Skip to content

Skip to table of contents

Wat Iumi Lanem From Universe

Wat Iumi Lanem From Universe

Olketa scientist blo astronomy gohed for sapraes lo wanem olketa lanem abaotem universe. Distaem olketa garem olketa spesol tul wea helpem olketa for studyim universe. Wat nao samfala samting wea olketa faendemaot?

Universe hem barava organize. Wanfala article lo Astronomy magasin sei, “Olketa galaxy no spred olobaot nomoa lo skae, bat olketa stap followim wanfala pattern wea olsem web.” Hao nao olsem? Olketa scientist ting dat diswan maet bikos lo wanfala samting wea iumi no savve lukim wea olketa kolem lo dark matter. Olketa sei disfala dark matter hem ‘olsem scaffold wea iumi no savve lukim wea hem nao sapotim olketa galaxy, galaxy cluster, and galaxy supercluster for olketa stap lo raet position.’

Why nao universe hem barava organize olsem? Hao, samting wea organize olsem fit for kamap seleva nomoa? Tingim wanem late Allan Sandage hem talem. Staka pipol ting lo hem olsem “wanfala lo olketa best astronomer lo mek-20 century,” and hem man wea biliv lo God.

Hem sei: “Lo tingting blo mi hem hard for samting hem organize sapos start blo hem olobaot. Masbi wanfala samting nao mekem hem organize.”

Set ap blo universe hem mekem evriting lo earth fit for laef. Tingim example blo wanfala samting wea olketa scientist kolem lo weak force. Weak force nao mekem sun blo iumi gohed for stedy for bone. Sapos disfala force hem weak tumas hard for sun blo iumi form ap. Sapos hem strong tumas sun blo iumi bae lus longtaem finis.

Datfala weak force hem wanfala nomoa lo staka samting wea laef blo iumi depend lo hem. Wanfala science writer Anil Ananthaswamy hem sei nomata sapos wanfala samting lo olketa nomoa hem miss, “olketa star, planet, and galaxy bae no form ap. Bae hard for eniting hem laef.”

Universe garem wanfala ples wea barava fitim for laef stap lo hem. Earth garem raet atmosphere, raet amount blo wata, and hem garem raet size moon for keepim earth blo iumi for stedy. National Geographic hem sei, ‘geology, ecology, and biology blo earth hem mekem hem barava difren and hem nomoa only ples wea iumi lukim wea fitim iumi man.’ *

Wanfala writer storyim dat solar system blo iumi hem “barava stap seleva” insaed galaxy blo iumi. Bat from hem stap farawe seleva, datwan nao mekem evriting fit for gohed laef. Sapos iumi stap klosap lo olketa nara star, maet klosap lo midol lo galaxy or farawe lo saed blo galaxy, bae radiation hem mekem iumi hard for laef. Bat, position blo iumi insaed galaxy hem barava lo ples wea olketa scientist sei hem barava fitim for man laef lo hem.

Paul Davies, wea hem wanfala scientist blo physics, hem sei base lo savve wea hem garem abaotem universe and evriting insaed, hem hard for bilivim dat laef hem kamap nating nomoa, dat seke nomoa hem kamap, or hem wanfala mistek nomoa wea happen insaed lo full universe. Bat hem sei, earth hem stap lo position wea hem shud stap lo hem nao. Davies no sei dat God nao creatim universe and givim iumi laef. Bat hao nao tingting blo iu? Luk olsem samwan nao designim universe and earth, dastawe iumi fit for laef. So hao, iu bilivim datwan?

^ par. 8 Disfala National Geographic article hem no sei dat God nao creatim earth and iumi man, bat hem story abaotem hao disfala earth hem barava fitim for iumi stap insaed.