Skip to content

Skip to table of contents

“Taem for Kwaet”

“Taem for Kwaet”

“Taem for Kwaet”

WANFALA toktok bilong olketa long Asia hem olsem: “Toktok hem silver, wei for kwaet hem gold.” Long Brewer’s Dictionary of Phrase and Fable, Hebrew languis wea semsem witim datfala toktok hem olsem: “Sapos tokpiksa price for wanfala toktok hem wan dollar, tokpiksa price for kwaet bae hem tu dollar.” King Solomon sei olsem: “Evri samting garem wanfala taem wea set finis, wanfala taem tu for evri samting. Taem for stap kwaet and taem for toktok.”​—⁠Eccl. 3:​1, 7, The New English Bible.

Wanem taem nao iumi shud stap kwaet and no toktok? Disfala toktok “stap kwaet” and “kwaet” hem kamap winim wan handred taem insaed Bible. Wei wea olketa iusim tufala toktok hia showimaot hem important for duim diswan long thrifala difren wei. Distaem iumi bae storyim wei for kwaet, hem nao: wei for showimaot respect, showimaot wei for luksavve, and wei for ting raonem samting.

Wei for Showimaot Respect

Wei for kwaet hem for showimaot respect. Profet Habakkuk talem olsem: ‘Jehovah hem stap long holy temple bilong hem. Stap kwaet front long hem, evri pipol long earth!’ (Hab. 2:​20) Olketa wea worshipim trufala God mas ‘stap kwaet and weit for taem wea Jehovah bae sevem olketa.’ (Lam. 3:​26) Man wea raetem psalm hem sing olsem: ‘Stap kwaet front long Jehovah and weit for hem. No kros long eniwan wea win long wanem hem duim.’​—⁠Ps. 37:⁠7.

Waswe, iumi savve praisem Jehovah nomata iumi no talem eni toktok? Samfala taem, iumi savve hapi narawe for lukim wanfala naes samting wea God wakem. Wei for ting raonem olketa samting wea God wakem olsem, hem wanfala wei for praisem God. Long start bilong wanfala singsing bilong David hem olsem: “God long Zion, mifala praisem iu long kwaet wei; and mifala bae keepim promis bilong mifala long iu.”​—⁠Ps. 65:⁠1.

Iumi shud respectim Jehovah and wanem hem talem. Tingim, taem profet Moses talem lastfala toktok bilong hem long olketa Israelite, hem and olketa priest sei olsem: ‘Stap kwaet and iufala mas lisin long voice bilong Jehovah God bilong iufala.’ Taem olketa Israelite hipap tugeta for readim Law bilong God, olketa pikinini bilong olketa tu mas barava lisin gud. Moses talem olketa olsem: ‘Hipimap pipol, olketa man, olketa woman, and olketa smol pikinini for olketa savve lisin and lane.’​—⁠Deut. 27:​9, 10; 31:​11, 12.

Hem fitim olketa wea worshipim Jehovah distaem for barava lisin gud long olketa tok wea olketa herem long olketa Christian meeting and olketa bigfala convention! Iumi savve showimaot respect for Bible and organization bilong hem taem iumi stap kwaet and no story taem iumi gohed for herem truth from Bible. Taem meeting gohed, hem nao taem for stap kwaet and lisin.

Taem tufala man story, wei for lisin gud taem narawan story showimaot respect. Tingim wanem Job talem long olketa wea againstim hem: “Teachim mi and bae mi stap kwaet.” Job stap kwaet taem olketa story. And taem bilong Job for story, hem ask olsem: “Iufala stap kwaet for mi story.”​—⁠Job 6:​24; 13:⁠13.

Showimaot Wei for Luksavve

Bible sei “man wea kontrolem mouth bilong hem, hem duim wisefala samting.” “Man wea garem bigfala wei for luksavve nao hem stap kwaet.” (Prov. 10:19; 11:12) Tingim wei wea Jesus showimaot wei for luksavve taem hem gohed stap kwaet. Taem Jesus luksavve olketa enemy barava againstim hem, “[hem] stap kwaet nomoa.” (Matt. 26:63) Bihaen, taem Pilate judgem Jesus, hem gohed for “stap kwaet nomoa.” Jesus letem wanem hem duim finis nao for pruvim datwan.​—⁠Matt. 27:​11-​14.

