Skip to content

Skip to table of contents

Hao for Iumi Barava Kamap Free

Hao for Iumi Barava Kamap Free

“So sapos Son mekem iufala free, bae iufala barava free nao ia.”—JOHN 8:36.

SONG: 65, 52

1, 2. (a) Wanem nao showimaot pipol barava laek for garem freedom? (b) Wanem nao kamap taem pipol trae hard for kasem datwan?

DISTAEM staka pipol savve story abaotem wei wea evriwan shud garem olketa sem raet and freedom. Pipol laek for kamap free from wei wea olketa poor, pipol spoelem olketa, wei wea pipol favorim narawan. Samfala nara pipol laek for free for talem nomoa eni samting wea olketa laek talem, duim wanem olketa laek duim, and garem raet for disaed seleva. Luk olsem evri pipol nao laek for garem freedom.

2 Bat hem no isi for olketa garem freedom. For kasem datwan, staka savve protest or faet againstim olketa gavman. Bat waswe, olketa kasem wanem olketa laekem? Nomoa. Staka taem samting wea kamap from datwan hem wei for safa and dae tu. Evri samting hia barava showimaot klia hao disfala toktok bilong King Solomon hem barava tru: “Taem pipol i bosim olketa narafala pipol, so olketa safa.”—Eklesiastes 8:9.

3. Hao nao iumi savve hapi and satisfae?

3 Disaepol James storyim wanfala important samting wea bae helpem iumi for barava hapi and satisfae. Hem sei: “Man wea lukluk gud long datfala perfect law wea mekem man free, and wea gohed for duim wanem law talem . . . bae hapi.” (Jas. 1:25) From Jehovah nao givim datfala law, hem nao savve wanem bae mekem iumi barava hapi and satisfae. Hem givim Adam and Eve evri samting olketa needim for mekem olketa hapi and tufala barava free.

TAEM WEA OLKETA MAN BARAVA FREE

4. Wanem kaen freedom nao Adam and Eve garem? (Lukim piksa long start bilong study.)

4 Taem iumi readim tufala first chapter long Jenesis, iumi savve lukim hao Adam and Eve garem freedom wea pipol distaem barava laek garem. Tufala free from wei for poor, tufala no fraet and no eniwan spoelem tufala. Tufala barava free from wei for wari abaotem kaikai, waka, sik, and dae. (Jenesis 1:27-29; 2:8, 9, 15) Waswe, diswan minim Adam and Eve free for duim eni samting nomoa and no garem eni spialaen? Bae iumi storyim.

5. For garem freedom, wanem nao pipol needim?

5 Staka distaem tingse for man barava free, hem minim hem savve duim eni samting hem laek for duim and no warim wanem nao bae kamaot from datwan. The World Book Encyclopedia hem sei freedom hem minim man “fit for disaedem samting and hem free for duim samting hem disaedem.” Bat, datfala buk sei tu, sapos gavman putim olketa rul wea ova tumas, wea man no needim, or wea no fitim, datwan mekem pipol no free. So diswan showimaot olketa rul mas stap mekem evriwan savve garem freedom. Bat hu nao garem raet for disaedem sapos olketa rul hem stret, iumi needim, and wea fitim?

6. (a) Why nao Jehovah nomoa free for duim eni samting? (b) Wanem kaen freedom nao olketa man garem, and why nao olsem?

6 Hem important for iumi savve Jehovah God nomoa hem free for duim eni samting and no garem eni spialaen. Why nao olsem? Bikos hem wakem evriting and hem nao Ruler bilong full universe. (1 Tim. 1:17; Rev. 4:11) King David iusim olketa naesfala toktok for explainim position bilong Jehovah. (Readim Fas Kronikols 29:11, 12.) So evriwan long heven and earth garem freedom wea garem spialaen, bat olketa no free for duim evri samting wea olketa laekem. Olketa mas luksavve Jehovah God nomoa garem raet for disaedem wanem hem stret, wanem iumi needim, and samting wea fitim. Start kam taem hem wakem olketa man, hem putim spialaen for olketa.

7. Wanem nao samfala normal samting wea iumi duim wea savve mekem iumi hapi?

7 Nomata Adam and Eve free for duim staka samting, olketa garem spialaen. Samfala samting hem olketa normal samting wea man savve duim. Olsem example, tufala mas brith, kaikai, and sleep mekem tufala gohed for laef. Waswe, datwan minim olketa no free nao? Nomoa, Jehovah wakem olketa long wei wea bae olketa feel hapi and satisfae taem olketa duim datwan. (Sams 104:14, 15; Eklesiastes 3:12, 13) Iumi evriwan savve hapi for brithim fresh air, kaikaim favorite kaikai, and sleep gud long naet. Iumi no feel olsem olketa samting hia stopem iumi for duim eni samting. Masbi Adam and Eve feel olsem tu.

