Skip to content

Skip to table of contents

Followim Faith Bilong Olketa

Hem Wise, No Fraet, and No Tingim Seleva

Hem Wise, No Fraet, and No Tingim Seleva

WANDAY, Esther hem kam long haos bilong King long Shushan. Haos hia garem olketa stael post wea olketa karvem and garem olketa spesol timba long ruf wea olketa tekem from Lebanon. Esther isisi wakabaot go long throne. Heart bilong hem pampam tumas. Taem evriwan lukim Esther kam, olketa barava kwaet nao. Esther no lukluk olobaot long olketa spesol samting long datfala rum bat hem lukluk nomoa long man wea sidaon long throne. Datfala man savve disaed for hem laef or hem savve dae.

King hem lukluk strong long Esther. Hem shud no kam long king sapos king no invaetem hem firstaem for kam. Bat hem pointim go gold stik bilong hem long Esther. Wei for duim olsem showimaot king forgivim Esther mekem hem no dae. Taem Esther kasem throne, hem tasim nao end bilong datfala stik and hem hapi nao hem bae no dae.—Esther 5:1, 2. *

King Ahasuerus hem barava rich fogud and garem bigfala paoa. Olketa sei kost bilong kaleko bilong olketa king long Persia long datfala taem hem savve kasem plande handred million dollar. Nomata King Ahasuerus rich and garem bigfala paoa, Esther luksavve hasband bilong hem lovem hem. Ahasuerus hem sei: “Queen Esther, wanem nao iu laek askem? Mi willing for givim iu haf long evri samting wea mi garem!”—Esther 5:3.

Esther showimaot finis hem garem bigfala faith and hem no fraet. Hem kam long king bikos hem laek for stopem datfala nogud plan for killim dae olketa Jew. King acceptim hem for kam story long hem, bat samfala hard samting hem mas duim yet. Hem mas pruvim long king datfala man Haman wea king trustim tumas, hem wanfala nogud man. Haman trikim king taem hem mekem hem agree for olketa Jew mas dae. Hao nao bae Esther pruvim diswan and wanem nao iumi savve lanem from faith bilong hem?

Hem Chusim Best “Taem for Toktok”

Waswe, hem fitim for Esther talem disfala problem long king taem evriwan stap for herem? Maet wei for duim olsem bae mek shame long king and givim taem for Haman defendim hemseleva. So wanem nao Esther duim? Plande handred year bifor, King Solomon hem sei: “Taem hem stap for evri samting . . . taem for stap kwaet and taem for toktok.” (Ecclesiastes 3:1, 7) Maet Mordecai, wea hem adoptim Esther, teachim samfala wise toktok olsem long hem taem hem young yet. Esther luksavve hem barava important for chusim best “taem for toktok.”

Esther sei: “Sapos king hem laekem, hem witim Haman savve kam tuday long feast wea mi redyim for hem.” (Esther 5:4) King hem agree and hem talem arrangement hia long Haman. Samting wea Esther duim hem wise tumas bikos hem no mekem hasband for shame and hem tingim best taem for hem savve storyim datfala problem.

Taem Esther redyim datfala feast masbi hem tingim wanem kaikai and hapitaem nao hasband bilong hem bae laekem. Hem chusim best wine for mekem king hem relax lelebet. (Psalm 104:15) King barava hapi, so hem askem Esther for talem hem wanem nao hem laekem. Bat Esther disaed hem no best taem for tufala storyim datwan yet.

Esther hem invaetem king and Haman for kam long nara feast moa long next day. (Esther 5:7, 8) Why nao hem duim olsem? Esther laek for barava sure hem chusim best taem, nogud king hem kros and Haman win long nogud plan bilong hem for killim dae olketa Jew. So hem arrangem nara feast for showim long hasband hem barava tinghae and respectim hem.

