Skip to content

Skip to table of contents

Wanem Kaen Love Nao Mekem Man Hapi?

Wanem Kaen Love Nao Mekem Man Hapi?

“Olketa pipol wea [Jehovah] nao hemi God blong olketa, olketa nao i hapi.”—SAMS 144:15.

SONG: 75, 73

1. Why nao distaem hem difren from eni nara taem?

Winim eni nara taem long history, iumi stap long taem wea barava spesol. Bible sei Jehovah hipimap wanfala big crowd “from evri kantri and tribe and pipol and languis.” Olketa hia kamap wanfala “bikfala strong kantri” wea garem winim eit million pipol wea hapi for “worshipim [God] evri day and evri naet.” (Rev. 7:9, 15; Aesaea 60:22) No enitaem bifor staka pipol olsem lovem God and olketa narawan.

2. Wanem kaen wei for showimaot love nao pipol wea no fren witim God garem? (Lukim piksa long start bilong study.)

2 Nomata olsem, Bible talem hao pipol distaem, wea no fren witim God, bae garem difren kaen wei for showimaot love. Diskaen love hem selfish. Aposol Paul sei long olketa last day, “pipol bae tingim olketa seleva nomoa, laekem tumas selen,” and “no lovem God, bat bae interest nomoa for enjoyim seleva.” (2 Tim. 3:1-4) Diskaen selfish love barava opposite long love for God. Wei for aftarem wanem man seleva laekem no savve mekem hem hapi nomata hem tingse bae hem hapi. Bat, hem mekem staka pipol for selfish and hem mekem laef bilong evriwan “hard tumas.”

3. Wanem nao bae iumi storyim long disfala study, and why nao olsem?

3 Aposol Paul savve staka pipol bae garem diskaen selfish love and bae hem affectim olketa Christian tu. So hem warnim olketa for “no join witim” olketa wea garem kaen selfish love olsem. (2 Tim. 3:5) Bat hard for iumi stap klia evribit from pipol olsem. So, hao nao iumi savve protectim iumiseleva from wei bilong pipol wea stap raonem iumi? And hao nao iumi savve traem best for mekem Jehovah, God bilong love, for hapi? Distaem bae iumi storyim love wea God laekem iumi for garem wea difren from love wea 2 Timothy 3:2-4 storyim. Datwan bae helpem iumi for lukluk gud long iumiseleva for lukim sapos iumi showimaot kaen love wea bae mekem iumi barava hapi and satisfae.

LOVEM GOD OR LOVEM IUSELEVA?

4. Why nao hem stret for lovem iumiseleva?

4 Paul sei, “pipol bae tingim olketa seleva nomoa.” Waswe, diswan minim hem rong for lovem iumiseleva? Nomoa, wei for lovem iumiseleva hem normal and hem gud for iumi duim datwan. Jehovah wakem iumi for olsem nao. Jesus sei: “Iu mas lovem narawan long sem wei wea iu lovem iuseleva.” (Mark 12:31) Sapos iumi no lovem iumiseleva, hard for iumi lovem narawan. Bible sei tu: “Olketa hasband mas lovem waef bilong olketa long sem wei wea olketa lovem body bilong olketa seleva. Man wea lovem waef bilong hem, hem lovem hemseleva. No eni man heitim body bilong hemseleva bat hem feedim and lovem body bilong hem.” (Eph. 5:28, 29) So hem klia iumi savve lovem iumiseleva bat no ova tumas.

5. Wanem nao pipol wea lovem olketa seleva tumas savve duim?

5 Disfala wei for lovem seleva wea 2 Timothy 3:2 storyim hem no normal and savve spoelem man. Diskaen love hem selfish. Man wea lovem hemseleva tumas, evritaem ting abaotem hemseleva nomoa. (Readim Rome 12:3.) Hem kea abaotem hemseleva winim olketa narawan. Taem problem kamap, hem blamem narawan winim wei for acceptim hao hem tu maet kosim datwan. Wanfala man wea raet abaotem Bible sei, pipol wea lovem seleva olketa olsem wanfala animal wea olketa kolem hedgehog, wea garem naes soft hair long bele bilong hem and sharpsharp nila long baksaed. Taem hem rolim hemseleva olsem wanfala ball, hemseleva feel gud, bat sapos eniwan trae for tasim hem, olketa nila long baksaed bae pokem datfala man. Pipol wea selfish no kasem trufala hapi.

