Luslahng audepe kan

luslahng audepe kan

KOASOIPEN ARAIL MOUR

I Wiadahr Dahme I Anahne Wia

I Wiadahr Dahme I Anahne Wia

Tohtohsang sounpar 30, Donald Ridley wia sounsawas en kosonned men me kin uhki Sounkadehdehn Siohwa kan ma re pahn kin kopwung ire ehu nan mwoalen kopwung. E ahneki pwukoa kesempwal ehu en kin sewese aramas, toahkte, oh sounkopwung kan en wehwehki me me soumwahu kan ahneki pwuhng en sohte ale doken nta. E sewesehier pwihn en Sounkadehdehn Siohwa kan en kana nan mwoalen kopwung laud kan nan Wehin Amerika. Kompoakepah kan kin esehki Don aramas emen me koahiek, aktikitik, oh tounmetei.

Nan pahr 2019, Don ahnekihda soumwahu en mwahliel ehu (PSP) me sohte kalapw wiawi oh me sohte kak mwahula. Soumwahwo mwadangete kohpeseng, oh e mehla nan August 16, 2019. Met iei koasoipen eh mour.

I ipwidi nan pahr 1954 nan St. Paul, Minnesota, Wehin Amerika. Ei pahpa oh nohno sohte kepwehpwe de semwehmwe, oh se iang Kadolik. Ngehi me keriemen en laud rehn riei meh limeno. Nin duwen seri men, I kin iang sukuhl en Kadolik, oh I kin sewese pahdere kan ni ahnsoun kasarawi kan. Ahpw I sehse soahng tohto duwen Paipel. Mendahki I kamehlele me mie Koht emen me ketin kapikada mehkoaros, I sohte kamehlele me sarawien Kadolik kak sewese ie en kaudokiong ih.

ESEHLA PADAHK MEHLEL

Erein tepin pahr en ei iang sukuhl me adaneki William Mitchell College of Law, Sounkadehdehn Siohwa kan kalohkdo rehi ni imweo. I wie lopwolopw, oh pwopwoudo kadek oh nda me ira pahn pwurodo. Ni ara pwurodo, mie ahi peidek riau ong ira: “Dahme kahrehda aramas suwed me kin pweida nan arail mour ahpw kaidehn aramas mwahu?” oh “Ia duwen aramas ar kak uhdahn ahneki peren?” I ale nei pwuhk me adaneki Padahk Mehlel me Kahluwalahng Mour Soutuk oh Kawehwe en Sampah Kapw, me kilio poh green. I pil pwungki en tepida onop Paipel. Met kahrehiong ie en esehda soahng kan me kaperen. I uhdahn peren ni ei esehda me sapwellimen Koht Wehio iei koperment me pahn kaunda nin sampah. I kilang me kaundahn aramas sohte pweida oh e kahrehiongehr sampah diren weirek, lokolok, wiewia sapahrek, oh kahpwal.

I inoukihong Siohwa ei mour nan pahr 1982 oh mwuhr papidaisla nan pahrohte ni kapokon me oaralape “Padahk Mehlel en Wehio” me wiawi Civic Center en St. Paul. I pwurala wasao mwurin wihk kei pwehn iang ale des ong en wiahla sounsawas en kosonned men. Ni tepin October, I esehda me I pweida nan ei deso, me wehwehki I kak wiahla emen sounsawas en kosonned.

Nan mihting tohrohro “Padahk Mehlel en Wehio,” I tuhwong Mike Richardson, emen tohn Pedel en Brooklyn, me kawehwehiong ie me ohpis ehu ong pelien kosonned mweimweida en wiawihda ni poasen kaun. I tamanda dahme ohl lapalap en Idiopiao nda nan Wiewia 8:36 oh I pein idek rehi, ‘Dahme irehdi ei pahn peki ien iang doadoahk ni Ohpis en Kosonnedo?’ Eri I audehda doaropwe en iang doadoahk nan Pedel.

