ÅR 1970 jobbade jag för ett brittiskt gruvbolag i Tongo Fields, ett område med diamantfyndigheter norr om Kenema. På fritiden letade jag också efter diamanter. När jag hittade några ädelstenar brukade jag klä upp mig och åka in till Kenema för att sälja dem och festa för pengarna.

År 1972 träffade jag Jehovas vittnen och började studera. Fem månader senare var jag redo att bli döpt. Men jag hade ingen semester kvar. Jag bad en jobbarkompis ta mitt skift så jag kunde åka på sammankomsten och döpa mig. Han ställde upp på ett villkor – att han fick min lön för en hel vecka. Dopet var viktigare för mig än pengar, så jag tvekade inte. Efter sammankomsten sa han åt mig att behålla pengarna, för han tyckte att jag gjorde helt rätt som tjänade Gud. Sex månader senare slutade  jag mitt välbetalda arbete och blev specialpionjär. Nu samlar jag skatter i himlen i stället. (Matt. 6:19, 20)

Jag tjänade som specialpionjär och kretstillsyningsman i olika delar av landet i 18 år. Under den här perioden träffade jag Christiana, som blev en fantastisk hustru och ett bra stöd i livet. Vi blev välsignade med en dotter, Lynette.

Under inbördeskriget var Christiana och jag pionjärer i Bo, som ligger i ett annat område med diamanttillgångar. Där fann vi människor som var äkta ädelstenar. På bara fyra år växte vår församling med över 60 procent. Nu finns det tre stabila församlingar i Bo.

Jag blev inbjuden att tjäna i avdelningskontorets kommitté i Sierra Leone 2002. Christiana och jag bor nära Betel. Jag pendlar dit varje dag, och Christiana är specialpionjär. Lynette arbetar på Betel och ingår i teamet som översätter till krio.

En gång i tiden drömde jag om att hitta diamanter, men jag fann något mycket bättre, andliga skatter. Hittills har 18 av mina studier tagit emot sanningen. De är mina bästa fynd. Jehova har verkligen välsignat mig mer än jag hade kunnat ana.