8. Wanem nao God talem Adam and Eve, and why nao olsem?

8 Jehovah talem komand long Adam and Eve for garem pikinini, fulimap disfala earth, and lukaftarem. (Jenesis 1:28) Waswe, from diswan tufala no free nao? Nomoa. Hem givim tufala chance for mekem disfala earth kamap wanfala paradaes, and for olketa savve stap olowe insaed witim olketa perfect pikinini bilong olketa. Datwan nao plan bilong God. (Aesaea 45:18) Distaem, sapos man chus for no marit or garem olketa pikinini datwan no minim hem no obeyim God. Nomata olsem, samfala pipol marit and garem olketa pikinini nomata diswan mekem olketa kasem samfala hard taem. (1 Cor. 7:36-38) Why nao olsem? Bikos olketa tingse diswan bae mekem olketa hapi and satisfae. (Sams 127:3) Sapos Adam and Eve obeyim Jehovah, bae tufala enjoyim marit bilong tufala and stap witim famili bilong tufala for olowe.

WHY NAO GOGO OLKETA MAN NO FREE?

9. Why nao komand bilong God long Jenesis 2:17 hem stret and hem fitim for tufala followim?

9 Jehovah talem nara komand long Adam and Eve and hem talem klia samting wea bae happen sapos tufala no obeyim datwan. Hem sei: “Bat wanfala tri nomoa hemi stap wea i tambu fo yu kaikaim frut blong hem. Hem nao tri ya wea frut blong hem save givim yu save long olketa wei wea i gud an olketa wei wea i nogud. Tri ya, sapos yu kaikaim frut blong hem, bae yu dae nao long sem de wea yu kaikaim.” (Jenesis 2:17) Waswe, samting wea Jehovah talem hem no stret, tufala no need for followim, and hem no fitim? Waswe, hem spoelem wei wea Adam and Eve free for chus? Nomoa. Staka savveman bilong Bible tingse komand bilong God hem barava wise and mek sense. Wanfala long olketa sei datfala komand bilong God hem showimaot “God nomoa savve wanem hem gud . . . for olketa man and wanem hem nogud . . . Sapos man obeyim and trustim wanem God sei hem ‘gud’ bae hem kasem gud samting. Sapos olketa no obey, olketa seleva nao bae disaedem wanem hem gud . . . and wanem hem nogud.” Datwan hem samting wea man no fit for duim.

Disison bilong Adam and Eve mekem iumi evriwan kasem bigfala trabol! (Paragraf 9-12 storyim diswan)

10. Why nao wei for free for chus hem difren from raet for disaedem wanem hem gud and nogud?

10 Samfala pipol distaem tingse Jehovah no letem Adam free for disaedem wanem for duim. Bat olketa no luksavve wei wea man free for chus hem difren from wei for garem raet for disaedem wanem hem gud and nogud. Adam and Eve free for disaed sapos tufala bae obeyim God or nomoa. Nomata olsem, Jehovah nomoa garem datfala raet for disaedem wanem hem gud and nogud. Datfala tree wea piksarem wei for savve long wanem hem gud and nogud showimaot datwan. (Jenesis 2:9) Hard for iumi evritaem savve wanem nao bae kamaot from samting iumiseleva disaedem, and hard for iumi barava savve sapos samting wea bae kamaot bae evritaem gud. Dastawe iumi lukim staka pipol mekem disison wea olketa tingse hem stret, bat bihaen nogud samting wea savve kamaot from datwan hem wei wea pipol safa or dae. (Provebs 14:12) So diswan showimaot iumi no fit for disaedem samfala samting. Wei wea Jehovah talem Adam and Eve for no kaikaim frut from datfala tree, teachim tufala hao sapos tufala obeyim hem tufala bae barava free. Wanem nao Adam and Eve disaed for duim?

11, 12. Why nao disison bilong Adam and Eve mekem iumi evriwan kasem bigfala trabol? Storyim example.

11 Sorre nao, Adam and Eve no disaed for obeyim Jehovah. Satan promis olsem long Eve: “Bae ae blong yutufala i open nao, an bae yutufala kamap olsem hem, wea bae yutufala save long olketa wei wea i nogud an olketa wei wea i gud.” Datwan barava switim Eve. (Jenesis 3:5) Taem Adam and Eve disaed for kaikaim datfala frut, waswe, datwan mekem olketa savve wanem hem gud and nogud, olsem Satan talem? Nomoa, taem tufala no obeyim Jehovah tufala kasem nogud samting. (Jenesis 3:16-19) Why nao olsem? Bikos Jehovah no givim olketa man raet for disaedem seleva wanem hem gud and nogud.—Readim Provebs 20:24; Jeremaea 10:23.

