Skip to content

Skip to table of contents

STUDY ARTICLE 13

Mas Barava Lovem Narawan

Mas Barava Lovem Narawan

“Iufala mas barava lovem iufala evriwan from heart.”—1 PET. 1:22.

SONG 109 Barava Lovem Narawan From Heart

WANEM IUMI BAE STORYIM *

Lo lastfala naet witim olketa aposol blo hem, Jesus storyim hao hem important for showimaot love (Paragraf 1-2 storyim diswan)

1. Wanem klia komand nao Jesus givim lo olketa disaepol blo hem? (Lukim piksa lo kava.)

LO NAET bifor Jesus dae, hem givim lo olketa disaepol blo hem wanfala klia komand. Hem talem olketa: “Mi lovem iufala, and iufala tu mas lovem iufala evriwan long sem wei.” Then hem sei moa: “Sapos iufala lovem iufala evriwan, pipol bae savve iufala olketa disaepol bilong mi.”—John 13:34, 35.

2. Why nao hem important for iumi showimaot love lo each other?

2 Jesus sei pipol bae luksavve hu nao olketa tru disaepol blo hem sapos olketa showimaot sem kaen love wea hem showimaot. Datwan kamap tru lo first century, and hem tru lo distaem tu. So hem barava important for gohed showimaot love lo each other nomata samfala taem datwan no isi!

3. Wat nao bae iumi storyim lo disfala study?

3 From iumi no perfect, samfala taem hem hard for iumi barava lovem narawan. Nomata olsem, iumi mas trae for followim example blo Christ. Lo disfala study, iumi bae storyim hao love savve helpem iumi for mek peace, no fevarem eniwan, and for kaen and showimaot welkam. Taem iumi studyim disfala article, askem iuseleva: ‘Wanem nao mi savve lanem from olketa brata and sista wea gohed for showimaot love lo each other nomata lo taem wea hem no isi?’

KAMAP SAMWAN FOR MEK PEACE

4. Olsem Matthew 5:23, 24 storyim, why nao iumi shud mek peace witim brata blo iumi wea feel nogud lo iumi?

4 Jesus teachim iumi dat hem important for mek peace witim wanfala brata wea feel nogud lo iumi. (Readim Matthew 5:23, 24.) Hem strongim hao sapos iumi laek for mekem God hapi, iumi need for keepim gudfala wei for fren witim olketa narawan. Jehovah hapi taem iumi traem best for mek peace witim olketa brata blo iumi. Jehovah bae no acceptim worship blo iumi sapos iumi gohed feel nogud lo samwan, and no laek for trae mek peace witim hem.—1 John 4:20.

5. Wanem nao mekem hem hard for wanfala brata mek peace?

5 Maet hem no isi for mek peace. Why nao olsem? Tingim wanem happen lo Mark. * Hem feel nogud taem wanfala brata tok againstim hem and talem olketa nogud samting abaotem hem lo olketa narawan lo kongregeson. Wanem nao Mark duim? Hem sei: “Mi no savve kontrol nao and mi kros tumas.” Bat bihaen, Mark barava feel sorre lo wanem hem duim and hem trae for sei sorre lo datfala brata and mek peace witim hem. Bat datfala brata no laek for mek peace. Lo firstaem, Mark ting olsem, ‘Hem nao les, so why nao mi shud traem best for mek peace?’ Bat, circuit overseer encouragem hem for no givap. Wanem nao Mark duim?

6. (a) Hao nao Mark trae for mek peace? (b) Hao nao Mark followim toktok lo Colossae 3:13, 14?

6 Taem Mark lukluk gud lo hemseleva, hem luksavve hem nao no hambol, and samfala taem hem tingse hem gud winim narawan. Hem luksavve hem need for changem wei blo hem. (Col. 3:8, 9, 12) Hem hambol and go bak lo datfala brata and sei sorre moa for wanem hem duim. Mark raetem tu olketa leta lo datfala brata for sei sorre and askem hem for tufala fren bak moa. Hem givim tu olketa smol present wea hem tingse maet datfala brata laekem. Sorre samting nao, datfala brata gohed for kros lo hem. Nomata olsem, Mark gohed for obeyim komand blo Jesus for lovem brata blo hem and forgive. (Readim Colossae 3:13, 14.) Nomata sapos olketa narawan no acceptim wei wea iumi laek for mek peace, trufala Christian love bae helpem iumi for gohed forgivim olketa and prea for iumi savve fren bak moa.—Matt. 18:21, 22; Gal. 6:9.

