bilong Rome nao killim dae Ben Teradion long raf wei, Talmud * sei “hem kasem panis for olketa bonem hem bikos hem talem full Nem.” Tru nao, for olketa Jew, wei for talem full nem bilong God hem bigfala sin.

Mek-thri Komandment

Luk olsem long first and mek-tu century C.E., wanfala kastom biliv saed long wei for iusim nem bilong God hem kamap midolwan long olketa Jew. Datfala Mishnah (wanfala kolekson bilong olketa raeting bilong olketa rabbi wea kamap faondeson bilong Talmud) sei “man wea talemaot nem bilong God followim hao olketa spellim,” hem no garem hope for stap insaed Paradaes earth wea God promisim.

Hao nao kaen tambu olsem hem start? Samfala sei olketa Jew tingim nem bilong God olsem hem holy tumas for olketa man wea no perfect for talem. Gogo, pipol hol bak for raetem tu. Wanfala buk sei kaen wei for fraet olsem hem kamap from olketa ting maet datfala pepa wea olketa raetem nem insaed bae olketa torowem long rabis bihaen and diswan bae spoelem wei wea nem bilong God hem holy.

Encyclopaedia Judaica sei “wei for talem datfala nem YHWH . . . hem from pipol minim rong Mek-thri Komandment.” Mek-thri bilong Tenfala Komandment wea God givim long olketa Israelite hem olsem: “Iu mas no iusim nem bilong God bilong iu Jehovah long nogud wei, bikos Jehovah bae no forget for panisim datwan wea iusim nem bilong hem long nogud wei.” (Exodus 20:7) So, olketa twistim law bilong God for no iusim nem bilong hem long rong wei for kamap wanfala kastom biliv.

Bat, no eniwan distaem bae sei God hem laekem pipol for bonem samwan long stake from hem talem nem bilong Hem! Nomata olsem, samfala kastom biliv abaotem nem bilong God still stap midolwan olketa Jew. Staka still sei hao datfala Tetragrammaton hem “Nem wea Hard for Talem” and “Nem wea Tambu for Talem.” Samfala pipol minim for talem nem bilong God difren mekem olketa no brekem kastom. Olsem example, taem olketa talem Jah or Yah wea hem short wei for talem nem bilong God, olketa sei Kah. Olketa talem Hallelujah olsem Hallelukah. Samfala no raetem datfala word “God,” bat putim wanfala laen for wanfala or moa leta. Olsem example, taem olketa laek for raetem English word “God,” olketa raetem “G-d.”

Haedem Go Moa Datfala Nem

Judaism hem no only religion wea stap klia long wei for iusim nem bilong God. Tingim Jerome, wanfala Catholic priest and secretary bilong Pope Damasus I. Long year 405 C.E., Jerome finis for transleitim full Bible go long Latin languis, wea bihaen pipol kolem Latin Vulgate. Jerome no putim nem bilong God long transleison bilong hem. Bat, hem duim samting wea pipol long taem bilong hem duim, hem putim “Lord” and “God” long olketa ples wea nem bilong God stap. Datfala Latin Vulgate kamap first Catholic Bible transleison and olketa iusim datwan olsem faondeson bilong transleison for olketa nara languis.

Olsem example, long 1610 olketa transleitim Douay Version, wanfala Catholic transleison wea hem English transleison bilong datfala Latin Vulgate. So iumi no sapraes hao nem bilong God no stap insaed datfala full Bible. Nomata olsem, Douay Version hem spesol. Kam kasem olketa year bihaen 1940, hem nao only Bible wea olketa Catholic letem for pipol wea iusim English languis for readim. From datwan, for planti handred year, nem bilong God hem haed from staka million Catholic pipol wea strong saed long religion.

Tingim tu King James Version. Long 1604, king bilong England, James I, markem wanfala grup bilong olketa savveman for transleitim wanfala English transleison bilong Bible. Samting olsem sevenfala year bihaen, olketa releasem King James Version, wea nara nem bilong hem Authorized Version.

Long disfala transleison tu, olketa transleita disaed for iusim nem bilong God long tu-thri verse nomoa. Long staka ples, olketa changem nem bilong God witim word “LORD” or “GOD” for datfala Tetragrammaton. Disfala transleison hem kamap main Bible for staka million pipol. Datfala World Book Encyclopedia sei “no eni nara important transleison bilong Bible hem kamap for winim 200 year bihaen datfala King James Version. Long distaem, King James Version nao main transleison wea pipol wea iusim English languis olketa iusim long full world.”

Thrifala transleison hia olketa samfala nomoa long staka Bible transleison wea pipol pablisim insaed tu-thri handred year wea go pas wea aotem or ting smol long nem bilong God. Dastawe iumi no sapraes hao planti wea sei olketa Christian distaem hol bak for iusim nem bilong God or olketa no savve long nem hia. Nomata olsem, samfala wea transleitim Bible putim nem bilong God insaed transleison bilong olketa. Bat, olketa hia niu transleison and no affectim planti pipol and tingting bilong olketa saed long nem bilong God.

Man Duim Samting wea Againstim Will Bilong God

Wei wea staka pipol no iusim nem bilong God hem kamaot from kastom bilong olketa man and no from teaching bilong Bible. Wanfala Jew, Tracey R. Rich, wea duim research and startim Internet site Judaism 101, hem sei olsem: “No eniting insaed long Torah hem tambuim man for talem Nem bilong God. Tru tumas, scripture showimaot klia hao hem normal samting for evritaem talem Nem bilong God.” Tru nao, long taem bilong Bible, pipol wea worshipim God iusim nem bilong hem.

