Skip to content

Skip to table of contents

The Last Enemy, Death, Brought to Nothing

The Last Enemy, Death, Brought to Nothing

“Dae nao hem lastfala enemy wea bae hem finisim.” —1 COR. 15:26.

1, 2. Taem God wakem Adam and Eve, wanem kaen laef nao tufala garem, and wanem nao samfala kwestin wea kamap?

 TAEM God creatim Adam and Eve, no eni nogud samting kasem tufala and God laekem tufala for laef olowe. Tufala perfect and stap insaed wanfala paradaes. Tufala fren gud witim God and tufala olsem son and dota bilong hem. (Gen. 2:7-9; Luke 3:38) Waka wea God givim tufala for duim showimaot hem laekem tufala for laef olowe. (Readim Genesis 1:28.) Waswe, for “garem plande pikinini and fulimap earth” and mekem full earth kamap paradaes, Adam and Eve mas laef olowe for duim datfala waka? Nomoa, bikos datfala waka bae hem finis taem earth hem paradaes and fulap witim pipol. Bat taem God talem tufala for gohed lukaftarem “evri samting wea laef long earth” datwan showimaot hem laekem tufala for laef olowe, bikos datfala waka bae no finis. Sapos tufala gohed obeyim God, tufala savve duim datfala waka for olowe.

2 Why nao staka nogud samting happen long earth distaem? Why nao staka samting hem happen wea spoelem pipol and mekem olketa no hapi, wea wanfala main wan nao hem dae? Wanem nao God bae duim for finisim evri nogud samting hia? Bible nao givim ansa for evri kwestin hia, so distaem bae iumi storyim wanem Bible talem.

WARNING WEA SHOWIMAOT GOD LOVEM TUFALA

3, 4. (a) Wanem komand nao God talem long Adam and Eve? (b) Why nao hem barava important for tufala obeyim datfala komand?

3 Nomata Jehovah wakem Adam and Eve for laef olowe, tufala mas duim samting for gohed stap laef. Tufala mas brith, drink, sleep, and kaikai. And samting wea barava important, tufala mas gohed fren gud witim Jehovah for gohed laef. (Deut. 8:3) Sapos tufala obeyim Jehovah, tufala bae gohed laef and hapi. Taem Jehovah no wakem Eve yet, hem talem disfala komand long Adam: “Iu savve kaikaim frut bilong evri tree long garden. Bat iu mas no kaikaim frut from datfala tree wea piksarem wei for savve long gud and nogud samting, bikos long day wea iu kaikaim datwan bae iu dae.”—Gen. 2:16, 17.

4 “Datfala tree wea piksarem wei for savve long gud and nogud samting” showimaot God nao garem raet for talem wanem hem stret and wanem hem no stret. From God wakem Adam for garem olketa wei olsem hem, and hem garem konsens, Adam fit for minim wanem hem stret and wanem hem no stret. Datfala tree hem mekem Adam and Eve luksavve tufala bae evritaem needim Jehovah for leadim tufala. Sapos tufala kaikaim frut bilong datfala tree, hem olsem tufala sei long God: “Mifala no needim iu for rulim mifala.” Samting wea bae kamaot from datwan nao, tufala and olketa pikinini bilong tufala bae dae olsem God hem talem finis.