Maet iumi mas traem olketa difren wei bifor iumi win for mek peace witim olketa narawan (Paragraf 7-8 storyim diswan) *

7. (a) Wanem nao Jesus talem iumi for duim? (b) Wanem hard samting nao wanfala sista feisim?

7 Jesus talem iumi for treatim olketa narawan lo sem wei wea iumi laekem olketa for treatim iumi. Hem sei tu, iumi shud no lovem nomoa olketa wea lovem iumi. (Luke 6:31-33) Bat, waswe sapos samwan lo kongregeson no laek story lo iu and no laek sei hello tu? Datwan happen lo Lara. Hem sei: “Wanfala sista no laek story lo mi, and mi no savve why nao olsem. Datwan mekem mi stress and mi no enjoyim wei for go lo olketa meeting.” Firstaem Lara ting olsem: ‘Ino mi nao kosim problem. And tu, olketa lo kongregeson bat luksavve wei blo sista hia hem olsem nao.’

8. Wanem nao Lara duim for mek peace, and wat nao iumi savve lanem from experience blo hem?

8 Lara duim samting for mek peace. Hem prea lo Jehovah and disaed for go story lo datfala sista. Tufala storyim datfala problem, hagem each other, and mek peace. Lara tingse evriting gud nao. Hem sei: “Bat bihaen, datfala sista duim sem samting moa. Datwan mekem mi barava feel nogud.” Firstaem, Lara tingse hem bae hapi only sapos datfala sista changem wei blo hem. Bat gogo, Lara luksavve best samting for duim hem for showimaot love and “willing for forgivim” hem. (Eph. 4:32–5:2) Lara tingim hao man wea garem trufala Christian love bae “no tingim olowe nogud samting wea narawan duim long hem. Nomata wanem hem happen, man wea garem love hem hapi nomoa. Hem gohed for biliv, hem evritaem garem hope, and no eni samting savve mekem hem givap.” (1 Cor. 13:5, 7) Lara kasem moa peace lo mind. Isisi, datfala sista start for fren moa witim hem. Taem iu traem best for garem peace witim olketa brata and sista and gohed showimaot love, iu savve sure dat ‘God wea garem love and givim peace bae stap witim iu.’—2 Cor. 13:11.

NO FEVAREM ENIWAN

9. Olsem Acts 10:34, 35 storyim, why nao iumi need for no fevarem eniwan?

9 Jehovah hem no fevarem eniwan. (Readim Acts 10:34, 35.) Taem iumi no fevarem eniwan, iumi pruvim hao iumi olketa pikinini blo hem. Iumi obeyim komand for lovem olketa narawan olsem iumi lovem iumiseleva, and iumi keepim peace insaed spiritual famili blo iumi.—Rome 12:9, 10; Jas. 2:8, 9.

10-11. Hao nao wanfala sista winim negative feeling wea hem garem?

10 For no fevarem narawan, hem no isi for samfala. Olsem example, tingim samting wea happen lo wanfala sista wea nem blo hem Ruth. Taem hem teenager, samwan from wanfala difren kantri duim samting wea mekem hem feel nogud tumas. Hao nao datwan affectim hem? Ruth sei: “Mi heitim evriting abaotem datfala kantri. Mi tingse evri pipol lo datfala ples nao olsem, nomata olketa brata and sista tu.” Hao nao Ruth deal witim datfala negative feeling?

