Skip to content

Skip to table of contents

Why Nao Jehovah Startim Marit?

Why Nao Jehovah Startim Marit?

“Jehovah God hem sei: ‘Hem nogud for man stap seleva. Mi bae wakem wanfala for helpem hem wea barava fitim hem.’”—GEN. 2:18.

SONG: 36, 11

1, 2. (a) Hu nao startim marit? (b) Wanem nao maet firstfala man and woman luksavve long hem abaotem marit? (Lukim piksa long start bilong study.)

MARIT hem part long laef bilong iumi olketa man. Bat hu nao startim marit, and why nao hem duim datwan? Taem iumi savve long datwan, hem bae helpem iumi for garem stretfala tingting abaotem marit and olketa blessing wea kamaot from marit. Bihaen God wakem firstfala man, Adam, hem talem hem for nemim evri animal. Adam lukim olketa animal garem man wan and mere wan wea savve garem pikinini. “Bat no eniwan hem stap for helpem [Adam] wea barava fitim hem.” So God mekem Adam for deep sleep, and hem iusim wanfala rib bilong Adam and wakem wanfala woman. Jehovah tekem kam datfala woman long Adam, and hem kamap waef bilong hem. (Readim Genesis 2:20-24.) So God nao hem startim marit.

2 Staka year bihaen, Jesus talem moa samting wea Jehovah talem long garden bilong Eden. Hem sei: “Man bae lusim dadi and mami bilong hem and hem bae stap olowe witim waef bilong hem. Datfala man and woman bae kamap wanfala body nomoa.” (Matt. 19:4, 5) From God iusim rib bilong Adam for wakem firstfala woman, maet tufala luksavve long disfala samting: Adam hem bilong woman hia and woman hia hem bilong Adam. Hem no plan bilong Jehovah for hasband and waef divorce or for garem winim wanfala partner long semtaem.

MARIT JOIN WITIM PLAN BILONG JEHOVAH

3. Wanem nao wanfala important reason why Jehovah startim marit?

3 Adam hapi tumas long waef bilong hem, and hem kolem hem Eve. Eve barava fitim Adam and bae helpem hem. Sapos Adam and Eve duim waka bilong tufala olsem hasband and waef, bae tufala hapi. (Gen. 2:18) Wanfala important reason why Jehovah startim marit, hem for Adam and Eve garem pikinini. (Gen. 1:28) Nomata olketa pikinini lovem dadi and mami bilong olketa, bat gogo bae olketa marit and lusim tufala for startim famili bilong olketa seleva. Pipol bae stap evriwea long earth and gogo full earth hem kamap paradaes.

4. Wanem nao spoelem marit bilong Adam and Eve?

4 Taem Adam and Eve no obeyim Jehovah, datwan spoelem marit bilong tufala. “Datfala snek bilong bifor kam,” wea hem Satan, hem laea long Eve and sei hem bae olsem God sapos hem kaikaim frut bilong “tree wea piksarem wei for savve long gud and nogud samting.” Satan sei sapos Eve kaikaim datfala frut, bae datwan mekem hem savve long wanem hem gud and wanem hem nogud. Taem Eve chus for kaikaim datfala frut and no askem Adam firstaem, hem no respectim Adam, wea hem hed bilong famili. And taem Adam kaikaim datfala frut, datwan showimaot Adam no obeyim God.—Rev. 12:9; Gen. 2:9, 16, 17; 3:1-6.

5. Wanem nao Adam and Eve talem long Jehovah taem tufala no obey, and wanem nao iumi lanem from datwan?

5 Taem Jehovah askem tufala why nao tufala no obeyim hem, Adam blamem waef bilong hem, and sei: “Woman wea iu givim long mi nao hem givim frut bilong datfala tree long mi, dastawe mi kaikaim.” And Eve hem blamem datfala snek and sei snek hia nao trikim hem. (Gen. 3:12, 13) Adam and Eve talem enikaen excuse for samting wea tufala duim and Jehovah panisim tufala. Samting wea kasem tufala hem olsem warning for iumi! For hasband and waef garem gudfala marit, each wan long tufala mas obeyim Jehovah and no blamem narawan for rong samting wea hem duim.