SAMTING WEA KOSIM OLKETA MAN FOR DAE

5. Hao nao gogo Adam and Eve no obeyim Jehovah?

5 Adam talem Eve komand bilong God for no kaikaim frut bilong datfala tree. Taem Eve baeheartim evri toktok bilong datfala komand long datfala snek wea Satan iusim for story long hem, datwan showimaot Eve barava savve gud long datfala komand. (Gen. 3:1-3) Satan hem bighed bikos hem laekem tumas for garem paoa and no laekem God for rulim hem. (Comparem James 1:14, 15.) Satan mekem Eve for tingse God laea long hem, and sapos Eve no obeyim God, bae hem no dae bat bae hem kamap olsem God. (Gen. 3:4, 5) Eve bilivim Satan, and duim wanem hemseleva laekem taem hem no obeyim God and kaikaim datfala frut, and hem talem Adam tu for kaikaim. (Gen. 3:6, 17) Satan barava trikim Eve. (Readim 1 Timothy 2:14.) Nomata Adam savve hem no stret for kaikaim datfala frut, hem followim wanem Eve talem. Maet hem luk olsem datfala snek hem fren bilong Eve, bat Satan wea iusim datfala snek hem wanfala enemy wea savve long nogud samting wea bae kamaot from laea wea hem talem.

6, 7. Wanem nao Jehovah duim bihaen Adam and Eve sin?

6 Adam and Eve bighed and no obeyim Jehovah, wea hem nao givim laef long tufala and evri nara samting. From Jehovah savve long evri samting, hem savve long samting wea happen long garden bilong Eden. (1 Chron. 28:9; readim Proverbs 15:3.) Hem letem Adam, Eve, and Satan for showimaot sapos olketa laek for obeyim hem or nomoa. From hem Dadi bilong olketa, masbi hem sorre tumas long wanem olketa duim. (Comparem Genesis 6:6.) Bat from hem Judge tu, hem panisim olketa hia wea no obey.

7 Adam savve long wanem God sei bae happen sapos hem kaikaim frut bilong datfala tree. God sei long hem: “Long day wea iu kaikaim datwan bae iu dae.” Maet Adam tingse diswan minim tufala bae dae bifor sun go daon long sem day wea tufala sin. Bat long aftanun bilong datfala sem day, Jehovah story long Adam and Eve. (Gen. 3:8) From Jehovah evritaem judge long stretfala wei, hem herem firstaem wanem Adam and Eve talem. (Gen. 3:9-13) Then hem givim judgment and sei tufala mas dae. (Gen. 3:14-19) Sapos hem killim dae tufala long semtaem wea tufala no obey, plan bilong hem for olketa man bae no kamap tru. (Isa. 55:11) So nomata Adam and Eve stretawe kasem nogud samting from sin wea tufala duim, Jehovah letem tufala for gohed laef mekem tufala garem pikinini wea savve kasem gud samting long future. Bat long tingting bilong God, hem olsem Adam and Eve dae finis long sem day wea tufala sin, and wea hem judgem tufala for dae. And tu, from 1,000 year hem olsem wanfala day nomoa long Jehovah, hem fitim for sei tufala dae long sem “day” wea tufala sin bikos tufala dae bifor 1,000 year hem finis.—2 Pet. 3:8.

8, 9. Long wanem wei nao sin bilong Adam spoelem olketa pikinini bilong hem? (Lukim piksa long start bilong study.)

8 Waswe, samting wea Adam and Eve duim spoelem olketa pikinini bilong tufala? Yes. Rome 5:12 sei: “Sin hem kasem evriwan long world bikos long wanfala man nomoa. From olketa sin, olketa dae, dastawe evriwan dae bikos evriwan sin.” Aposol Paul sei moa: “From wanfala man no obeyim God, diswan mekem staka pipol sin.” (Rome 5:19) Abel wea hem faithful nao hem firstfala man for dae. (Genesis 4:8) Bihaen, olketa nara pikinini and olketa grani bilong Adam kamap olo and dae tu. So sin and dae kamap enemy bilong evri man. Iumi no savve barava explainim wei wea Adam pasim sin and dae go long olketa pikinini bilong hem, bat iumi savve lukim samting wea kamaot from datwan.