11 Ruth luksavve hem mas winim datfala negative tingting wea hem garem. Hem readim olketa experience and report lo Yearbook abaotem datfala kantri. Hem sei: “Mi traem best for garem positive tingting abaotem pipol lo datfala kantri. Mi start for luksavve dat olketa brata and sista lo there barava strong for worshipim Jehovah. Hem barava klia hao olketa tu part lo famili blo olketa brata and sista blo iumi evriwea long world.” Gogo, Ruth start for luksavve dat hem need for duim moa samting. Hem sei: “Enitaem mi lukim olketa brata and sista lo datfala kantri, mi traem best for mas fren witim olketa. Mi story lo olketa and trae for savve gud lo olketa.” Wanem nao kamaot from datwan? Ruth sei: “Gogo, mi lusim nao datfala negative feeling wea mi garem bifor.”

Sapos iumi barava lovem evri brata and sista blo iumi, bae iumi stap klia lo wei for fevarem eniwan (Paragraf 12-13 storyim diswan) *

12. Wanem problem nao wanfala sista wea nem blo hem Sarah garem?

12 Samfala maet garem datfala wei for fevarem narawan bat olketa no luksavve lo datwan. Olsem example, Sarah tingse hem no fevarem eniwan bikos hem no judgem pipol followim ples wea olketa kam from, haomas selen olketa garem, or haomas responsibility olketa garem insaed organization. Bat hem sei: “Mi start for luksavve dat mi garem wei for fevarem olketa narawan.” Lo wanem wei? Sarah kam from famili wea skul gud, and hem savve laek for associate nomoa witim pipol wea semsem olsem hem. Wantaem hem sei olsem tu lo wanfala fren blo hem: “Mi savve associate nomoa witim olketa brata and sista wea skul gud. And mi no interest lo olketa wea no skul gud.” Hem barava klia dat Sarah need for changem wei blo hem. Hao nao hem duim datwan?

13. Wat nao iumi lanem from hao Sarah changem wei blo hem?

13 Wanfala circuit overseer helpem Sarah for ting raonem datfala wei wea hem garem. Sarah sei: “Datfala circuit overseer thankiu lo mi for wei wea mi faithful lo ministry, olketa naes koment blo mi, and wei wea mi savve gud lo olketa Scripture. Then hem explainim dat taem savve blo iumi grow, iumi bae need for mekem grow tu olketa wei blo Christian, olsem wei for hambol, luksavve lo wanem man fit for duim, and for showimaot mercy.” Sarah lisin lo wanem datfala circuit overseer talem. Sarah sei: “Mi luksavve samting wea important nao hem for mifala kaen and showimaot love.” From datwan, hem changem hao hem ting lo olketa brata and sista. Hem sei moa: “Mi trae for luksavve wanem nao mekem olketa spesol lo Jehovah.” Waswe lo iumi? Iumi no laek for tingse iumi hae winim olketa narawan bikos iumi skul gud! Sapos iumi barava lovem evri brata and sista blo iumi, bae iumi stap klia lo wei for fevarem eniwan.—1 Pet. 2:17.

MAS KAEN AND SHOWIMAOT WELKAM

14. Olsem Hebrew 13:16 storyim, hao nao Jehovah feel taem iumi kaen and welkamim olketa narawan?

14 Jehovah barava tinghae lo wei for kaen and showimaot welkam. (Readim Hebrew 13:16.) Hem ting lo datwan olsem part lo worship blo iumi, especially taem iumi duim samting for olketa wea needim help. (Jas. 1:27; 2:14-17) Dastawe, Bible encouragem iumi for “evritaem kaen long pipol and welkamim olketa.” (Rome 12:13) Taem iumi kaen and welkamim olketa narawan, datwan showimaot iumi kea for olketa, lovem olketa, and laek fren witim olketa. Jehovah hapi lo iumi nomata sapos iumi sharem lelebet kaikai or drink, or iumi spendem taem witim olketa narawan. (1 Pet. 4:8-10) Bat, samfala samting savve mekem hem hard for iumi kaen and showimaot welkam lo olketa narawan.

“Lo bifor, mi no really interest for welkamim olketa narawan, bat mi changem tingting blo mi and datwan mekem mi barava hapi tumas” (Paragraf 16 storyim diswan) *

15-16. (a) Why nao samfala hol bak for kaen and showimaot welkam? (b) Wanem nao helpem Edit for kaen and showimaot welkam?