6. Wanem nao mining bilong toktok long Genesis 3:15?

6 Jehovah mek sure olketa man garem hope for future, nomata Satan spoelem Adam and Eve long Eden. Firstfala profesi insaed long Bible nao hem story abaotem datfala hope. (Readim Genesis 3:15.) Datfala profesi showimaot “pikinini” bilong “datfala woman” bae hem finisim Satan. Datfala woman hem piksarem waef bilong Jehovah long heven, wea hem nao olketa angel long heven wea fren gud witim Jehovah. God markem wanfala long olketa angel hia for hem bae “finisim” Satan. Datfala “pikinini” bae openem wei for olketa man wea obey for kasem samting wea first man and woman tufala lusim. Olketa man wea obey bae garem chance for laef olowe long earth, wea hem nao plan bilong Jehovah for disfala earth.—John 3:16.

7. (a) Wanem nao kasem marit start long taem wea Adam and Eve no obeyim Jehovah? (b) Wanem nao Jehovah laekem olketa hasband and waef for duim?

7 Taem Adam and Eve no obeyim Jehovah, datwan spoelem marit bilong tufala and marit bilong evri narawan. Olsem example, Eve and evri nara woman bae kasem bigfala pain taem olketa bornem pikinini. Olketa woman bae barava laek for stap witim hasband bilong olketa, bat olketa hasband bae bossim waef bilong olketa and samfala taem spoelem olketa tu, wea hem nao samting wea happen long staka marit distaem. (Gen. 3:16) Jehovah laekem olketa hasband for showimaot love insaed long famili and hem laekem olketa waef for stap anda long hasband bilong olketa. (Eph. 5:33) Taem olketa Christian hasband and waef waka tugeta, tufala savve stretem eni problem wea kamap insaed long famili bilong tufala.

MARIT—FROM TAEM BILONG ADAM GO KASEM TAEM BILONG FLOOD

8. Storyim history bilong marit start long taem bilong Adam go kasem taem bilong Flood.

8 Adam and Eve garem olketa pikinini bifor tufala dae. (Gen. 5:4) First son bilong tufala, Cain, hem maritim wanfala relative bilong hem. Lamech wea hem kam from laen bilong Cain, hem nao first man wea Bible storyim hem garem tufala waef. (Gen. 4:17, 19) Start long taem bilong Adam go kasem taem bilong Noah, no staka pipol worshipim Jehovah. Samfala wea faithful for worshipim Jehovah long datfala taem hem Abel, Enoch, and Noah and famili bilong hem. Bible sei long taem bilong Noah, “olketa angel lukim olketa gele long earth olketa naesbola. So olketa kam tekem eni gele wea olketa laekem and maritim olketa.” Bat diswan hem no stret, and olketa woman wea olketa angel hia maritim bornem olketa pikinini wea olsem giant wea Bible kolem olketa Nephilim and olketa raf tumas. Long datfala taem, “wei bilong pipol long earth hem barava nogud tumas” and “evritaem olketa tingim nomoa nogud samting.”—Gen. 6:1-5.

9. Wanem nao Jehovah duim long nogud pipol long taem bilong Noah, and wanem nao iumi lanem from samting wea happen long datfala taem?

9 Jehovah sei bae hem mekem wanfala flood for kamap long earth for finisim evri nogud pipol. Noah, wea hem man for “preach abaotem samting wea raeteous,” hem preach long pipol abaotem datfala flood. (2 Pet. 2:5) Bat olketa no laek for lisin long Noah bikos olketa busy long olketa samting wea olketa duim evriday, wea wanfala nao hem for marit. Jesus sei taem bilong Noah hem semsem witim taem bilong iumi. (Readim Matthew 24:37-39.) Staka pipol distaem no laek lisin long gud nius abaotem Kingdom wea iumi storyim long olketa. Iumi storyim disfala gud nius long pipol bifor end hem kam. Wanem nao iumi savve lanem from olketa samting wea happen long taem bilong Noah? Iumi shud no busy tumas long olketa samting wea iumi duim evriday, olsem for marit and for garem pikinini, gogo iumi no tingim nao day bilong Jehovah wea hem barava klosap.

MARIT—FROM TAEM BILONG FLOOD GO KASEM TAEM BILONG JESUS

10. (a) Bihaen long Flood, wanem nao olketa barava dirty samting wea pipol acceptim nomoa? (b) Wanem gudfala example nao Abraham and Sarah showimaot long marit bilong tufala?

