Skip to content

Skip to table of contents

Kasem Heart Bilong Olketa Relative wea No Worshipim Jehovah

Kasem Heart Bilong Olketa Relative wea No Worshipim Jehovah

WANFALA taem Jesus Christ story long wanfala man wea laek for kamap disaepol bilong hem. Hem sei: “Iu go stap witim olketa relative bilong iu long hom and storyim evri samting wea Jehovah duim for iu and wei wea hem showimaot mercy long iu.” Long datfala taem luk olsem Jesus stap long Gadara, wea hem southeast long Sea long Galilee. Samting wea Jesus talem long datfala man showimaot hem luksavve pipol laekem tumas for storyim olketa samting wea important long relative bilong olketa.—Mark 5:19.

Iumi lukim datwan hem wei bilong pipol distaem tu. Bat long samfala kantri olketa duim diswan winim olketa nara kantri. Dastawe taem samwan kamap worshiper bilong Jehovah God, staka taem hem laek storyim wanem hem lanem abaotem Jehovah long olketa relative bilong hem. Bat wanem nao savve helpem iumi for story long wei wea bae kasem heart bilong olketa relative wea garem difren religion, or olketa wea no biliv long God? Bible savve givim gudfala advaes.

“MIFALA FAENDEM NAO DATFALA MESSIAH”

Long first century, Andrew hem wanfala wea luksavve Jesus nao datfala Messiah. Hu nao first wan wea hem go for talem datwan long hem? Bible sei: “First samting wea Andrew duim nao, hem go lukaotem brata bilong hem Simon and sei long hem: ‘Mifala faendem nao datfala Messiah.’ (Messiah hem minim Christ.)” Then Andrew tekem Peter go long Jesus, and datwan mekem Peter garem chance for kamap disaepol bilong Jesus.—John 1:35-42.

Samting olsem sixfala year bihaen, taem Peter stap long Joppa, Cornelius wanfala bigman long army, sendem samfala wakaman for askem Peter for kam long haos bilong hem long Caesarea. Hu nao Peter lukim taem hem kasem long there? Bible sei: “Cornelius hem weitim olketa [Peter and olketa wea go witim hem] for kam, so hem talem olketa relative and olketa gud fren bilong hem for kam tu.” From Cornelius askem olketa relative bilong hem for kam, datwan givim chance for olketa seleva herem wanem Peter talem, mekem olketa savve disaed wanem for duim.—Acts 10:22-33.

Wanem nao iumi savve lanem from example bilong Andrew and Cornelius?

Andrew and Cornelius duim samting for helpem olketa relative bilong tufala. Andrew tekem Peter for go meetim Jesus, and Cornelius askem olketa relative for kam herem samting wea Peter talem. Bat Andrew and Cornelius no forcem or switim olketa relative for kamap disaepol bilong Christ. Wanem nao iumi savve lanem from datwan? Iumi savve followim example bilong tufala. Maet iumi storyim lelebet biliv bilong iumi long olketa relative, or mekem wei for olketa savve kam lanem wanem Bible talem, or mekem wei for olketa meetim samfala nara Witness. Nomata olsem, iumi luksavve olketa seleva nao mas disaed sapos olketa laek worshipim God or nomoa, and iumi no trae forcem olketa. Tingim example bilong Jürgen and Petra, wanfala hasband and waef long Germany.

Petra studyim Bible witim Olketa Jehovah’s Witness gogo hem baptaes. Hasband bilong hem Jürgen, hem bigman long army. Firstaem, Jürgen no hapi for waef bilong hem kamap Jehovah’s Witness. Bat gogo hem luksavve olketa Witness teachim tru samting long Bible. Hem tu disaed for dedicate and baptaes, and distaem hem elder long kongregeson. Wanem advaes nao hem talem wea savve helpem iumi for kasem heart bilong relative wea no worshipim Jehovah?

Jürgen sei: “Iumi shud no trae forcem olketa relative for worshipim Jehovah, or ova tumas for storyim spiritual samting long olketa. Maet datwan mekem olketa for barava no interest nao. Hem gud iumi storyim tu-thri samting nomoa long taem wea fitim. Hem gud tu for olketa relative meetim samfala Witness wea sem age witim olketa and wea interest long sem samting. Maet datwan savve helpem olketa for interest long truth.”

“Iumi shud no trae forcem olketa relative for worshipim Jehovah, or ova tumas for storyim spiritual samting long olketa.”​—Jürgen

Aposol Peter and olketa relative bilong Cornelius kwiktaem duim samting followim wanem olketa lanem long Bible. Bat samfala narawan long first century wea herem olketa tru teaching no kwiktaem disaed for kamap disaepol bilong Jesus.