15 Iumi maet hol bak for kaen and welkamim olketa narawan bikos lo situation blo iumi. Tingim example blo wanfala widow woman wea nem blo hem Edit. Bifor hem kamap wanfala Witness, hem no really interest lo olketa narawan. Edit feel dat olketa narawan nao fit for kaen and welkamim pipol.

16 Gogo bihaen Edit kamap Witness, hem changem tingting blo hem. Hem start for kaen and showimaot welkam. Hem sei: “Taem olketa buildim niu Kingdom Hall blo mifala, wanfala elder storyim hao wanfala couple bae kam for help lo datfala project, and hem ask sapos tufala savve stap lo haos blo mi for tufala week. Mi tingim wei wea Jehovah blessim datfala widow blo Zarephath.” (Fas Kings 17:12-16) Edit agree for tufala hia stap witim hem. Hao hem kasem eni blessing? Hem sei: “Tufala week hem kamap tufala month. Lo datfala taem, mifala kamap olketa gudfala fren.” Nara blessing wea Edit kasem tu hem wei wea hem garem olketa fren lo kongregeson. Distaem hem pioneer and hem hapi for invaetem olketa brata and sista wea olketa savve waka tugeta lo ministry for kam lo haos blo hem. Hem sei moa: “Wei for give hem mekem mi feel gud! And tru samting nao mi kasem staka blessing.”—Heb. 13:1, 2.

17. Wanem nao Luke and waef blo hem luksavve lo hem?

17 Maet iumi welkamim olketa narawan finis, bat hao nao iumi savve kamap gud moa lo datwan? Olsem example, Luke and waef blo hem savve welkamim olketa narawan. Tufala savve invaetem parents blo tufala, olketa relative, klos frens, and circuit overseer and waef blo hem. Bat, Luke sei: “Mitufala luksavve dat mitufala invaetem nomoa olketa wea klos lo mitufala.” Hao nao Luke and waef blo hem duim samting for kamap gud lo wei for kaen and welkamim olketa narawan?

18. Hao nao Luke and waef blo hem duim moa samting for welkamim olketa narawan?

18 Luke and waef blo hem changem tingting blo tufala bihaen tufala ting raonem toktok blo Jesus wea sei: “Sapos iufala lovem nomoa olketa wea lovem iufala, wanem gud samting nao bae iufala kasem?” (Matt. 5:45-47) Olketa luksavve dat olketa need for followim Jehovah, wea kaen lo evriwan. So tufala disaed for invaetem olketa brata and sista wea tufala no invaetem enitaem bifor. Luke sei: “Mifala evriwan savve enjoyim tumas olketa taem olsem. Hem encouragem mifala evriwan and strongim mifala tu.”

19. Hao nao iumi pruvim dat iumi olketa disaepol blo Jesus, and wanem nao iu disaed strong for duim?

19 Iumi story raonem finis hao wei for barava lovem narawan savve helpem iumi for mek peace, no fevarem eniwan, and for kaen and showimaot welkam. Iumi mas winim eni negative feeling wea iumi garem, and iumi mas barava lovem olketa brata and sista blo iumi. Sapos iumi duim olsem, iumi bae hapi and datwan barava pruvim dat iumi olketa disaepol blo Jesus.—John 13:17, 35.

SONG 88 Mekem Mi Savve Olketa Wei Bilong Iu

^ par. 5 Jesus sei love nao mark wea pruvim hu nao olketa tru Christian. Love for olketa brata and sista hem muvim iumi for mek peace, for no fevarem eniwan, and for kaen and showimaot welkam. Samfala taem diswan hem no isi. Disfala study bae storyim samfala idea lo hao for gohed for barava lovem narawan from heart.

^ par. 5 Lo disfala study, mifala changem samfala nem.

^ par. 57 PIKSA: Wanfala sista trae for mek peace bat firstaem hem duim hem no win, nomata olsem hem no givap. From hem gohed for showimaot love gogo hem win and tufala fren moa.

^ par. 59 PIKSA: Wanfala olo brata feel olsem olketa narawan lo kongregeson no laekem hem.

^ par. 61 PIKSA: Wanfala sista wea lo firstaem hem hol bak for showimaot welkam, hem changem tingting blo hem, and datfala change mekem hem for hapi go moa.