10 Noah garem wanfala waef nomoa and thrifala son bilong hem tu olsem. Bat bihaen long Flood, staka garem winim wanfala waef. Long staka ples, pipol acceptim nomoa wei for durong and datwan hem kamap part long worship bilong olketa tu. Taem Abraham and Sarah go stap long Canaan, pipol long there duim olketa nogud samting wea showimaot olketa nating respectim marit. So Jehovah distroem Sodom and Gomorrah bikos pipol wea stap long tufala taon hia duim olketa barava dirty samting. Abraham hem barava difren from olketa nogud pipol hia. Hem gudfala famili hed, and waef bilong hem, Sarah, showimaot gudfala example long wei for stap anda long hasband bilong hem. (Readim 1 Peter 3:3-6.) Abraham duim samting mekem son bilong hem Isaac maritim gele wea worshipim Jehovah. And Isaac duim sem samting for son bilong hem Jacob, wea 12-fala tribe bilong Israel kam from laen bilong hem.

11. Hao nao Law bilong Moses protectim olketa Israelite?

11 Gogo, Jehovah mekem agreement witim nation bilong Israel. Insaed long Law bilong Moses hem olketa law saed long marit, olsem olketa law wea olketa mas followim saed long wei for maritim staka woman. Law bilong Moses hem protectim tu olketa Israelite saed long worship bilong olketa, bikos hem tambuim wei for maritim eniwan wea no worshipim Jehovah. (Readim Deuteronomy 7:3, 4.) Taem olketa hasband and waef garem bigfala problem, olketa bigman long Israel savve helpem olketa. Olketa law stap tu wea tambuim wei for no faithful insaed marit, and wei for jealous. Olketa hasband and waef savve divorce, bat olketa law stap wea olketa mas followim saed long datwan. Olsem example, man savve divorcem waef bilong hem sapos hem duim “barava nogud samting.” (Deut. 24:1) Bible hem no storyim wanem kaen “nogud samting” nao datwan, bat man no savve divorcem waef bilong hem for eni smol samting nomoa.—Lev. 19:18.

MAS FAITHFUL LONG MARIT PARTNER BILONG IU

12, 13. (a) Long taem bilong Malachi, wanem nao samfala man duim long waef bilong olketa? (b) Distaem, sapos wanfala Christian durong witim hasband or waef bilong narawan, wanem nao bae happen long hem?

12 Long taem bilong profet Malachi, staka Jew divorcem waef bilong olketa for enikaen smol samting nomoa. Olketa man hia duim datwan mekem olketa savve maritim olketa young gele or olketa woman wea no worshipim Jehovah. Long taem bilong Jesus, olketa Jew gohed yet for divorcem waef bilong olketa for “eni samting nomoa.” (Matt. 19:3) Jehovah God heitim kaen wei for divorce olsem wea law tambuim.—Readim Malachi 2:13-16.

13 Distaem, pipol bilong Jehovah no acceptim wei for no faithful long marit partner, and diswan no happen staka taem. Bat waswe sapos wanfala Christian durong mekem hem divorcem hasband or waef bilong hem bikos hem laek for maritim narawan? Sapos hem no repent, bae hem disfellowship mekem kongregeson hem klin. (1 Cor. 5:11-13) Hem mas “duim olketa samting wea showimaot [hem] repent” bifor hem savve reinstate long kongregeson. (Luke 3:8; 2 Cor. 2:5-10) Bible no talem hao long nao man hia mas disfellowship bifor hem savve reinstate. Maet hem savve tekem wan year or samfala year for man hia duim olketa samting wea showimaot hem repent bifor olketa savve acceptim hem for kam bak long kongregeson. And nomata man hia hem reinstate, long future bae hem mas ‘standap front long God for God judgem hem.’—Rome 14:10-12; lukim The Watchtower, bilong November 15, 1979, page 31-32.

MARIT WEA GOD HAPI LONG HEM FOR OLKETA CHRISTIAN

14. Hao nao Law hem helpem olketa Israelite?

14 Olketa Israelite stap anda long Law bilong Moses for winim 1,500 year. Datfala Law helpem pipol bilong God long staka difren wei. Olsem example, Law garem olketa principle wea helpem olketa for stretem olketa famili problem, and hem leadim olketa go long Messiah. (Gal. 3:23, 24) Taem Jesus dae, datfala Law hem finis and God hem startim wanfala niu agreement. (Heb. 8:6) Bat datfala niu agreement hem tambuim olketa Christian for duim samfala samting wea Law bilong Moses letem olketa Israelite for duim.

