Skip to content

Skip to table of contents

Tinghae Long Wei wea Iu Free for Disaed Seleva

Tinghae Long Wei wea Iu Free for Disaed Seleva

“Olketa wea kasem holy spirit bilong Jehovah, olketa free.”—2 COR. 3:17.

SONG: 62, 65

1, 2. (a) Wanem nao olketa difren tingting wea pipol garem abaotem wei wea iumi free for disaed seleva? (b) Wanem nao Bible talem abaotem wei for disaed seleva, and olketa wanem kwestin nao bae iumi storyim?

TAEM wanfala woman mas disaedem wanfala samting hem sei long fren bilong hem: “Mi no laek for tingting, iu talem kam nomoa wanem for mi duim. Hem nomoa isi wei.” Datfala woman hem laekem narawan nao for talem hem wanem for duim. Hem no laek for disaedem samting seleva, wea datwan hem nambawan present wea kam from God. Waswe long iu? Iu laek for disaedem samting seleva, or iu laekem narawan nao for disaed for iu? Hao nao tingting bilong iu abaotem wei wea iu free for disaedem samting seleva?

2 Pipol garem olketa difren tingting abaotem wei wea iumi olketa man free for disaed seleva. Samfala pipol sei iumi no free for disaed seleva bikos God disaedem finis evri samting wea happen long laef bilong iumi. Olketa narawan sei sapos iumi savve duim eni samting wea iumi laekem, datwan nao showimaot iumi free for disaed seleva. Bat Bible hem sei God wakem iumi long wei wea iumiseleva savve chusim samting followim gudfala tingting wea iumi garem. (Readim Joshua 24:15.) And tu, Bible garem ansa for olketa kwestin hia: Waswe, wei wea iumi free for disaed hem garem spialaen? Hao nao wei wea iumi free for disaed shud helpem iumi for mekem olketa disison? Hao nao olketa disison wea iumi mekem showimaot long Jehovah iumi barava lovem hem? Hao nao iumi savve respectim wei wea olketa narawan free for disaed seleva?

EXAMPLE BILONG JEHOVAH AND JESUS

3. Hao nao Jehovah iusim wei wea hem free for disaedem samting?

3 Jehovah nomoa hem free for duim eni samting wea hem laekem. Nomata olsem, hem evritaem duim samting wea stret, and iumi savve lane from example bilong hem. Olsem example, Jehovah chusim nation bilong Israel for kamap “spesol pipol bilong hem.” (Deut. 7:6-8) Reason why Jehovah chusim olketa hem bikos hem keepim promis wea hem mekem witim fren bilong hem Abraham. (Gen. 22:15-18) And tu, taem Jehovah disaedem samting hem evritaem showimaot love and duim stret samting. Iumi luksavve long datwan bikos long wei wea hem deal witim olketa Israelite taem olketa no obeyim hem. Taem olketa barava sorre from nogud samting wea olketa duim, Jehovah showimaot love and mercy long olketa. Hem sei: “Mi bae healim olketa, and no enitaem moa bae olketa no faithful. Mi bae lovem olketa from hem nao wanem mi disaed for duim.” (Hos. 14:4) Jehovah evritaem disaedem samting wea bae helpem olketa narawan, and datwan hem gudfala example for iumi followim!

4, 5. (a) Hu nao first wan wea God wakem witim wei for free for disaed seleva, and hao nao hem iusim datwan? (b) Wanem kwestin nao each wan long iumi mas tingim?

4 Taem Jehovah wakem olketa angel and olketa man hem wakem olketa witim wei wea olketa free for disaedem samting seleva. Jesus nao first wan wea Jehovah wakem. God wakem Jesus for olsem hem and for hem free for disaed seleva. (Col. 1:15) Nomata Jesus free for disaed seleva, hao nao hem iusim datwan? Bifor hem kam long earth, Jesus chus for gohed faithful long God and hem no sapotim Satan for againstim God. Taem Jesus stap long earth, hem chus for againstim Satan taem hem testim hem. (Matt. 4:10) Then long datfala naet bifor Jesus dae, hem prea long Dadi bilong hem and sei: “Dadi, sapos iu laekem, no mekem mi drink long disfala kap. Bat no duim samting wea mi laekem, duim nomoa samting wea iu nao laekem.” (Luke 22:42) Olsem Jesus, iumi laek for iusim wei wea iumi free for disaed seleva for mekhae long Jehovah and for duim wanem hem laekem. Waswe, iumi fit for duim datwan?