Ei pahpa oh nohno sohte perenki me I wiahla emen Sounkadehdehn Siohwa. Ei papaho idek rehi ma pahn mie kamwahupen ei pahn doadoahk nan Pedel ni ei wia emen sounsawas en kosonned. I kawehwehiong me I pahn pein toukihda ei sawas ong doadoahk wet. I ndaiong me tohn Pedel kan pahn kin ale tala $75 nan sounpwong koaros pwehn wiliandi neirail mwohni me re doadoahngkihla ong arail anahn kan.

Pwehki miehier ei doadoahk nan mwoalen kopwungo me I mi ieo, I sohte kak mwadang tepida nan Pedel. Ahpw I tepida doadoahk nan Pedel nan Brooklyn, New York, nan pahr 1984. I pilipilda en doadoahk ni Ohpis en Kosonnedo. Ong ie, ei doadoahk nan mwoalen kopwungo kaunopiehda ong dahme I pahn wia mwuhr.

KAMWAHULAHN STANLEY THEATER

Mwomwen Stanley Theater ahnsou me e pweipweida

Stanley Theater nan Jersey City, New Jersey, pweipweida nan November 1983. Brother kan peki doaropwehn mweimwei (permit) ong kamwahwihala lioal oh paip kan en wasao. Ni arail tuhwong kaun kan en wasao, brother ko kawehwehda me re men wiahkihla Stanley Theater ong wasahn kapokon ehu ong Sounkadehdehn Siohwa kan. Met kahrehda kahpwal ehu. Kosonned en Jersey City mweidada wasahn sarawi kan en mihte wasa me aramas kin mi ie. Pwehki Stanley Theater mi wasahn pesines, kaun ko sohte mweidala neirail doaropwehn mweimweio. Brother ko repenpwungki pilipilo, ahpw kaun ko sohte mweidada.

Erein tepin wihk me I mi nan Pedel, pwihn en Sounkadehdehn Siohwa kan kihda kahpwalo nan mwoalen kopwung lapalap en sahpwo. Pwehki I doadoahk nan mwoalen kopwung sounpar riau nan St. Paul, Minnesota, I uhdahn ese soangen kahpwal duwehte met. Emen nait sounsawas en kosonnedo kopwungki me Stanley Theater kadoadoahkehr ong soangen wasa me aramas tohto kin kohpene ong kilang kasdo de rong soun koul kan. Eri dahme kahrehda e pahn uhwong kosonned en kohpene oh wia kaudok wasao? Mwoalen kopwung lapalapo medewe ireo oh nda me Jersey City uhwong aht saledek en kaudok. Mwoalen kopwungo eri koasoanehdi me Jersey City en wiahda doaropwe en mweimwei kan me se anahne, oh I tepida kilang ia duwen Siohwa eh kin ketin kapaia sapwellime pwihn ong me pid kosonned kan pwehn kamwadangahla sapwellime doadoahk. I uhdahn perenki me I iang sawas nan doadoahk wet.

Brother ko tepida doadoahk laudo pwehn kamwahwihala wasao, oh kereniong sounpar ehu mwurin kamwahulao tepida, kesepwil en Kilead nempe 79 wiawi nan Wasahn Mihting Tohrohr en Jersey City ni September 8, 1985. I uhdahn peren ni ei iang sawas nan sapwellimen Siohwa doadoahk. Met kahrehiong ien peren laudsang ni ei kin doadoahk nin duwen sounsawas en kosonned men mwohn ei iangala Pedel. I sohte ese me Siohwa pahn ketin doadoahngkin ie ong repen pwungih kahpwal teikan.

PERE PWUHNG KAN ONG SOHTE ALE DOKEN NTA

Nan pahr 1980 samwa, toahkte oh imwen wini kan sohte kin kalapw wauneki Sounkadehde kan ni arail kin peki en sohte ale nta. Lih liseian kan kin lelohng kahpwal laud pwehki sounkopwung kan kin kalapw medewe me lih liseian kan sohte ahneki pwuhng en soikala doken nta. Sounkopwung kan nda me ma nohnou sohte pahn ale nta, e pahn kakete mehla oh serio pahn tikida sohte eh nohno.