OLKETA BRATA BILONG JESUS

Samfala relative bilong Jesus showimaot faith long hem. Olsem example, maet aposol James and John tufala kasin bilong Jesus, and mami bilong tufala Salome hem aunty bilong Jesus. Maet Salome hem wanfala long “plande nara woman wea iusim samting olketa garem for lukaftarem Jesus and olketa aposol bilong hem.”—Luke 8:1-3.

Bat samfala long famili bilong Jesus no showimaot faith long hem. Olsem example, klosap wan year bihaen Jesus hem baptaes, staka pipol hipap long wanfala haos for herem hem taem hem preach. “Bat taem olketa relative bilong hem savve long diswan, olketa go for tekem hem bikos olketa sei: ‘Man hia mas krangge nao ia.’” And taem olketa haf brata bilong hem askem hem abaotem gogo bilong hem, hem no talem olketa. Why nao olsem? Bikos “olketa brata bilong Jesus . . . no bilivim God nao sendem kam Jesus.”—Mark 3:21; John 7:5.

Wanem nao iumi savve lanem from example bilong Jesus? Hem no feel nogud long olketa relative wea sei hem krangge. Dastawe, nomata bihaen Jesus laef bak hem trae for helpem olketa relative luksavve hem nao Messiah taem hem showim hemseleva long haf brata bilong hem James. Datwan helpem James and olketa nara haf brata bilong Jesus for bilivim Jesus nao Messiah. So taem olketa aposol and olketa narawan kasem holy spirit long rum antap long haos long Jerusalem, olketa haf brata bilong Jesus tu stap long there and kasem holy spirit. Bihaen, James and Jude wea hem nara haf brata bilong Jesus, kasem samfala nambawan privilege.—Acts 1:12-14; 2:1-4; 1 Cor. 15:7.

SAMFALA TEK LONGTAEM

“Hem barava important for patient.”​—Roswitha

Olsem olketa long first century, samfala relative bilong iumi distaem tu tek longtaem lelebet for disaed for worshipim Jehovah. Olsem example, Roswitha hem wanfala strong Catholic, taem hasband bilong hem baptaes long 1978. Firstaem Roswitha againstim hasband bilong hem. Bat gogo, hem stop for againstim hasband bikos hem luksavve olketa Witness teachim tru samting. Long 2003 Roswitha baptaes. Wanem nao helpem Roswitha disaed for kamap wanfala Witness? Hasband patient witim hem and no feel nogud taem Roswitha againstim hem. Wanem advaes nao Roswitha talem? Hem sei: “Hem barava important for patient.”

Monika baptaes long 1974, and samting olsem tenfala year bihaen tufala son bilong hem baptaes. Hans, hasband bilong Monika, no againstim olketa bat long 2006 nomoa hem just baptaes. Wanem advaes nao olketa talem? Olketa sei: “Gohed faithful long Jehovah long evri samting wea iu duim.” Long semtaem, olketa evritaem showimaot olketa lovem Hans. And olketa evritaem tingim maet wanday Hans bae acceptim truth.

TOKTOK BILONG IUMI SHUD STRONGIM OLKETA

Jesus sei tru samting wea Bible teachim hem olsem wata wea mekem man laef olowe. (John 4:13, 14) Iumi laekem olketa tru teaching wea iumi storyim long olketa relative for strongim olketa. Iumi no laek for olketa les long olketa tru teaching bikos iumi storyim staka samting wantaem. Hao iumi storyim biliv bilong iumi long olketa nao savve strongim olketa or nomoa. Bible sei: “Man wea raeteous hem ting raonem hao for ansa” and “man wea wise ting raonem wanem for talem and datwan savve mekem narawan laek followim wanem hem talem.” Hao nao iumi savve followim disfala kaonsel?—Prov. 15:28; 16:23.

Maet wanfala waef laek for storyim biliv bilong hem long hasband. Sapos waef “ting raonem hao for ansa,” bae hem ting raonem firstaem wanem for talem. Waef mas hambol and no praod taem hem story. Sapos waef ting raonem firstaem wanem for talem, datwan savve stopem wei for argue. Wei for ting raonem olketa kwestin hia firstaem bae helpem waef for talem and duim samting wea wise: Wanem nao gudfala taem for story long hasband? Olketa wanem subject nao hasband laek for storyim or read abaotem? Waswe, hasband interest long science, politik, or sports? Wanem nao waef savve talem mekem hasband interest long Bible, bat long semtaem respectim tingting bilong hasband?