Hem klia, wei for savve long nem bilong God and iusim mekem iumi kam moa klos long wei wea hem appruvim for worshipim hem, wei wea pipol long taem bilong Bible worshipim hem. Diswan savve kamap first step for startim wei for fren klos witim hem, winim wei for just savve nem bilong hem stap nomoa. Jehovah God hem invaetem iumi for fren long diskaen wei witim hem. Hem muvim man for raetem disfala invitation: “Kam klos long God, and hem bae kam klos long iufala.” (James 4:8) Bat, maet iu ask, ‘Hao nao man nating savve garem klos wei for fren olsem witim Olmaeti God?’ Next article bae explainim hao iu savve mekem grow wei for fren witim Jehovah.

[Footnotes]

^ par. 5 Talmud hem olketa raeting bilong olketa Jew kastom bifor and pipol ting long hem olsem buk abaotem Jew religion wea barava holy and garem paoa winim eni narawan.

[Box long page 6]

Hallelujah

Wanem nao iu tingim taem iu herem toktok “Hallelujah”? Maet hem mekem iu tingim music bilong Handel wea staka pipol savve wea garem nem “Messiah,” wea hem raetem 300 handred year bifor and wea Hallelujah chorus hem insaed. Or maet iu tingim song bilong America wea garem nem “The Battle Hymn of the Republic,” bat nara nem hem “Glory, Hallelujah.” For sure iu mas herem datfala word “Hallelujah” long samwea. Maet iu iusim samfala taem tu. Bat waswe, iu savve wanem nao hem minim?

Hallelujah​—English transleison bilong Hebrew toktok ha·lelu-Yahʹ, wea minim “praise Jah,” or “praisem Jah, iufala pipol.”

Jah​—Short wei for talem nem bilong God, Jehovah. Hem stap insaed Bible winim 50 taem, staka taem olsem disfala toktok “Hallelujah.”

[Box long page 7]

Waswe, Nem Bilong Iu Garem Nem Bilong God Insaed?

Staka pipol garem yet olketa nem from Bible. Samfala nem long Hebrew languis garem nem bilong God insaed. Samfala example bilong olketa nem hia and mining bilong olketa stap long daon. Maet wanfala hem nem bilong iu.

Joanna​—“Jehovah Hem Kaen”

Joel​—“Jehovah Hem God”

John​—“Jehovah Showaot Favor”

Jonathan​—“Jehovah Hem Givim”

Joseph​—“Jah Bae Joinim Go” *

Joshua​—“Jehovah Hem Salvation”

[Footnotes]

^ par. 34 “Jah” Hem Short Wei for Talem “Jehovah.”

[Box on page 8]

Olketa Nem for God Long Bible

Bible wea olketa raetem long Hebrew languis hem iusim staka word for God, olsem Olmaeti, Creator, Dadi, and Lord. Nomata olsem, olketa taem wea hem iusim nem bilong hem winim olketa taem wea hem iusim olketa word hia. Hem klia tumas hao will bilong God hem for iumi iusim nem bilong hem. Tingim olketa nem hia wea stap long Hebrew Scripture. *

Jehovah​—6,973 taem

God​—2,605 taem

Olmaeti​—48 taem

Lord​—40 taem

Datwan wea Wakem​—25 taem

Creator​—7-fala taem

Dadi​—7-fala taem

Man From Taem Bifor Kam​—3-fala taem

Barava Nambawan Teacher​—2-fala taem

[Footnote]

^ par. 40 Haomas taem datfala nem stap insaed New World Translation of the Holy Scriptures, wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

[Box long page 9]

God wea Mekem Samting Happen

Olketa savveman no garem sem tingting long mining bilong Jehovah, nem bilong God. Nomata olsem, bihaen olketa duim bigfala research long datwan, staka tingse datfala nem hem kam from Hebrew word ha·wahʹ (kamap), wea minim “Hem Mekem Kamap.”

Dastawe, insaed New World Translation of the Holy Scriptures, * olketa transleitim story long Exodus 3:14, abaotem taem wea Moses ask for nem bilong God, olsem: “So God hem sei long Moses: ‘Mi bae kamap wanem mi bae kamap.’ And hem sei moa: ‘Iu mas sei olsem long olketa son bilong Israel, “Mi bae kamap hem sendem mi long iufala.” ’ ”

Datfala transleison hem fitim bikos God hem fit for mekem hemseleva kamap eniting. No eni samting savve stopem hem for fulfillim eni waka wea hem need for duim for fulfillim will bilong hem. Olketa purpose and promis bilong hem evritaem kamap tru. Main samting, God hem Creator, datwan wea no eni samting savve stopem hem for duim samting. Hem wakem full universe wea iumi lukim. Hem creatim staka million angel. Tru tumas, hem wanfala God wea mekem samting happen!

[Footnote]

^ par. 55 Olketa Jehovah’s Witness nao pablisim.

[Piksa long page 5]

Wanfala piksa wea showim taem olketa killim dae Hananiah ben Teradion

[Olketa piksa long page 8, 9]

Olketa Ples wea Nem Bilong God Showaot Klia

1. Wanfala church long Lomborg, Denmark, mek-17 century

2. Glass window wea kalakala long cathedral bilong Bern, Switzerland

3. Dead Sea Scroll, long first Hebrew raeting, Israel, c. 30-50 C.E.

[Credit Line]

Shrine of the Book, Israel Museum, Jerusalem

4. Coin from Sweden, 1600

[Credit Line]

Kungl. Myntkabinettet, Sveriges Ekonomiska Museum

5. Prea buk long languis bilong Germany, 1770

[Credit Line]

From buk Die Lust der Heiligen an Jehova. Oder: Gebaet-Buch, 1770

6. Raeting long wanfala ston, Bavaria, Germany

7. Moabite Stone, Paris, France, 830 B.C.E.

[Credit Line]

Musée du Louvre, Paris

8. Painting long church building, Olten, Switzerland