9 Bible sei sin and dae hem olsem “wanfala kaleko wea kavarem evri nation” and “wea kavarem evri pipol.” (Isa. 25:7) No eni man savve ranawe from sin and dae. Dastawe Bible sei: “Evriwan dae bikos long Adam.” (1 Cor. 15:22) So Paul askem disfala kwestin: “Hu nao bae sevem mi from disfala body wea bae mekem mi dae nomoa?” (Rome 7:24) Waswe, eniwan savve sevem Paul? *

SIN AND DAE BAE FINIS

10. (a) Wanem nao samfala scripture wea showimaot Jehovah bae finisim dae? (b) Wanem nao iumi lanem abaotem Jehovah and Son bilong hem from olketa scripture hia?

10 Jehovah nao savve sevem Paul. Bible sei: “Hem bae finisim dae for olowe, and Jehovah wea hem Lord bilong evri samting bae aotem tias from eye bilong evriwan.” (Isa. 25:8) Jehovah hem olsem wanfala dadi wea aotem samting wea mekem pikinini bilong hem safa and hem draem tias bilong hem. Hem hapi tumas for finisim dae! Jesus helpem hem for duim datwan. Long 1 Corinth 15:22, Bible sei: “Evriwan bae laef bak bikos long Christ.” And tu, bihaen Paul askem datfala kwestin, “Hu nao bae sevem mi?” hem sei: “Mi thankiu long God wea hem sevem mi bikos long samting wea Lord bilong iumi Christ Jesus hem duim!” (Rome 7:25) Diswan showim Jehovah no stop for lovem olketa man taem Adam and Eve sin. And Jesus, wea Jehovah iusim hem for wakem Adam and Eve, hem tu gohed for lovem olketa man. (Prov. 8:30, 31) Bat wanem nao God bae duim for sevem olketa man from sin and dae?

11. Wanem nao Jehovah duim for sevem olketa man?

11 Taem Adam sin, Jehovah judgem hem for dae. From datwan, evri man kasem sin and dae. (Rome 5:12, 16) Long Rome 5:18 hem sei: “Sin bilong wanfala man hem mekem evri man guilty.” Wanem nao Jehovah savve duim for helpem olketa man and long semtaem no againstim olketa standard bilong hem? Ansa hem stap long disfala toktok bilong Jesus: ‘Son bilong man kam for givim laef bilong hem, wea datwan hem price for baem bak staka pipol.’ (Matt. 20:28) From Jesus hem perfect, hem fit for givim ransom for baem bak staka pipol. Long wanem wei nao disfala ransom hem fitim olketa standard bilong Jehovah saed long justice?—1 Tim. 2:5, 6.

12. Hao nao ransom bilong Jesus hem fitim olketa standard bilong Jehovah saed long justice?

12 From Jesus hem perfect, hem fit for laef olowe. Datwan nao plan bilong Jehovah for Adam. From Jesus barava lovem Dadi bilong hem and olketa pikinini bilong Adam, hem kam long earth and sakrifaesim laef bilong hem, wea semsem witim perfect laef wea Adam hem lusim. Bihaen, Jehovah mekem Jesus laef bak olsem wanfala spirit long heven. (1 Pet. 3:18) Datfala ransom hem fitim olketa standard bilong Jehovah saed long justice bikos wanfala perfect laef hem changem nara perfect laef wea lus. Samting wea Jesus duim mekem olketa pikinini bilong Adam fit for kasem laef olowe. Dastawe Paul sei Jesus hem “lastfala Adam,” wea distaem hem “kamap wanfala spirit wea givim laef.”—1 Cor. 15:45.

Abel, wea hem firstfala man for dae, bae kasem gud samting from ransom bilong Jesus (Paragraf 13 storyim diswan)

13. Wanem nao “lastfala Adam” bae duim for olketa wea dae finis?

13 Klosap nao “lastfala Adam” bae givim laef olowe long olketa man. Insaed long disfala sekson hem staka wea dae finis tu. Olketa hia bae laef bak and stap long disfala earth.—John 5:28, 29.