12 Diswan hem olsem wanfala pilot wea flaem wanfala aeroplane. For mekem hem kasem ples wea hem laek for go, hem mas evritaem story witim olketa wea kontrolem gogo bilong olketa plane and hem mas followim gogo wea olketa markem for hem. Bat taem pilot no followim samting wea olketa talem and hem laek for flae go long eni ples hem laek go, bae hem kasem trabol. Taem Adam and Eve laek duim nomoa samting wea olketa seleva laekem, tufala olsem datfala pilot wea flae followim tingting bilong hemseleva. Tufala les for followim wanem God talem. Wanem nao happen? Olketa kasem bigfala trabol! Samting olketa disaedem lead go long wei wea tufala sin and dae and datwan kasem evri pikinini bilong tufala tu. (Rome 5:12) Taem Adam and Eve trae for kasem moa freedom long wei for disaedem seleva wanem nao gud and nogud, datwan mekem tufala lusim wei wea tufala barava free.

HAO FOR BARAVA KAMAP FREE

13, 14. Hao nao iumi savve kamap barava free?

13 Samfala pipol tingse sapos olketa savve disaedem seleva eni samting wea olketa laekem, datwan nao gud. Waswe, hem tru? Nomata man savve kasem gud samting from wei for garem freedom, tingim sapos evriwan free nomoa for duim wanem olketa laekem and no eni rul stap, laef bae hem nogud tumas. The World Book Encyclopedia sei olketa law wea evri organization garem, hem mas garem staka part insaed bikos olketa law hia mas letem pipol for free for disaedem olketa samting, bat long semtaem hem mas markem olketa spialaen for datwan. Diswan hem no isi. Dastawe staka law hem stap and staka lawyer and judge stap for explainim hao for followim olketa law hia.

14 Jesus Christ explainim hao iumi savve kamap barava free. Hem sei: “Sapos iufala followim teaching bilong mi, iufala barava disaepol bilong mi nao. Iufala bae savve long samting wea tru, and datwan bae mekem iufala free.” (John 8:31, 32) So for kamap barava free, iumi need for duim tufala samting. First wan, iumi need for acceptim tru samting wea Jesus teachim. Mek-tu, iumi mas kamap disaepol bilong hem. Sapos iumi duim datwan, gogo bae iumi kamap barava free. Bae iumi free from wanem? Jesus sei: “Evri man wea duim sin hem slave bilong sin nao.” And hem sei tu: “Sapos Son mekem iufala free, bae iufala barava free nao ia.”—John 8:34, 36.

15. Why nao datfala freedom wea Jesus promisim savve mekem iumi “barava free”?

15 Datfala freedom wea Jesus promisim olketa disaepol bilong hem, hem barava gud winim freedom wea olketa pipol distaem laekem. Taem Jesus sei, “Sapos Son mekem iufala free, bae iufala barava free nao ia,” hem minim bae iumi kamap free from wei for slave long sin, wea datfala wei for slave hem worse winim wei wea pipol slave long narawan. Long wanem wei nao iumi slave long sin? Sin mekem iumi for duim olketa nogud samting. And tu, sin savve stopem iumi for duim wanem iumi savve hem stret, or for duim best bilong iumi. Sin savve mekem iumi wari, kasem pain, safa, and dae. (Rome 6:23) Aposol Paul luksavve hao wei wea man slave long sin hem nogud tumas. (Readim Rome 7:21-25.) Taem sin hem finis evribit bae iumi kamap barava free, olsem Adam and Eve long firstaem.

16. Hao nao bae iumi kamap barava free?

16 Disfala toktok bilong Jesus, “sapos iufala followim teaching bilong mi,” hem showimaot sapos iumi laekem Jesus for mekem iumi kamap free, iumi need for duim samfala samting. Wanem nao olketa samting hia? Iumi dedicatem laef bilong iumi long God for duim wanem hem laekem and followim olketa teaching wea Jesus talem for olketa disaepol bilong hem. (Matt. 16:24) Olsem Jesus promisim, iumi bae kamap barava free long future taem iumi kasem evri gud samting from ransom sakrifaes bilong Jesus.

17. (a) Wanem nao bae mekem iumi barava hapi and satisfae? (b) Wanem nao bae iumi storyim long next study?

17 From iumi olketa disaepol bilong Jesus iumi obeyim teaching bilong hem, and datwan savve mekem iumi barava hapi and satisfae. From datwan, gogo bae iumi kamap free from sin and dae. (Readim Rome 8:1, 2, 20, 21.) Long next study, bae iumi story raonem hao for iusim gud freedom wea iumi garem distaem mekem iumi savve mekhae long Jehovah for olowe, wea hem nao God wea mekem iumi kamap free.