6. Taem iumi lovem God, wanem gud samting nao iumi kasem?

6 Samfala man wea research long Bible, tingse why Paul storyim firstaem wei for tingim seleva hem bikos wei for lovem seleva nao mekem man for garem olketa nara nogud wei. Bat love for God hem barava difren, bikos hem savve helpem iumi for garem olketa gudfala wei. Love hia join witim hapi, peace, patient, kaenfala fasin, duim gud samting, faith, hambol, and wei for kontrolem seleva. (Gal. 5:22, 23) Man wea raetem psalm sei, “Olketa pipol wea [Jehovah] nao hemi God blong olketa, olketa nao i hapi.” (Sams 144:15) Jehovah hem hapi God and pipol bilong hem hapi tu. And tu, pipol wea lovem seleva tumas tingim nomoa wanem olketa seleva bae kasem. Bat pipol bilong Jehovah barava difren bikos olketa hapi for givim samting long narawan.—Acts 20:35.

Hao nao iumi savve stap klia long wei for lovem seleva, lovem selen, and wei for enjoyim seleva? (Paragraph 7 storyim diswan)

7. Olketa wanem kwestin nao helpem iumi for luksavve sapos iumi lovem God?

7 Hao nao bae iumi luksavve sapos wei for lovem seleva hem start for winim love for God? Tingim wise toktok long Philippi 2:3, 4: “Iufala mas no laek raoa olowe and mas no praod, bat iufala mas hambol and ting long narawan olsem hem winim iufala. Evritaem tingim olketa narawan and no tingim iufala seleva nomoa.” Hem gud for askem iumiseleva: ‘Waswe, mi followim disfala advaes? Waswe, mi traem best for duim wanem God laekem? Waswe, mi traem best for helpem olketa long kongregeson and long ministry?’ Samfala taem hem no isi for iusim taem and strong bilong iumi for helpem narawan. Maet iumi mas waka hard and sakrifaesim samfala samting wea iumiseleva laekem. Bat no eniting savve mekem iumi hapi winim wei for mekem Haefala Ruler bilong universe for hapi!

8. Wanem nao samfala Christian duim bikos olketa lovem God?

8 From samfala Christian lovem God and laek for duim moa samting for hem, olketa lusim waka wea savve mekem olketa garem big selen. Ericka, wanfala doctor, hem chus for pioneer winim wei for aftarem hae position long waka. From datwan, hem and hasband fit for go pioneer long samfala nara kantri. Hem sei: “Olketa experience wea mitufala kasem taem mitufala joinim olketa kongregeson wea iusim difren languis and wei wea mitufala garem staka fren, hem mekem mitufala barava hapi.” Ericka still waka olsem doctor, bat hem iusim staka taem and strong for teachim pipol abaotem Jehovah and helpem olketa brata and sista. Hem sei datwan mekem “heart bilong hem barava hapi and satisfae.”

RICHES LONG HEVEN OR RICHES LONG EARTH?

9. Why nao man wea lovem tumas selen bae no hapi?

9 Paul sei pipol bae “laekem tumas selen.” Tu-thri year bifor, wanfala pioneer long Ireland story long wanfala man abaotem God. Datfala man openem paos bilong hem, aotem kam selen and sei, “Diswan nao god bilong mi!” Nomata staka no talemaot datwan, olketa garem sem tingting olsem tu. Olketa lovem selen and samting wea olketa baem. Bat Bible talem disfala warning: “Sapos yu laekem seleni tumas, bae yu nating hapi bikos yu no garem inaf seleni. An sapos yu laekem tumas fo kamap wanfala risman, bae yu nating save kasem nomoa evrisamting wea yu laekem.” (Eklesiastes 5:10) Man wea lovem tumas selen no savve satisfae. Hem evritaem laekem selen and hem iusim full laef bilong hem for trae kasem datwan. Wei for aftarem selen savve “barava spoelem” hem.—1 Tim. 6:9, 10.