14. Hao nao olketa man bae kamap perfect?

14 Hao nao bae olketa man kamap perfect? Jehovah startim wanfala gavman long heven for duim diswan. Olketa wea bae rul insaed disfala gavman hem Jesus and 144,000 wea God chusim from olketa man long earth. (Readim Revelation 5:9, 10.) Olketa 144,000 bae minim pipol wea olketa rul ovarem bikos olketa tu no perfect taem olketa stap long earth. Insaed long 1,000 year wea Jesus and olketa hia rul, olketa bae helpem olketa man for kamap perfect.—Rev. 20:6.

15, 16. (a) Wanem nao datfala “lastfala enemy” wea bae finis, and wanem taem nao datwan bae happen? (b) Long 1 Corinth 15:28 hem sei Jesus bae duim wanem samting?

15 Long end bilong datfala 1,000 year, olketa man wea obey bae kamap free from sin and dae. Paul hem storyim diswan olsem: “Evriwan dae bikos long Adam, and tu, evriwan bae laef bak bikos long Christ. Bat diswan hem followim order: First wan wea laef bak hem Christ, then long taem wea Christ hem stap, olketa bilong hem [wea minim olketa wea rul witim hem] bae laef bak tu. Then long end, hem bae givim datfala Kingdom go long God, wea hem nao God bilong hem and Dadi bilong hem. Diswan bae kamap bihaen hem finisim evri gavman and olketa wea garem paoa. Hem mas rul olsem king go kasem taem wea God hem winim evri enemy bilong hem. Dae nao hem lastfala enemy wea bae hem finisim.” (1 Cor. 15:22-26) Tru nao, long datfala taem dae wea iumi kasem from Adam bae hem finis. Datfala ‘kaleko wea kavarem evri pipol’ bae hem no stap nao.—Isa. 25:7, 8.

16 Aposol Paul hem sei tu: “Bihaen God hem putim evri samting anda long paoa bilong Son bilong hem, then Son hia bae putim hemseleva anda long paoa bilong God, wea hem nao putim evri samting anda long paoa bilong Son. Diswan hem for God nomoa rul ovarem evriwan.” (1 Cor. 15:28) Long datfala taem Jesus hem duim finis evri samting God laekem hem for duim. So Jesus bae hapi for givim bak datfala Kingdom and olketa man long earth wea perfect long Jehovah.

17. Wanem nao bae kasem Satan?

17 Wanem nao bae kasem Satan, wea kosim evri nogud samting wea kasem olketa man? Ansa bilong disfala kwestin hem stap long Revelation 20:7-15. Long end bilong datfala 1,000 year rul bilong Jesus, God bae letem Satan for testim olketa man wea perfect. Then, Satan and eniwan wea chus for followim hem bae dae for olowe. Bible sei diswan hem “mek-tu dae.” (Rev. 21:8) Taem Bible sei long 1 Corinth 15:26 God “bae hem finisim” datfala last enemy dae, hem no minim datfala “mek-tu dae.” Olketa wea kasem “mek-tu dae” bae no savve laef bak. Sapos iumi faithful long Jehovah, bae iumi no kasem disfala mek-tu dae.

18. Hao nao plan bilong God long Genesis 1:28 bae kamap tru?

18 Bihaen long datfala last test evri man bae perfect and Jehovah bae hapi for givim olketa laef olowe. Evri nogud samting wea kasem olketa man hem finis nao. Long datfala taem, olketa pikinini bilong Adam finisim nao waka wea God givim long Adam long Genesis 1:28. Olketa bae gohed for lukaftarem earth and olketa animal. Iumi hapi tumas from klosap nao Jehovah bae finisim dae, wea hem datfala last enemy!

^ par. 9 Datfala buk Insight on the Scriptures sei olketa scientist no savve explainim why nao iumi kamap olo and dae bikos olketa no luksavve long wanfala important samting. Olketa no luksavve Creator nao judgem firstfala man and woman for dae. Dastawe olketa scientist hia no minim why nao iumi kamap olo and dae.”—Vol. 2, p. 247.