Skip to content

Skip to table of contents

Iu Mas Stap Long wea Taem End Kam?

Iu Mas Stap Long wea Taem End Kam?

Iu Mas Stap Long wea Taem End Kam?

TAEM Jehovah finisim disfala nogud world long Armageddon, gudfala pipol bae long wea long datfala taem? Proverbs 2:​21, 22 sei olsem: “Olketa wea duim stret samting and wea no garem blame bae stap long earth. Bat olketa rabis pipol bae no stap long earth; and nogud pipol bae finis.”

Waswe long olketa gudfala pipol wea stap long earth? Waswe, bae olketa garem ples for haed? Gudfala pipol bae stap long wea taem end hem kam? Fofala story insaed Bible abaotem hao Noah, Lot, olketa Israelite and Rahab sev bae helpem iumi for minim olketa kwestin hia.

Taem wea Ples Hem Important

Iumi readim long 2 Peter 2:​5-7 abaotem taem wea Noah and Lot stap laef olsem: “[God] panisim wanfala world wea stap bifor, bat hem sevem Noah, wea hem wanfala man wea preach abaotem olketa stretfala samting, witim sevenfala pipol taem hem mekem flood kasem pipol wea no obeyim God; and hem judgem tufala taon bilong Sodom and Gomorrah for kamap asis, and diswan showimaot samting wea bae kasem pipol wea no followim God; and hem sevem raeteous Lot, wea feel nogud tumas long olobaot fasin bilong pipol wea no obeyim law.”

Hao nao Noah sev taem Flood kam? God talem Noah olsem: “Hem kasem taem nao for evriwan mas finis, bikos earth hem fulap witim raf fasin bikos long olketa; and mi bae finisim olketa witim disfala earth. Mekem wanfala ark for iuseleva from gudfala timba.” (Gen. 6:​13, 14) Noah hem wakem datfala ark followim wanem Jehovah talem. Sevenfala day bifor datfala Flood start, Jehovah talem Noah for tekem olketa animal and famili bilong hem insaed datfala ark. Long mek-seven day, God satem door, “and bigfala rain hem gohed for foti day and foti naet.” (Gen. 7:​1-4, 11, 12, 16) Noah and famili bilong hem “stap sef long wata.” (1 Pet. 3:​20) Olketa mas stap insaed ark for sev. No eni ples moa for stap sef.​—⁠Gen. 7:​19, 20.

Samting wea Lot mas duim hem difren. Tufala angel talem hem for no stap long datfala ples. Tufala talem hem olsem: ‘Evriwan bilong iu long disfala taon bilong Sodom, tekem olketa aot from disfala ples! Bikos mifala bae finisim disfala ples.’ Olketa mas “ranawe go long olketa maunten.”​—⁠Gen. 19:​12, 13, 17.

Datfala story abaotem Noah and Lot showimaot “Jehovah savve hao for sevem pipol wea lovem hem from hard taem, bat for keepim pipol wea no raeteous for day bilong judgment.” (2 Pet. 2:⁠9) From tufala story hia, ples hem important for sev. Noah mas go insaed ark; Lot mas go aot from Sodom. Bat waswe, hem mas olsem evritaem? Waswe, gudfala pipol need for muv long wanfala ples mekem Jehovah sevem olketa? For ansarem datfala kwestin, tingim nara tufala story abaotem hao samfala sev.

Waswe, Evritaem Ples Hem Important?

Bifor Jehovah finisim Egypt long taem bilong Moses taem hem mekem tenfala trabol for happen, Jehovah talem olketa Israelite for putim blood bilong olketa Pasova animal raonem door bilong olketa. Why nao olsem? Bikos, ‘taem Jehovah kam for finisim olketa long Egypt, and lukim blood antap door bilong olketa, hem bae no go insaed haos and finisim olketa.’ Long datfala naet, “Jehovah killim dae evri firstborn long Egypt, start long firstborn bilong Pharaoh wea sidaon long throne go kasem firstborn bilong man wea stap long prison and evri firstborn bilong evri animal.” Evri firstborn bilong olketa Israelite nao sev nomata olketa no need for muv.​—⁠Ex. 12:​22, 23, 29.

Tingim tu Rahab, wanfala jury woman wea stap long Jericho. Olketa Israelite redi for tekovarem Promis Land. Taem Rahab luksavve hao olketa long Jericho no wei nao, hem talem tufala Israelite spae hao olketa pipol hia barava fraetem wei wea olketa Israelite army kam klosap. Rahab haedem tufala spae hia and askem tufala for promisim hao hem and famili bilong hem bae stap laef taem olketa Israelite tekovarem Jericho. Tufala spae hia talem Rahab for hipimap famili bilong hem insaed rum wea stap long wall bilong datfala taon. Sapos olketa go aot from datfala haos, olketa bae dae witim evriwan long datfala taon. (Josh. 2:​8-​13, 15, 18, 19) Bat gogo, Jehovah talem Joshua hao ‘wall bilong datfala taon bae foldaon nao.’ (Josh. 6:⁠5) Ples wea tufala spae hia tingse hem sef, gogo hem kamap wanfala danger ples nao. Hao nao bae Rahab and famili bilong hem bae sev?