Nan December 29, 1988, Sister Denise Nicoleau lelohng kahpwal ni nta laud eh kohsang ih mwurin eh neitikiehdi nah pwutak men. Eh ntao (hemoglobin) kohdi pahnangin 5.0 oh eh toahkteo men en pwungki ale doken nta. Sister Nicoleau sohte pwungki met. Pweidi manda, imwen winio pekihda rehn sounkopwung men en kamanahla imwen winio en kihong sistero nta. Sounkopwungo sohte mweidohng Sister Nicoleau oh eh pwoudo ahnsou pwehn kawehwehda dahme re medewe, oh e sohte pil padahkihong ira me e mweidala imwen winio en kihong sistero doken nta.

Nialem en December 30, tohndoadoahk en imwen winio dokoahieng Sister Nicoleau nta mendahki eh pwoudo oh ekei kiseh kan me mi mwo ar sohte pwungki. Ni soutiko, ekei peneinei kan oh emen elder de riemen selidi pwehki tohndoadoahk ko nda me re perehla ni ahnsou me re pahn doakoahiong sistero ntao. Mwurin rahno, December 31, doaropwehn nuhs, TV, oh redio kan kasalehda nan New York pwon duwen arail selidio.

Ngehi oh Philip Brumley ni aht pwulopwulo

Nimenseng en Niehd, I koasoiong emen sounkopwung en mwoalen kopwung lapalap, Milton Mollen. I koasoiaiong soahng mehlel kan duwen kahpwalo, oh kasansalehda me sounkopwungo kamanahla doaropwehn ale ntao ni eh sohte padahkihong sistero oh eh pwoudo. Sounkopwung Mollen ndaiong ie en kohla ni eh ohpiso mwurin souwaso pwe sen koasoiapene dahme mehlel oh duwen kosonned me pidada ireo. Ei sounapwaliho, Philip Brumley, iang ie kohla ni ahn Sounkoapwung Mollen ohpiso ni soutiko. Sounkopwungo pil luke sounsawas en kosonned en imwen winio en pil iang kiht. Aht koasoipeneo duwehte akamai ehu. Erein aht koasoakoasoi, Brother Brumley ntingkidohng ie nan kisin doaropwe kis me ien “meleileidi.” I wehwehki me met kaweid mwahu ehu pwehki ahi lingeringero uhdahn lalaudla ni ei song en kasalehda me sounsawas en imwen winio me sapwung.

Sang pali soakoahiek kohla pali koahiek: Richard Moake, Gregory Olds, Paul Polidoro, Philip Brumley, ngehi, oh Mario Moreno—kiht sounsawas en kosonned kan ni ehu aht kopwung me adaneki Watchtower v. Village of Stratton me wiawi nan Mwoalen Kopwung Lapalap en Wehin Amerika.​—Menlau kilang Awake! (lokaiahn wai) en January 8, 2003

Mwurin awa ehu, Sounkopwung Mollen nda me ireo iei me pahn tepin kohda nan mwoalen kopwungo nimenseng en rahno mwuri. Ni aht pedoisang nan eh ohpiso, Sounkopwung Mollen nda me sounsawas en imwen winio “pahn ahneki doadoahk apwal ehu lakapw.” Met wehwehki me e pahn apwal ong sounsawaso en nda me imwen winio ahneki pwuhng en idingkihong Sister Nicoleau en ale nta. I pehm me Siohwa ketin kangoange ie me se pahn kak kana. E uhdahn kapwuriamwei en medewe me Siohwa ketin doadoahngkin kiht en kapwaiada sapwellime doadoahk.

Se doadoahk lel nipwong pwehn kaunopada dahme se pahn nda rahno mwuri. Mwoalen kopwungo uhdahn karanih Pedel en Brooklyn, eri pali laud en kiht sang aht Ohpis en Kosonnedo kin aluhlahte. Mwurin sounkopwung pahmeno ar rong dahme se kopwungki, re koasoanehdi me doken ntao sohte konehng en wiawi. Mwoalen kopwung lapalapo nda me ma emen sainiala doaropwehn kamanaman ehu ni eh sohte rong mahs en soumwahu men eh madamadau, met kin kauwehla kosonned me pid ahn aramas pwuhng.