Hem barava important for man patient, bat staka savve faendem hem hard for patient. Esther hem barava wari and laekem tumas for story witim king bat hem weit for best taem for hem savve duim datwan. Iumi evriwan savve lane from example bilong hem, bikos staka taem iumi lukim samting wea hem no stret and iumi laekem tumas for stretem datwan. Sapos iumi laekem wanfala bigman for stretem wanfala problem, maet iumi need for patient olsem Esther. Long Proverbs 25:15 hem sei: “Wei for patient savve switim wanfala komanda, and wei for no tok strong savve brekem wanfala bon.” Maet wei wea samwan strong for againstim iumi, hem olsem strongfala bon wea hard for brek. Bat sapos iumi patient olsem Esther, and no tok strong long datfala man, maet hem finis for againstim iumi, olsem iumi brekem datfala bon. Waswe, Jehovah wea hem God bilong Esther, helpem hem from hem patient and wise?

Gud Samting Kamaot From Wei for Patient

From Esther hem patient, samfala samting hem happen wea gogo hem stretem datfala problem. Bihaen firstfala feast Haman “hapi fogud” bikos hem lukim king and queen barava tinghae long hem. Bat taem hem kasem gate, hem lukim datfala Jew man wea nating mekhae long hem, wea hem nao Mordecai. Mordecai no baodaon long Haman bikos long konsens bilong hem and wei wea hem fren witim Jehovah God. ‘Semtaem wea Haman lukim Mordecai hem barava kros nao.’—Esther 5:9.

Taem Haman talem waef and olketa fren bilong hem abaotem Mordecai, olketa talem hem for redyim wanfala post wea winim 22 meter hae. Olketa sei for hem mas askem king for hangem Mordecai long post hia. Haman agree and hem kwiktaem go for duim datwan.—Esther 5:12-14.

Long datfala naet, king hem no sleep gud. So hem askem olketa wakaman for readim long hem samfala case long olketa record buk. Wanfala case wea olketa readim nao hem abaotem taem wea samfala man trae for killim dae king. King tu hem rememberim datwan. Hem savve olketa kasholem olketa man hia and killim olketa dae. Taem hem tingim datwan hem rememberim Mordecai wea reportim datfala plan long firstaem, and hem ask sapos Mordecai kasem eni reward for datwan. Bat olketa sei Mordecai no kasem eni reward.—Esther 6:1-3.

From king feel nogud abaotem diswan hem ask sapos eni bigman bilong hem stap for stretem datwan. Haman nomoa stap long haos bilong king long datfala taem. Hem kam early bikos luk olsem hem laek askem king for letem hem killim dae Mordecai. Bat bifor Haman savve askem king abaotem datwan, king askem Haman abaotem best wei for mekhae long wanfala man wea king tinghae tumas long hem. Haman tingse hemseleva nao man wea king laek for mekhae long hem. So hem sei for king mas givim kaleko bilong king for datfala man werem and for hem sidaon antap long horse bilong king. Hem sei for wanfala bigman mas leadim hem go raon long Shushan and singaot big for praisem hem front long evriwan. Haman tingse King story abaotem hem, batawea, king hem story abaotem Mordecai! Then king sei for Haman nao mas datfala bigman wea mekhae long Mordecai. Masbi Haman barava feel nogud long datwan!—Esther 6:4-10.

Haman duim wanem king hem talem bat datwan mekem hem for barava heitim Mordecai nao. Bihaen datwan hem go bak long haos and hem barava feel nogud. Waef and olketa fren bilong hem luksavve diswan hem nogud samting and olketa sei hem bae no win for againstim Mordecai datfala Jew.—Esther 6:12, 13.

From Esther hem patient and weitim best taem for story witim king, plan bilong Haman for mekhae long hemseleva long wei for killim dae Mordecai hem barava kikbak nao. And tu, masbi Jehovah nao mekem king for no sleep gud long datfala naet. (Proverbs 21:1) Dastawe Bible sei for iumi “mas patient and weit.” (Micah 7:7) Taem iumi patient and weit for Jehovah stretem problem, maet iumi lukim samting wea hem duim hem barava winim nao samting wea iumi bae duim for stretem datfala problem.