10. Wanem nao Agur talem abaotem wei for rich and poor?

10 Hem tru, iumi evriwan needim selen. Selen savve helpem iumi. (Eklesiastes 7:12) Bat waswe, iumi savve hapi sapos iumi garem inaf selen nomoa for olketa need bilong iumi? Ia! (Readim Eklesiastes 5:12.) Agur son bilong Jakeh askem Jehovah for mekem hem no poor tumas or no rich tumas, bat for hem garem inaf kaikai evri day. Hem isi for minim why hem no laek for barava poor, bikos wei for poor savve mekem man tingting for steal. So hem no laekem datwan happen bikos sapos hem steal bae hem mek shame long God. Bat why nao hem no laek for kamap rich? Hem sei: “Nogud mi ris tumas an fogetem [Jehovah].” (Provebs 30:8, 9) Maet iu savve long pipol wea trustim tumas selen and no trustim God.

11. Wanem nao Jesus talem abaotem selen?

11 Man wea lovem selen hard for mekem God hapi. Jesus sei: “No eniwan savve waka for tufala boss, bikos bae hem heitim narawan and lovem narawan, or bae hem faithful long narawan and ting daonem narawan. Iufala no savve worshipim God and long semtaem busy for kasem staka selen.” Jesus sei tu: “Iufala mas no hipimap riches long earth, wea kokoros and rasta savve spoelem, and wea man savve stealim. Bat hipimap riches long heven, bikos kokoros and rasta no savve spoelem datwan, and man no savve stealim tu.”—Matt. 6:19, 20, 24.

12. Hao nao wei for garem simpol laef savve helpem iumi for worshipim God? Storyim example.

12 Staka wea worshipim Jehovah trae for garem simpol laef. Olketa luksavve taem olketa duim olsem olketa garem staka taem for duim waka bilong Jehovah and datwan mekem olketa barava hapi. Jack, from United States, salem big haos and bisnis bilong hem mekem hem savve pioneer witim waef bilong hem. Hem sei: “For mi salem naes haos and land bilong mifala hem no isi. Bat, for staka year, mi savve feel nogud from olketa problem wea kamap long waka. Bat waef bilong mi, wea regular pioneer, hem hapi evritaem nomoa. Hem savve sei, ‘Mi garem naes boss tumas!’ Distaem mi tu pioneer and mitufala evriwan waka for sem boss, Jehovah.”

Hao nao iumi savve stap klia long wei for lovem seleva, lovem selen, and wei for enjoyim seleva? (Paragraph 13 storyim diswan)

13. Wanem nao savve helpem iumi for garem stret tingting abaotem selen?

13 For garem stret tingting abaotem selen, iumi need for honest and askem iumiseleva: ‘Waswe, laef bilong mi showimaot mi really bilivim wanem Bible talem abaotem selen? Waswe, wei for kasem selen hem important tumas long mi? Waswe, mi tingim tumas wei for kasem material samting winim wei for tingim Jehovah and olketa narawan? Waswe, mi trustim Jehovah bae provaedem olketa samting wea mi needim?’ Iumi barava sure Jehovah bae evritaem provaed for olketa wea trustim hem!—Matt. 6:33.

WASWE, IUMI LOVEM JEHOVAH OR LAEK ENJOYIM SELEVA NOMOA?

14. Wanem stretfala tingting nao iumi shud garem abaotem wei for enjoyim laef?

14 Bible sei staka pipol distaem bae “interest nomoa for enjoyim seleva.” Long sem wei wea iumi garem balance tingting abaotem wei for lovem iumiseleva and abaotem selen, no eniting hem rong tu sapos iumi laek for enjoyim laef. Samfala pipol tingse iumi shud no enjoyim eni samting long laef, bat Jehovah no laekem datwan. Bible tok olsem long olketa wea worshipim God: “Yu savve hapi tumas taem yu kaikai gudfala an dringim waen blong yu.”—Eklesiastes 9:7.