Taem olketa Israelite tekovarem Jericho, olketa singaot and blowim olketa horn. Joshua 6:​20 talem hao, ‘taem pipol bilong Israel herem krae bilong horn, olketa barava singaot big, then nomoa wall bilong datfala taon hem foldaon nao.’ No eniwan fit for sevem datfala wall. Long mirakol wei, haos bilong Rahab nao sev taem wall foldaon. Joshua talem tufala spae hia: “Go insaed haos bilong datfala woman and tekem hem kamaot witim famili bilong hem olsem wanem iutufala promisim finis.” (Josh. 6:​22) Evriwan insaed haos bilong Rahab olketa sev.

Wanem Nao Barava Important?

Wanem nao iumi lanem from wei wea Noah, Lot, olketa Israelite long taem bilong Moses, and Rahab sev? Long wanem wei nao olketa Bible story hia helpem iumi for disaedem hao nao iumi taem end bilong disfala nogud world kam?

Hem tru, Noah sev from hem insaed long ark. Bat why nao hem stap long there? Waswe, hem bikos Noah showimaot faith and obey? Bible talem hao “Noah barava duim evri samting wea God talem hem for duim. Hem barava duim nao.” (Gen. 6:​22; Heb. 11:⁠7) Waswe long iumi? Waswe, iumi duim evri samting wea God talem iumi for duim? Noah hem “wanfala man wea preach abaotem olketa stretfala samting.” (2 Pet. 2:⁠5) Iumi tu savve olsem Noah, taem iumi strong for preach nomata pipol no laek for herem iumi.

Lot hem sev taem hem ranawe from Sodom. Hem sev bikos God lukim hem olsem man wea duim stret samting, and barava feel nogud long pipol bilong Sodom and Gomorrah wea duim nogud samting and wea no obeyim law. Waswe, iumi tu feel nogud taem iumi lukim pipol distaem gohed duim rabis samting? Or waswe, iumi getius nomoa for lukim olketa samting hia and no wari? Waswe, iumi trae hard for ‘mas duim stretfala samting, and no dirty, and stap long peace’?​—⁠2 Pet. 3:​14.

Wei wea olketa Israelite long Egypt and Rahab long Jericho sev hem depend long wei wea olketa stap insaed haos bilong olketa. Diswan minim olketa needim faith and for obey. (Heb. 11:​28, 30, 31) Tingim hao evri Israelite famili lukluk strong long firstborn bilong olketa taem ‘olketa herem bigfala krae’ from olketa haos bilong olketa long Egypt. (Ex. 12:30) Tingim feeling bilong Rahab taem evriwan long famili bilong hem hipap tugeta taem wall bilong Jericho gohed for foldaon. Rahab mas gohed obey and garem bigfala faith for stap insaed haos.

Klosap nao disfala rabis world bilong Satan bae finis. Iumi no savve yet long wanem wei nao Jehovah bae protectim pipol bilong hem long ‘day bilong kros bilong hem’ wea fit for mekem man fraet. (Zeph. 2:⁠3) Nomata wea nao iumi or wanem nao iumi duim long datfala taem, iumi savve sev sapos iumi garem faith long Jehovah and obeyim hem. Taem iumi weit, iumi shud garem stretfala tingting abaotem wanem Isaiah talemaot long wei for go “insaed long olketa rum” bilong iumi.

‘Go Insaed Long Olketa Rum Bilong Iufala’

Isaiah 26:20 hem sei: “Pipol bilong mi, go insaed long olketa rum bilong iufala, and satem door bihaen long iufala. Haedem iufala seleva for lelebet taem nomoa go kasem taem kros bilong God hem finis.” Luk olsem disfala profesi hem firstaem kamap tru long 539 B.C.E. taem olketa long Media and Persia tekovarem Babylon. Taem army bilong Cyrus long Persia kasem Babylon, luk olsem hem talem evriwan for stap insaed haos bilong olketa bikos army bilong hem bae killim dae eniwan wea olketa faendem aotsaed.

Long taem bilong iumi, “insaed olketa rum” long datfala profesi maet minim 100,000 kongregeson bilong Olketa Jehovah’s Witness evriwea long world. Olketa kongregeson hia hem important long iumi. Olketa kongregeson hia bae olsem ples for haed go kasem taem “datfala big trabol” hem happen. (Rev. 7:​14) Pipol bilong God mas go “insaed olketa rum” and haed go kasem taem “kros bilong God hem finis.” Hem important for garem and showimaot gudfala tingting abaotem kongregeson and for disaed strong for no lusim kongregeson. Hem bae gud tumas sapos iumi followim wanem Paul talem. Hem sei: “For mekem iumi evriwan showimaot love and duim gudfala waka, iumi mas tingim narawan and no lusim wei for hipap tugeta, olsem wei bilong samfala, bat strongim narawan, and duim long wei wea moa big taem [iumi] lukim hao datfala day hem kakam klosap.”​—⁠Heb. 10:​24, 25.

[Piksa long page 7]

Wanem nao iumi savve lanem from wei wea God sevem pipol long taem bifor?

[Piksa long page 8]

Disfala toktok “insaed olketa rum” maet minim wanem long taem bilong iumi?