Sohte pwand mwurin mwo, mwoalen kopwung keieu lapalap en New York kamanahla ahn Sister Nicoleau eh pwuhng en sohte ale doken nta. Met wia keieu en kopwung nanpwungen kopwung pahieu me mwoalen kopwung lapalap kan kamanahla me pid sohte ale doken nta. I ahneki pai kaselel en iang repen pwungih kopwung pwukat. (Menlau kilang kisin koakon “ Kana nan Mwoalen Kopwung Lapalap kan.”) I pil iangih sounsawas teikan nan Pedel nan kopwung kan me pidada kopwungki pwungen apwalih seri, mweipeseng, oh kosonned ong doadoahngki sahpw oh ihmw kan.

MOUREN PWOPWOUD OH PENEINEI

Ngehi oh ei pwoudo, Dawn

Ni ahnsou me I tepin tuhwong ei pwoudo, Dawn, e mweisangehr eh pwoudo oh apwahpwalih seri silimen. E kin doadoahk oh pil ni ahnsowohte pioneer. E lelohng kahpwal laud nan eh mour, oh I uhdahn kapingki eh koasoanehdi teng en papah Siohwa. Nan pahr 1992, se iang towehda Mihting Tohrohr me oaralape “Sounwa Marain,” oh I peki reh ma se kak esehla mwahu emenemen. Sounpar ehu mwuri, se pwopwoudla. En pwoudiki lih emen me kin ahnsou koaros mwohneki mahs Siohwa oh pil kaperen wia kisakis ehu sang rehn Siohwa. Dawn kin uhdahn wia mwahu ong ie erein aht mihmihpene nin duwen pwopwoud ehu.​—Lep. Pad. 31:12.

Ni aht kapwopwoudla, seri ko sounpar 11, 13, 16. I men wia pahpa mwahu men ong irail, eri I kin wadek ni keneinei soahng kan me I kak diar nan neitail sawaspen Paipel kan duwen en wia pahpa men. Mie kahpwal kan mwuhr, ahpw I perenki me seri ko pwungki en wiahkiniehla arail pahpa me irail kak likih oh me kin poakohng irail. Kompoakepahn nait seri ko kin kalapw mwemweitdo ni imwato oh se perenki me pwulopwul pwukat ar kin patehng kiht.

Nan pahr 2013, ngehi oh Dawn keseula Wisconsin pwehn sewese ahi pahpao oh eh pahpa nohno me mahlahr. I pwuriamweikihla me I kakete wia doadoahk en Pedel. I ale luhk en pousehlahte sawaski pelien kosonned ong atail pwihno ongete ahnsou kis.

WEKIDEKLA EHU ME I SOHTE KASIK

Ni September 2018, I tehkada me mehkot sapwung nan kepin wereie. Toahkte en wasao kasawih ie, ahpw e sohte kak esehda kahrepen kahpwalo. Mwuhr, emen toahkte nda me I anahne tuhwong toahktehn mwahliel. Ni January 2019, toahkteo ndaiong ie me I ahneki soangen soumwahu me pahn kahrehiong paliwereiet pwon en susuwedla. Soumwahu wet adaneki progressive supranuclear palsy (PSP).

Mwurin rahn siluh, ni ei iang mwadong me I kin perenkio, I pwupwudi oh kauwehla pali koahiek en kumwut en pehie. I kin iang wia mwadong wet erein ei mour oh I uhdahn maieng wia met. Eri I ese me I solahr kak kamwakid mwahu paliwereie. I uhdahn pwuriamweikihla uwen mwadang en soumwahwo eh suwedla. E apwahpwalla ien kak koasoi, mwekidseli, oh kadallehla mehkot.

I uhdahn perenki me I kak iang sawas nan sapwellimen Siohwa pwihn nin duwen sounsawas en kosonned men. I pil perenki me I kak ntingihada soangen oaralap tohto nan makasihn kan me toahkte, sounsawas en kosonned, oh sounkopwung kan kak wadek. I pil kin seiloakseli nan sampah pwon wia kapahrek kan oh uhki pwuhng en Sounkadehdehn Siohwa kan me pilada en doadoahngki sawas en wini kan me nta sohte iang. Ahpw mendahki met, I kak nda duwehte dahme Luk 17:10 mahsanih: ‘Ngehi ladu soh katepe men. Dahme I wiadahr iei dahme I anahne wia.’