Iumi tu savve kontrolem toktok bilong iumi taem pipol tok spoelem iumi. Bible sei hao “man wea no kwiktaem for kros hem barava showimaot fasin for luksavve, bat man wea no patient showimaot krangge wei.” (Prov. 14:29) Raf toktok wea man kwiktaem for talem taem raoa kamap savve mekem hem sorre bihaen. Long taem olsem, iumi maet talem krangge toktok wea bihaen iumi sorre and wari.

Taem iumi stap midolwan rabis pipol, hem gud for iumi mas careful long toktok bilong iumi. Taem pipol tok spoelem iumi long preaching, hem gud for iumi kwaet nomoa. And tu, iumi mas no laf taem olketa long skul or olketa wea iumi waka witim mekfani abaotem dirty toktok. (Eph. 5:⁠3) Man wea raetem Psalms hem sei olsem: “Mi mas no talem eni toktok wea no stret, and mi mas no letem mouth bilong mi for mekem mi sin taem olketa rabis man stap raonem mi.”​—⁠Ps. 39:⁠1.

Man wea “garem bigfala wei for luksavve” bae no storyim secret samting. (Prov. 11:12) Wanfala tru Christian bae no talem eni secret samting wea hem no fit for storyim. Olketa Christian elder mas barava careful for no storyim secret samting long eniwan wea bae mekem olketa brata and sista no trustim olketa.

Gudfala samting savve kamaot from wei for kwaet. Wanfala man for raet long mek-19 century, Sydney Smith, hem talem olsem abaotem fren bilong hem: “Samfala taem hem kwaet wea mekem story bilong hem here naes.” Tru nao, tufala fren mas lisin long narawan taem tufala story tugeta. Man wea savve hao for story gud mas lisin gud tu.

Solomon talem warning olsem: “Man wea toktok tumas bae isi for sin, bat man wea kontrolem toktok bilong hem duim wisefala samting.” (Prov. 10:19) Dastawe, taem iumi no toktok tumas bae iumi no talem eni samting wea iumi no fit for talem. For tok stret, “nomata man wea krangge stap kwaet, pipol bae savve long hem olsem man wea garem savve; man wea stap kwaet hem garem wei for minim samting.” (Prov. 17:28) Iumi savve askem Jehovah for ‘helpem iumi for no talem eni nogud toktok.’​—⁠Ps. 141:⁠3.

Wei for Ting Raonem Samting

Bible talem iumi hao man wea followim stretfala wei, “hem read smol long law bilong [God] day and naet.” (Ps. 1:⁠2) The Amplified Bible read olsem: “Hem ting raonem law bilong God day and naet.” Wanem taem nao fitim iumi for ting raonem samting?

Son bilong Abraham, Isaac, hem “strol long open ples long evening mekem hem ting raonem samting.” (Gen. 24:63) Hem chusim wanfala kwaet taem and ples for ting raonem samting. King David hem ting raonem samting long midolnaet. (Ps. 63:⁠6) Jesus wea no garem sin hem disaed for go long olketa maunten, desert, and olketa nara kwaet ples for stap seleva and ting raonem samting from pipol wea mek noise.​—⁠Matt. 14:23; Luke 4:​42; 5:​16.

Wei for kwaet hem gud for iumi. Wei for kwaet savve mekem man wanwan for lukluk gud long hemseleva, wea datwan helpem hem for kamap gudfala man. Wei for kwaet savve mekem man for stap hapi. Wei for ting raonem samting long olketa kwaet taem savve mekem iumi for hambol and tinghae go moa long olketa important samting.

Nomata wei for kwaet hem gud, iumi savve garem tu “taem for toktok.” (Eccl. 3:⁠7) Olketa wea worshipim Jehovah distaem gohed for preachim gud nius abaotem Kingdom bilong Hem “long evri ples long world.” (Matt. 24:14) From datwan, staka wea start for worshipim God distaem praisem hem long bigfala wei. (Mic. 2:​12) So iumi joinim olketa wea gohed strong for talemaot gud nius abaotem Kingdom and olketa nambawan waka bilong God. Taem iumi duim disfala important waka, iumi bae showimaot long wei bilong iumi hao samfala taem wei for kwaet hem gud samting.

[Piksa long page 3]

Iumi shud lisin and lane long taem bilong olketa Christian meeting

[Piksa long page 4]

Iumi savve kwaet taem pipol tok spoelem iumi long preaching

[Piksa long page 5]

Wei for kwaet savve helpem iumi for ting raonem samting