Skip to content

Skip to table of contents

HAO IUMI SAVVE HAPI

Minim Why Iumi Laef

Minim Why Iumi Laef

OLKETA MAN NOMOA DUIM SAMTING OLSEM FOR RAET, PAINTIM PIKSA, WAKEM SAMTING, AND TING RAONEM OLKETA IMPORTANT KWESTIN LONG LAEF OLSEM: Why nao universe stap? Hao nao laef hem start? Why nao iumi laef? Wanem nao bae happen long future?

Samfala pipol no laek tingim olketa kwestin olsem bikos olketa tingse hem hard for eniwan ansarem olketa kwestin hia. Olketa narawan sei for askem olketa kwestin olsem hem iusles nomoa bikos laef kamap from evolution. Wanfala professor bilong history and biology, William Provine, sei: “No eni god stap. . . . No eni faondeson for sei samting hem stret or hem no stret, and no eni reason stap for why iumi laef.”

Samfala narawan no acceptim datkaen tingting. Olketa luksavve universe hem barava organize gud and hem followim olketa law bilong physics. Olketa luksavve olketa samting long nature hem design long nambawan wei, dastawe olketa man copyim samfala design hia for wakem olketa samting. And olketa luksavve sapos samting hem design long nambawan wei olsem, datwan showimaot samwan nao mas wakem and hem no kamap seleva nomoa.

Kaen tingting olsem hem mekem samfala wea biliv long evolution bifor for changem tingting bilong olketa. Tingim tufala example hia:

SURGEON ALEXEI MARNOV. Doctor Marnov hem sei: “Olketa teacher long skul bilong mi teachim evolution and no eni God hem stap.” Hem sei tu: “Olketa teacher sei man wea biliv long God hem darkhed.” Bat long 1990, Alexei start for changem tingting bilong hem.

Alexei sei: “Mi evritaem laek for savve hao nao olketa samting waka, wea wanfala nao hem brain bilong man. Brain hem barava spesol samting and design bilong hem barava narawe and hard for man minim. Bat waswe, iumi garem brain mekem iumi kasem savve, lanem hao for duim samting, then iumi dae? Diswan hem barava no mek sense long mi. So mi start for ting raonem why nao iumi laef? Bihaen mi ting raonem gud diswan, mi luksavve wanfala God hem stap wea wakem evri samting.”

From Alexei laek for savve why nao iumi laef, hem disaed for studyim Bible. Gogo, waef bilong hem wea doctor, and hem tu no biliv long God, hem studyim Bible. Firstaem, waef bilong hem duim olsem bikos hem laek for faendem eni samting wea bae pruvim wanem Alexei bilivim hem no stret. Bat distaem, tufala bilivim God stap and minim wanem Bible talem abaotem plan bilong God for olketa man.

SCIENTIST HUABI YIN. Huabi Yin studyim physics, and for staka year hem duim research abaotem plasma long sun and hao sun hem waka. Hem sei: “Taem mifala scientist studyim olketa samting long nature, mifala evritaem faendem evri samting hia barava organize gud and followim olketa law bilong physics. Mi tingim: ‘Hu nao putim olketa law hia? Sapos iumi mas kontrolem fire wea iumi kuki long hem, hu nao putim olketa law for kontrolem hot bilong sun?’ Gogo mi luksavve firstfala scripture long Bible hem tru, wea sei: ‘Longtaem bifoa kam yet, . . . God hemi stat fo mekem skae an disfala graon wetem evrisamting wea hemi stap long hem.’”—Jenesis 1:1.

Science helpem iumi for savve hao staka samting waka, olsem example: Hao nao brain hem waka? Wanem nao mekem sun for hem hot and givim laet? Bat olsem Alexei and Huabi faendaot, Bible ansarem olketa important kwestin olsem: Why nao universe stap? Why nao universe followim olketa law bilong physics? Why nao iumi laef?

Bible sei olsem abaotem earth: “[God] no mekem disfala wol fo stap nating, hemi mekem fo pipol i stap long hem.” (Aesaea 45:18) So, God garem plan for disfala earth, and next article bae storyim hao plan hia hem mekem iumi for garem hope for future.