15. Wanem kaen wei for enjoyim seleva nao 2 Timothy 3:4 storyim?

15 Long 2 Timothy 3:4 hem storyim olketa wea interest nomoa for enjoyim seleva, gogo olketa no lovem God nao. Datfala verse sei pipol bae lovem wei for enjoyim seleva winim wei for lovem God. So diswan minim olketa barava “no lovem God.” Wanfala savveman tok olsem abaotem datfala verse, hem sei: “Hem no minim olketa garem lelebet love for God, bat hem minim olketa barava no lovem God nao.” Diswan hem wanfala serious warning for eniwan wea lovem tumas wei for enjoyim seleva. Bible sei kaen pipol olsem “busy tumas” for aftarem samting wea mekem olketa seleva hapi.—Luke 8:14.

16, 17. Wanem example nao Jesus showimaot abaotem wei for enjoyim laef?

16 Jesus showimaot example for balance saed long wei for enjoyim laef. Hem attendim “wanfala marit” and “wanfala big feast.” (John 2:1-10; Luke 5:29) Long datfala marit, olketa no garem inaf wine, so Jesus duim mirakol for changem wata for kamap wine. Narataem, pipol tok spoelem Jesus from hem kaikai and drink, bat hem showimaot klia hao olketa no garem stretfala tingting abaotem datwan.—Luke 7:33-36.

17 Nomata olsem, Jesus no tingim wei for enjoyim seleva hem main samting. Hem putim Jehovah first and duim best for helpem olketa narawan. Hem willing for dae long post for sevem olketa man, nomata hem kasem bigfala pain. Jesus tok olsem long olketa wea laek followim hem: “From iufala olketa disaepol bilong mi, pipol bae tok daonem and spoelem iufala and talem enikaen nogud samting abaotem iufala wea no tru. Nomata olsem, iufala bae hapi nomoa. Iufala mas barava hapi bikos iufala bae kasem bigfala blessing long heven. Olketa spoelem olketa profet bifor long sem wei tu.”—Matt. 5:11, 12.

Hao nao iumi savve stap klia long wei for lovem seleva, lovem selen, and wei for enjoyim seleva? (Paragraph 18 storyim diswan)

18. Olketa wanem kwestin nao bae helpem iumi for luksavve sapos iumi laekem tumas for enjoyim seleva?

18 For garem stret tingting abaotem wei for enjoyim laef, hem gud for askem iumiseleva: ‘Waswe, hapitaem hem important long mi winim olketa meeting and ministry? Waswe, mi willing for sakrifaesim samfala samting mi enjoyim bikos mi laek for duim wanem God laekem? Taem mi chusim olketa samting wea mi enjoyim tumas, waswe, mi ting abaotem hao Jehovah ting long diswan?’ From iumi lovem God and laek for mekem hem hapi, iumi bae careful for no duim samting wea iumi savve hem rong, and tu, iumi no laek duim eni samting wea iumi tingse maet Jehovah no hapi long hem.—Readim Matthew 22:37, 38.

HAO FOR KASEM HAPI

19. Wanem kaen pipol nao no savve really hapi?

19 World bilong Satan mekem evri man barava safa for samting olsem 6,000 year, bat klosap bae hem finis. Distaem, earth fulap witim pipol wea tingim olketa seleva nomoa, lovem selen, and interest nomoa for enjoyim seleva. Olketa laek for kasem samting for olketa seleva and main samting long laef bilong olketa hem for aftarem samting wea olketa seleva laekem. Kaen pipol olsem no savve really hapi. Bat Bible sei: “[Jehovah] hemi God blong Jekob. . . . An man wea hemi tingting strong long hem, bae hem hapi.”—Sams 146:5, 6.

20. Hao nao love wea iu garem for God hem mekem iu hapi?

20 Love bilong olketa wea worshipim Jehovah gohed for grow and evri year staka pipol lane abaotem hem and lovem hem tu. Diswan pruvim Kingdom bilong God rul finis and klosap nao bae hem givim olketa blessing wea winim wanem iumi tingim. Taem iumi duim wanem Jehovah laekem, iumi mekem hem hapi and datwan mekem iumi kasem trufala hapi for olowe. Long next study, iumi bae storyim samfala nogud wei wea kamaot from love wea selfish. Bae iumi lukim hao olketa wei hia difren tumas from olketa gudfala wei bilong pipol bilong Jehovah.