5 Yes, iumi fit for followim example bilong Jesus bikos God wakem iumi for olsem hem. (Gen. 1:26) Nomata olsem, iumi no free for duim eni samting wea iumi laekem, olsem Jehovah. Jehovah hem putim spialaen for iumi, and hem expectim iumi for followim datwan. Olsem example, insaed long famili, waef shud stap anda long hasband and pikinini shud obeyim dadi and mami. (Eph. 5:22; 6:1) Hao nao olketa spialaen hia hem affectim wei wea iumi free for disaedem samting? Taem iumi savve long ansa bilong datfala kwestin, bae iumi disaedem samting wea savve helpem iumi for olowe.

STRET WEI AND RONG WEI FOR IUSIM

6. Why nao hem important for garem olketa spialaen nomata iumi free for disaed seleva? Storyim example.

6 From wei wea iumi free for disaedem samting hem garem olketa spialaen, waswe, datwan minim iumi barava free? Yes! Why nao olsem? Bikos olketa spialaen wea Jehovah putim hem for protectim iumi. Olsem example, maet iumi disaed for draevem trak for go long wanfala farawe ples. Bat tingim sapos olketa no putim eni rul for man followim taem hem draev long datfala road. Man seleva nao disaedem which saed long road for go long hem, and man seleva speed followim hao hem laekem. Waswe, bae iu feel sef for draev followim datfala road? Maet nomoa. For iumi evriwan kasem gud samting from wei wea iumi free for disaed, iumi need for garem olketa spialaen. Bae iumi storyim samfala example long Bible wea showimaot olketa spialaen wea Jehovah putim hem for helpem iumi.

7. (a) Wanem nao mekem Adam difren from olketa animal? (b) Storyim wanfala samting wea Adam duim wea showimaot hem free for disaed seleva.

7 Taem Jehovah wakem firstfala man, Adam, Jehovah wakem hem long wei wea hem free for disaed seleva, wea olketa angel tu garem. Bat God no wakem olketa animal olsem. Wanem nao Adam duim wea showimaot hem iusim gud datfala wei wea hem free for disaed seleva? God askem Adam for nemim olketa animal. Bible sei God “tekem olketa animal kam long [Adam] mekem hem savve nemim evriwan.” Bihaen Adam lukluk long olketa animal hia, hem givim nem wea barava fitim each animal. Jehovah no changem olketa nem hia wea Adam chusim. Bat, “nem wea [Adam] givim long each animal, datwan nao nem bilong hem.”—Gen. 2:19.

8. Wanem nao Adam duim wea showimaot hem no iusim gud wei wea hem free for disaed seleva, and wanem nao kamaot from datwan?

8 Waka wea Jehovah givim long Adam nao hem for mekem disfala earth for kamap paradaes. Hem sei long Adam: “Garem plande pikinini and fulimap earth and lukaftarem. Olketa fish long sea and olketa bird long skae and evri samting wea laef long earth mas stap anda long iufala.” (Gen. 1:28) Bat Adam hem chus for kaikaim datfala frut wea God tambuim, wea datwan showimaot hem no obeyim law bilong Jehovah. From Adam no iusim wei wea hem free for disaed seleva long stretfala wei, olketa man safa for staka thousand year. (Rome 5:12) Distaem bae iumi storyim olketa barava nogud samting wea kamaot from disison bilong Adam. Datwan bae helpem iumi for iusim gud wei wea iumi free for disaed seleva and for obeyim olketa law bilong Jehovah.

9. Wanem nao Jehovah talem olketa Israelite for duim, and wanem nao olketa promis for duim?

9 From Adam and Eve no obeyim Jehovah, iumi evriwan born sin, iumi no perfect and savve dae. Nomata olsem, iumi still free for disaedem samting seleva. Iumi luksavve long datwan bikos long wei wea Jehovah deal witim olketa Israelite. Jehovah letem olketa for chus sapos olketa laek for kamap spesol pipol bilong hem or nomoa. (Ex. 19:3-6) Olketa Israelite chus for kamap pipol bilong God and acceptim olketa law bilong God. Olketa sei: “Mifala willing for duim evri samting wea Jehovah talem.” (Ex. 19:8) Sorre tumas, olketa Israelite brekem datfala promis wea olketa mekem witim Jehovah. Olketa samting wea happen long olketa hem for teachim iumi. Iumi laek for evritaem tinghae long wei wea iumi free for disaed seleva and for gohed fren gud witim Jehovah and obeyim olketa law bilong hem.—1 Cor. 10:11.