For kasem heart bilong olketa relative wea no Witness hem no inaf for storyim biliv bilong iumi nomoa. Iumi mas evritaem showimaot gudfala wei tu.

SHOWIMAOT GUDFALA EXAMPLE

Jürgen sei: “Evritaem followim olketa Bible principle. Sapos iumi duim olsem, olketa relative bae luksavve long gudfala wei bilong iumi, nomata maet olketa no storyim datwan.” Hans, wea baptaes winim 30 year bihaen waef bilong hem agree long datwan tu. Hem sei: “Hem important for evritaem showimaot gudfala wei, mekem olketa relative lukim wei wea olketa tru teaching long Bible helpem iumi.” Iumi laekem olketa relative for luksavve samting iumi bilivim hem mekem iumi garem gudfala wei and hem no spoelem iumi.

“Hem important for evritaem showimaot gudfala wei, mekem olketa relative lukim wei wea olketa tru teaching long Bible helpem iumi.”​—Hans

Aposol Peter givim gudfala advaes long olketa waef wea hasband no worshipim Jehovah. Hem sei: “Stap anda long hasband bilong iufala. Then nomata sapos eniwan long olketa no obeyim toktok bilong God, gudfala wei bilong waef nao bae mekem olketa biliv nomata waef no talem eni samting. Diswan hem bikos olketa lukim gudfala wei bilong iufala and lukim iufala showimaot bigfala respect. No mekem aotsaed long body nomoa for luk naes olsem wei for staelem hair, werem olketa gold samting, or naesfala kaleko. Bat samting wea mas mekem iufala luk naes nao hem samting wea hem long heart bilong iufala, wea hem nao wei for kwaet and hambol. Disfala wei for luk naes hem no savve finis and God tinghae tumas long hem.”—1 Pet. 3:1-4.

Aposol Peter sei gudfala wei bilong waef savve mekem hasband laek for worshipim God. Wanfala sista wea nem bilong hem Christa evritaem tingim datfala Bible principle bihaen hem baptaes long 1972, and traem best for showimaot gudfala wei for kasem heart bilong hasband bilong hem. Hasband bilong hem study bifor witim olketa Witness, and go long olketa meeting samfala taem, and hem kaen long olketa long kongregeson. Nomata olsem, hem no disaed yet for worshipim Jehovah. Olketa long kongregeson respectim wei wea hem garem raet for disaed. Wanem nao Christa duim for trae helpem hem for worshipim God?

Christa sei: “Mi disaed strong for duim wanem Jehovah laekem. Long semtaem mi laek showimaot gudfala wei for trae helpem hasband bilong mi for worshipim Jehovah. Mi traem best for duim wanem hem laekem sapos samting wea hem laekem no againstim eni Bible principle. And mi respectim wei wea hem garem raet for disaed and mi trustim Jehovah.”

Christa showimaot gudfala example for iumi. Hem gohed duim olketa spiritual samting for strongim hem, olsem for go evritaem long olketa meeting and evritaem duim preaching waka. Bat long semtaem hem luksavve hem need for tingim and showimaot love long hasband bilong hem, and spendem taem witim hem. Iumi tu shud showimaot iumi tingim olketa relative wea no worshipim God. Bible sei: “Taem hem stap for evri samting.” Diswan hem minim iumi shud spendem taem witim olketa long famili, especially hasband or waef wea no worshipim Jehovah. Olketa wea spendem taem tugeta savve story gud tugeta tu. Wei for story gud tugeta savve helpem olketa long famili for no lonely, no feel olsem no eniwan tingim olketa, and no jealous.—Eccl. 3:1.

NO LUS HOPE

Holger, wea dadi bilong hem baptaes 20 year bihaen olketa narawan long famili baptaes, hem sei: “Hem important for showimaot iumi lovem famili member wea no worshipim God, and prea for olketa.” Christa sei hem ‘evritaem tingim maet wanday hasband bilong hem bae acceptim truth and worshipim Jehovah.’ Iumi shud evritaem tingim for gohed trae helpem olketa relative bilong iumi for worshipim God.

Goal bilong iumi hem for stap gud witim olketa long famili, for kasem heart bilong olketa, and for helpem olketa lanem tru samting long Bible. And iumi mas evritaem “hambol and showimaot bigfala respect.”—1 Pet. 3:15.