15. (a) Wanem nao standard bilong God saed long marit wea olketa Christian mas followim? (b) Wanem nao Christian mas tingim sapos hem laek for divorcem hasband or waef bilong hem?

15 Wantaem olketa Pharisee askem wanfala kwestin long Jesus abaotem marit. Jesus sei anda long Law bilong Moses, God letem olketa Israelite for divorce nomata diswan hem samting wea hem no laekem “taem [hem] wakem firstfala man and woman.” (Matt. 19:6-8) Ansa bilong Jesus showimaot olketa Christian mas followim standard bilong God saed long marit wea hem startim long garden bilong Eden. (1 Tim. 3:2, 12) From hasband and waef tufala “wanfala nomoa,” datwan showimaot tufala bae stap tugeta for olowe. From tufala lovem God and tufala lovem each other, tufala bae wan mind. Sapos hasband and waef divorce bat hem no bikos eniwan long tufala durong, Bible sei tufala evriwan no free for maritim narawan. (Matt. 19:9) Maet wanfala Christian disaed for forgivim hasband or waef bilong hem wea durong and wea hem repent. Olsem example, profet Hosea forgivim waef bilong hem Gomer wea durong. Jehovah tu hem forgivim olketa Israelite wea repent. (Hos. 3:1-5) Nara samting tu, sapos wanfala Christian disaed for sleep moa witim hasband or waef bilong hem wea durong, datwan showimaot hem forgivim hem nao, and no eni reason stap for tufala divorce.

16. Wanem nao Jesus talem abaotem olketa wea disaed for stap singol?

16 Jesus sei only reason wea wanfala Christian savve divorcem hasband or waef bilong hem, hem sapos wanfala long tufala durong. Then Jesus story abaotem olketa wea singol. Hem sei: “Sapos man hapi for stap singol olsem, hem gud nomoa.” (Matt. 19:10-12) Staka disaed for no marit mekem olketa savve duim moa samting long waka bilong Jehovah. Olketa hia fit for kasem praise for disfala disison wea olketa mekem!

17. Wanem nao savve helpem wanfala Christian for disaed sapos hem bae marit or nomoa?

17 Wanem nao savve helpem samwan for disaed sapos hem bae stap singol or hem bae marit? Hemseleva mas disaed sapos hem bae willing for stap singol. Aposol Paul sei wei for stap singol hem gud samting. Bat hem sei tu: “From wei for durong hem big tumas distaem, hem gud sapos man garem waef bilong hemseleva and woman garem hasband bilong hemseleva.” Then Paul sei: “Sapos olketa no savve kontrolem olketa seleva, olketa shud marit. Hem moabeta for olketa marit winim wei for laekem tumas for sleep witim narawan.” Samwan maet disaed for marit mekem datwan helpem hem for stap klia long olketa nogud samting olsem nanali or for durong. Olketa Christian wea singol mas tingim tu age bilong olketa sapos olketa laek for marit. Paul sei: “Sapos hem hard for samwan stap singol and hem no young tumas, hem savve marit sapos datwan nao samting wea hem laekem. Hem no duim eni sin.” (1 Cor. 7:2, 9, 36; 1 Tim. 4:1-3) Nomata olsem, iumi shud no encouragem wanfala young wan for marit bikos hem no savve kontrolem feeling for laek sleep witim narawan. Maet datfala young wan no redi for olketa difren responsibility wea bae kamap long marit.

18, 19. (a) Hu nao wanfala Christian shud maritim? (b) Wanem nao bae iumi storyim long nextfala study?

18 Wanfala Christian shud maritim samwan wea baptaes and wea lovem Jehovah long full heart bilong hem. Tufala shud barava lovem tufala and laek for stap tugeta for olowe. Jehovah bae blessim tufala bikos tufala obeyim toktok long Bible for maritim nomoa samwan wea worshipim Jehovah. (1 Cor. 7:39) And sapos tufala gohed for obeyim wanem Bible talem, tufala bae hapi long marit bilong tufala.

19 Distaem iumi stap long “olketa last day” and staka pipol no garem olketa wei wea man needim for garem gudfala marit. (2 Tim. 3:1-5) Long nextfala study bae iumi storyim olketa important Bible principle wea savve helpem olketa Christian for garem gudfala marit nomata olketa feisim staka hard samting. Diswan bae helpem olketa for gohed wakabaot followim road wea lead go long laef olowe.—Matt. 7:13, 14.