JAG blev tvångsrekryterad av rebellsoldater när jag var 16. De försåg mig med knark och sprit, och jag var ofta påtänd under striderna. Jag gjorde mig skyldig till fruktansvärda övergrepp. Det är något jag ångrar djupt.

En dag kom en äldre broder och predikade i rebellernas logement. De flesta var rädda för oss och föraktade oss, men han ville att vi skulle få andlig hjälp. Han inbjöd mig till ett möte, och jag följde med. Jag kommer inte ihåg vad mötet handlade om, men däremot vännernas omtanke.

Jag tappade kontakten med vittnena när kriget blossade upp. Längre fram blev jag allvarligt sårad och överlämnades till andra rebeller för att få vård. Innan kriget tog slut lyckades jag fly till ett regeringskontrollerat område. Där fick jag vara med i ett rehabiliteringsprogram för att bearbeta mina upplevelser och börja fungera i samhället igen.

Jag längtade oerhört efter andlig hjälp. Jag gick till pingstkyrkan, men de kallade mig ”Satan i deras mitt”. Så jag försökte få tag på Jehovas vittnen i stället, och jag började studera och gå på deras möten. När jag berättade om mitt mörka förflutna uppmuntrade bröderna mig med Jesus ord: ”De friska och starka behöver inte läkare, men det gör de sjuka och svaga. ... Jag har nämligen inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.” (Matt. 9:12, 13)

De här orden gick rakt in i hjärtat på mig. Jag lämnade över min stridskniv till brodern som studerade med mig och sa: ”Jag var rädd för hämndaktioner så jag behöll det  här vapnet. Men nu, när jag vet att Jehova och Jesus älskar mig, vill jag inte använda det längre.”

Vännerna lärde mig att läsa och skriva. Så småningom blev jag döpt och började som pionjär. Ibland träffar jag före detta rebeller i tjänsten, och de visar respekt för att jag lyckades ordna upp mitt liv. Jag fick faktiskt studera med min före detta plutonchef.

Jag fick tre söner under tiden som soldat. Självklart ville jag hjälpa dem att lära känna Jehova när jag fick sanningen. Det är underbart att två av dem har reagerat positivt. En av mina söner har blivit odöpt förkunnare, och den äldste är hjälppionjär.