Hem No Fraet for Talem Samting

Esther hem fraet for mekem king kros, so long mek-tu feast, hem savve hem mas talem long king samting hem wari abaotem. Bat hao nao bae hem duim? Esther lucky tumas bikos king seleva nao askem wanem hem laekem. (Esther 7:2) So hem barava taem nao for Esther “toktok.”

Maet firstaem, Esther hem prea long God for helpem hem. Then hem sei: “Sapos king hem hapi long mi and sapos long tingting bilong king hem stret, mi laek askem hem for sevem laef bilong mi and pipol bilong mi.” (Esther 7:3) Esther showimaot long king hem bae respectim eni samting wea hem disaedem. Esther barava no olsem first waef bilong king, Vashti, wea barava mek shame long hasband bilong hem! (Esther 1:10-12) Esther no sei king hem rong for trustim Haman tu, bat hem askem nomoa for king plis sevem laef bilong hem.

King hem tinghae long toktok bilong Esther bat hem barava sapraes tu for savve samwan laek killim dae queen bilong hem. Esther hem sei: “Samwan markem mi and pipol bilong mi for mas dae. Sapos hem markem mifala for kamap slave nomoa bae mi no askem eni samting long king. Bat from diswan bae spoelem iu king, dastawe nao mi talem iu.” (Esther 7:4) Esther no fraet for talem truth bat hem sei tu hem bae no talem eni samting sapos datfala nogud plan hem for olketa kamap slave nomoa. Bat sapos Esther and olketa Jew dae, king bae barava sorre nao. Dastawe Esther mas talem hem.

Sapos enitaem iu mas talem samwan wea iu lovem or eni bigman abaotem wanfala serious samting, example bilong Esther savve helpem iu. Iu mas patient, showimaot respect, and no hol bak for talem tru samting.—Proverbs 16:21, 23.

Ahasuerus sei: “Hu nao man hia wea laek for duim rabis samting olsem?” Maet Esther hem point go long Haman taem hem sei: “Haman nao ia. Hem nao enemy bilong king.” Evriwan kwaet nao. Haman barava seke long diswan. Ahasuerus hem barava kros nao taem hem savve disfala man wea hem trustim trikim hem. Samting Haman duim bae mekem waef bilong hem wea hem lovem tumas for dae! King hem kros fogud and hem getap and go aotsaed.—Esther 7:5-7.

Haman go long chair wea queen sidaon and begim hem for forgivim hem. Taem king hem kam bak insaed rum hem kros tumas bikos hem lukim Haman stap klosap long Esther and hem tingse hem trae for rapem queen hia long haos bilong hem. No eni wei for Haman nao! Olketa holem Haman, kavarem feis bilong hem and tekem hem go. Wanfala bigman bilong king talem king abaotem bigfala post wea Haman laek for hangem Mordecai long hem. Semtaem nomoa, Ahasuerus hem talem olketa for hangem Haman nao long datfala post.—Esther 7:8-10.

Staka samting long world distaem hem no stret. Maet long tingting bilong pipol, hard for hem change. Waswe, enitaem iu garem tingting olsem? No enitaem Esther givap and tingse hem hard nao. Hem garem faith long Jehovah. Hem no fraet for talem samting wea stret and hem trustim Jehovah nao for stretem problem. Iumi mas olsem tu! Olsem long taem bilong Esther, Jehovah savve long nogud plan wea pipol garem and hem savve stretem datwan olsem hem duim long Haman.—Psalm 7:11-16.

Esther No Tingim Hemseleva

Samting wea happen, hem mekem king for savve long hu nao Mordecai. Hem man wea adoptim Esther and hem man wea stopem olketa for killim dae king bifor. Ahasuerus mekem Mordecai for kamap prime minister for changem Haman. King givim Esther haos bilong Haman witim evri riches bilong hem and Esther talem Mordecai for lukaftarem olketa samting hia.—Esther 8:1, 2.