10. Olketa wanem example nao pruvim olketa man wea no perfect savve iusim wei wea olketa free for disaed seleva for mekhae long God? (Lukim piksa long start bilong study.)

10 Long Hebrew chapter 11, hem garem list bilong nem bilong 16-fala faithful man and woman wea chus for obeyim olketa law bilong Jehovah. From olketa duim olsem, olketa kasem staka blessing and garem nambawan hope for future. Olsem example, Noah garem strongfala faith and chus for followim evri instruction wea hem kasem from God for wakem wanfala ark for sevem famili bilong hem and olketa nara genereson wea bae kam bihaen. (Heb. 11:7) Abraham and Sarah willing for obeyim God and tufala go long land wea Hem promis for givim long olketa. Nomata “olketa garem chance for go bak” long Ur, olketa tingim nomoa olketa promis bilong God for future. Bible sei olketa “lukaotem ples wea hem winim datfala ples.” (Heb. 11:8, 13, 15, 16) Moses hem rejectim olketa riches long Egypt and hem chus for “safa witim pipol bilong God winim wei for duim sin wea savve mekem man hapi for lelebet taem nomoa.” (Heb. 11:24-26) Iumi laek for followim example bilong olketa faithful man and woman hia and tinghae long wei wea iumi free for disaed seleva, and iusim datwan for duim wanem God laekem.

11. (a) Wanem nao barava gud samting wea iumi savve kasem from wei wea iumi free for disaed seleva? (b) Wanem nao mekem iu for laek iusim gud wei wea iu free for disaed seleva?

11 Maet hem moa isi for narawan nao disaedem samting for iumi. Bat sapos iumi duim datwan, bae iumi no kasem barava gud samting wea savve kamaot from wei wea iumi free for disaed seleva. Wanem nao datwan? Bible storyim datwan long Deuteronomy 30:19, 20. (Readim.) Long verse 19, hem sei God hem letem olketa Israelite for chus. Long verse 20 hem storyim Jehovah givim olketa chance for showimaot sapos olketa barava lovem Jehovah or nomoa. Iumi tu savve chus for worshipim Jehovah. And tu, iumi garem chance for iusim wei wea iumi free for disaed seleva for mekhae long Jehovah and for showimaot iumi barava lovem hem!

NO IUSIM LONG RONGFALA WEI

12. Wanem nao iumi mas no duim witim wei wea iumi free for disaed seleva?

12 Tingim, iu givim wanfala expensive present long fren bilong iu. Hao nao bae iu feel sapos hem torowem datfala present long rabis, or hem iusim datfala present for spoelem narawan? Bae iu barava feel nogud. Datfala wei wea iumi free for disaed seleva hem wanfala spesol present wea Jehovah givim long iumi. So masbi Jehovah barava feel nogud taem hem lukim pipol iusim datfala present long rongfala wei and chusim nogud samting or iusim datwan for spoelem nara pipol. Bible sei long “olketa last day” pipol bae “no savve tinghae.” (2 Tim. 3:1, 2) So hao nao bae iumi showimaot iumi tinghae long datfala nambawan present wea Jehovah givim long iumi? And wanem nao iumi savve duim for no iusim long rongfala wei?

13. Hao nao maet iumi savve iusim wei wea iumi free for disaed seleva long rongfala wei?

13 Iumi evriwan free for chusim olketa fren bilong iumi, kaleko wea iumi werem, and hapitaem. Bat maet iumi savve iusim datwan olsem excuse for duim olketa samting wea God no laekem and for followim wei bilong pipol long world. (Readim 1 Peter 2:16.) Iumi shud no iusim wei wea iumi free for disaed seleva olsem chance for duim samting wea no stret, bat iumi shud iusim datwan for duim olketa samting wea bae “givim glory long God.”—Gal. 5:13; 1 Cor. 10:31.