Esther and Mordecai sef nao. Bat Esther no just tingim hemseleva nomoa. Hem tingim olketa Jew wea stap long danger yet. Nomata Haman hem dae, plan bilong hem for killim dae olketa Jew gohed yet. Haman iusim samting olsem daes, wea olketa kolem Pur and wea hem join witim devildevil, for savve long best taem for attakim olketa Jew. (Esther 9:24-26) Day wea hem markem hem klosap nao. Waswe, olketa savve stopem diswan?

Esther putim laef bilong hem long danger taem hem go for lukim king moa nomata king no invaetem hem for kam. Hem krae and begim hasband bilong hem for mas changem nao datfala law for olketa killim dae evri Jew. Bat hard for changem eni law wea King bilong Persia hem talem. (Daniel 6:12, 15) So king givim paoa long Esther and Mordecai for mekem samfala niu law. Wanfala law hia hem sei olketa Jew savve defendim olketa seleva. Kwiktaem nomoa olketa go long evri ples wea olketa Jew stap and talemaot datfala law long olketa. Diswan givim hope long olketa Jew nao. (Esther 8:3-16) From olketa kasem disfala niu law masbi olketa Jew long evri ples anda long Persia olketa holem weapon and redi for faet. Bat important samting nao, waswe, bae “Jehovah, wea hem komanda bilong olketa angel long heven,” helpem pipol bilong hem?—1 Samuel 17:45.

Long datfala day wea Haman markem for killim dae olketa Jew, pipol bilong God olketa redi. Nomata staka bigman bilong Persia tu olketa saedem olketa Jew, bikos olketa herem disfala nius abaotem niu prime minister Mordecai wea hem changem Haman. Jehovah mekem pipol bilong hem for win long datfala faet. Hem savve sapos hem no finisim evri enemy bilong olketa, maet olketa enemy hia trae for pei bak bihaen. *Esther 9:1-6.

Olketa killim dae tenfala son bilong datfala nogud man Haman tu mekem Mordecai hem sef taem hem lukaftarem haos bilong Haman and evri samting bilong hem. (Esther 9:7-10) Diswan hem mekem wanfala profesi long Bible for kamap tru wea God hem sei evri Amalekite bae finis, wea olketa nao olketa nogud enemy bilong olketa Jew. (Deuteronomy 25:17-19) Maet tenfala son hia nao olketa last Amalekite wea dae.

Nomata Esther hem young hem mas acceptim samfala big responsibility, olsem for changem datfala law for killim dae olketa Jew. Luk olsem datwan hem no isi. Bat Jehovah laek for protectim pipol bilong hem bikos datfala Messiah wea givim hope long evri pipol long world bae kam from laen bilong olketa Israelite! (Genesis 22:18) Olketa wea worshipim God distaem hapi bikos taem datfala Messiah, Jesus, kam long earth, hem stopem evriwan wea followim hem for faet long war.—Matthew 26:52.

Nomata olsem, iumi olketa Christian insaed wanfala spiritual faet. Satan hem barava traem best bilong hem for spoelem faith wea iumi garem long Jehovah God. (2 Corinthians 10:3, 4) Example bilong Esther hem bigfala blessing for iumi! Iumi laek for showimaot faith olsem Esther taem iumi patient, wise, no fraet, and no tingim seleva bat willing for protectim pipol bilong God.

[Olketa Footnote]

^ par. 4 Long nara article wea kamap finis long English Watchtower, hem storyim taem kasin bilong Esther, Mordecai, hem adoptim hem and gogo Esther hem kamap waef bilong Ahasuerus, wea hem king bilong Persia. Haman, wea hem bigman bilong king, formimap wanfala nogud plan for killim dae olketa Jew, wea Mordecai tu hem wanfala Jew. Mordecai talem Esther for mas go long king and askem hem for helpem olketa Jew.—Lukim article “Imitate Their Faith—She Stood Up for God’s People,” long The Watchtower bilong October 1, 2011.

^ par. 32 King hem givim nara day moa for olketa Jew savve finisim evri enemy bilong olketa. (Esther 9:12-14) Kam kasem distaem, olketa Jew celebratem wei wea olketa win evri year long celebration wea olketa kolem Purim. Datfala nem hem kam from daes wea Haman iusim taem hem laek for finisim olketa Jew.

[Box long page 22]

Olketa Kwestin Abaotem Esther

Why nao Mordecai letem Esther for maritim man wea no biliv long God?

Samfala savveman sei Mordecai laekem Esther for maritim king bikos hem laek garem bignem and rich living. Bat from hem wanfala Jew wea faithful long God, hard for hem hapi long kaen marit olsem. (Deuteronomy 7:3) Olketa Jew bifor biliv Mordecai trae for stopem datfala marit. Bat luk olsem Mordecai and Esther mas duim wanem king laekem. Diswan hem bikos tufala stranger long datfala kantri and king garem bigfala paoa wea no eniwan savve kwestinim, and evriwan ting long hem olsem wanfala god. Gogo, hem showaot klia Jehovah iusim marit bilong Esther for protectim pipol bilong hem.—Esther 4:14.

Why nao nem bilong God, Jehovah, no stap insaed buk bilong Esther?

Luk olsem God iusim Mordecai nao for raetem datfala buk bilong Esther. Maet bifor olketa tekem disfala buk go bak long Jerusalem, olketa keepim datfala buk long sem ples wea olketa keepim olketa nara important raeting bilong Persia. Maet hem nao why olketa no raetem nem bilong Jehovah insaed, nogud olketa wea worshipim olketa god bilong Persia laek for bonem datfala buk. Samting wea showaot klia nao, Jehovah bihaenem olketa samting datfala buk storyim. Interesting samting, nem bilong God hem stap haed insaed buk bilong Esther long olketa Hebrew raeting. Olketa arrangem fofala word wea stap tugeta and tekem first or last leta long each word and joinim tugeta (acrostics) and datfala word hem nem bilong God.—Esther 1:20.

Waswe, history hem agree witim samting wea buk hia storyim?

Samfala savveman sei nomoa. Bat olketa nara savveman sei samting Mordecai raetem showimaot hem barava savve gud long living bilong olketa king long Persia, hao olketa designim olketa building, and culture bilong olketa. Hem tru, olketa old raeting and record pepa no storyim eni samting abaotem Queen Esther. Bat olketa duim sem samting long olketa nara king and queen long history tu. Samting wea stap long olketa old raeting and record nao hem wanfala nem, Mardukâ, wea hem nao wei for spellim nem bilong Mordecai long languis bilong olketa long Persia. Disfala man hem wanfala bigman bilong king long Shushan wea laef long semtaem wea buk bilong Esther storyim.

[Box long page 23]

Wanfala Profesi Kamap Tru

Taem Esther and Mordecai duim samting for protectim pipol bilong God, tufala mekem nara profesi long Bible for kamap tru. Winim 1,200 year bifor, spirit bilong Jehovah mekem Jacob for talem profesi abaotem wanfala son bilong hem. Hem sei: “Benjamin bae gohed for killim and kaikaim animal olsem wanfala wild dog. Long morning hem bae kaikaim animal hia, and long evening hem bae divaedem samting wea hem tekem.” (Genesis 49:27) Long hia “morning” hem minim taem wea olketa king start for rul long Israel. Samfala long laen bilong Benjamin nao hem King Saul and olketa narawan wea faet for protectim pipol bilong Jehovah. “Evening” hem taem wea olketa king finis for rul long Israel. Long datfala taem, Esther and Mordecai, wea tufala evriwan kam from tribe bilong Benjamin, tufala win for againstim olketa enemy bilong Jehovah. Olketa tu divaedem samting wea tufala tekem, wea hem nao riches bilong Haman.

[Piksa long page 19]

Esther tinghae long mercy bilong king

[Piksa long page 21]

Esther no fraet for sei Haman nao enemy

[Piksa long page 22]

Esther and Mordecai sendem message abaotem wanfala niu law long evri Jew long Persia