14. Why nao iumi mas trustim Jehovah taem iumi iusim wei wea iumi free for disaed seleva?

14 Jehovah sei: “Mi, Jehovah, mi nao God bilong iufala. Mi nao teachim iufala mekem iufala kasem gud samting, and mi nao showim iufala stretfala wei for followim.” (Isa. 48:17) For iumi mekem olketa gudfala disison, iumi mas trustim Jehovah and acceptim olketa law bilong hem. Iumi hambol and luksavve “man no fit for kontrolem laef bilong hemseleva. Hem no fitim man seleva for kontrolem gogo bilong hem.” (Jer. 10:23) Adam and olketa Israelite wea no faithful olketa chus for no obeyim olketa law bilong Jehovah and olketa depend long savve bilong olketa seleva. Iumi no laek for followim nogud example bilong olketa. Bat iumi laek for “trustim Jehovah long full heart bilong [iumi] and no depend long savve bilong [iumi.]”—Prov. 3:5.

RESPECTIM WEI WEA NARAWAN FREE FOR DISAED SELEVA

15. Wanem nao principle long Galatia 6:5 hem helpem iumi for luksavve long hem?

15 Iumi mas respectim tu wei wea olketa narawan free for disaedem samting long laef bilong olketa seleva. Why nao olsem? From iumi evriwan free for disaed seleva, disison wea wanfala Christian mekem bae hem no semsem olsem nara Christian. Example nao hem olketa disison wea iumi mekem saed long worship bilong iumi and wei bilong iumi. Tingim principle wea stap long Galatia 6:5. (Readim.) Taem iumi luksavve each Christian seleva mas givim ansa long God for samting wea hem disaedem, bae iumi respectim wei wea hem free for disaed seleva.

Iumi free for disaedem samting seleva and no forcem narawan for followim tingting bilong iumi (Paragraf 15 storyim diswan)

16, 17. (a) Wanem problem nao kamap long Corinth saed long wei for disaed seleva? (b) Wanem nao Paul duim for helpem olketa Christian long Corinth, and wanem nao iumi lanem from diswan?

16 Bae iumi storyim wanfala example long Bible wea showimaot why iumi mas respectim wei wea olketa narawan free for disaed seleva. Olketa Christian long kongregeson long Corinth argue abaotem wei for kaikaim meat wea pipol sakrifaesim long olketa idol and salem long market bihaen. Konsens bilong samfala Christian letem olketa for kaikaim kaen meat olsem bikos olketa sei olketa idol hem samting nating nomoa. Bat, olketa nara Christian wea bifor olketa worshipim idol olketa ting sapos olketa kaikaim kaen meat olsem, hem olsem olketa worshipim olketa idol hia. (1 Cor. 8:4, 7) Diswan hem wanfala bigfala problem wea savve mekem kongregeson no garem wan mind. Wanem nao Paul duim for helpem olketa Christian stretem disfala problem?

17 Firstfala samting, Paul talem long olketa Christian hia kaikai bae no mekem olketa fren gud witim God. (1 Cor. 8:8) Then, Paul warnim olketa for no letem samting wea olketa garem raet for disaedem for kamap samting wea spoelem konsens bilong narawan. (1 Cor. 8:9) Bihaen, hem talem olketa wea garem wik konsens for no judgem olketa wea chus for kaikaim kaen meat olsem. (1 Cor. 10:25, 29, 30) Long disfala important samting wea affectim worship, each Christian seleva mas disaedem samting followim konsens bilong hem. So hem fitim for iumi tu mas respectim wei wea narawan free for disaed seleva long olketa nara samting wea no important tumas.—1 Cor. 10:32, 33.

18. Hao nao iumi savve showimaot iumi tinghae long datfala present wea iumi garem for free for disaed seleva?

18 Jehovah nao givim iumi disfala present for free for disaedem samting seleva, wea diswan mekem iumi free. (2 Cor. 3:17) Iumi tinghae long disfala present bikos datwan helpem iumi for mekem olketa disison wea showimaot long Jehovah iumi barava lovem hem. Iumi laek for mekem olketa gudfala disison wea mekhae long hem, and iumi laek for respectim raet bilong olketa narawan for disaedem samting seleva.