Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

En tid av återskapelse

En tid av återskapelse

Kapitel 13

En tid av återskapelse

1. a) Vilket fantastiskt tillfälle väntar dem som får överleva in på den ”nya jorden”? b) Men vad kommer detta att kräva?

ATT få överleva slutet på den nuvarande fördärvade världen är en storslagen framtidsutsikt. Vi längtar efter att få komma ifrån den här världens orättvisor, snikenhet och våld. Men det är någonting annat som gör det ännu mer åtråvärt att få överleva. Vad är det? Det förhållandet att alla som blir en del av den ”nya jorden” också kommer att kunna bli befriade från sina egna ofullkomligheter, från sjukdom och ett liv fyllt av smärta, ja, till och med från döden. (Uppenbarelseboken 21:1—5) Men för att detta skall kunna ske måste själva synden utrotas fullständigt. Hur är detta möjligt? Det har samband med det som Jesus Kristus beskrev som ”återskapelsen”.

2. Vad är ”återskapelsen” som omnämns i Matteus 19:28?

2 Jesus sade till sina apostlar: ”I återskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall också ni som har följt mig själva sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” (Matteus 19:28) Återskapelsen kommer att bli en tid av ”pånyttfödelse”, en tid ”när allt görs nytt”, som andra bibelöversättningar uttrycker det. (Rotherham: The Emphasised Bible; The Jerusalem Bible) Genom den här återskapelsen kommer människor återigen att kunna åtnjuta den fullkomlighet som mänskligheten hade från början.

3. a) Vad har blivit följden av Adams synd? b) Varför har ingen av Adams avkomlingar kunnat frigöra sig från verkningarna av nedärvd synd?

3 På grund av den synd som alla Adams efterkommande har ärvt från honom har de måst dö, och många har också lidit av svåra sjukdomar som har lett till döden. (Romarna 5:12) Ingen kan köpa sig fri från döden med pengar. En ofullkomlig människa skulle inte kunna göra sig förtjänt av befrielse vare sig för sig själv eller för någon annan genom några som helst gärningar som hon skulle vara i stånd att utföra. Guds rättvisa krävde att om mänskligheten skulle återvinna tillfället att få åtnjuta evigt liv, så måste det frambäras ett offer, som hade samma värde som det Adam förlorade, nämligen ett fullkomligt mänskligt liv. Ingen av Adams avkomlingar hade ett sådant liv att offra. — Psalm 49:8—107–9; Predikaren 7:2120.

4. a) Hur anskaffades den behövliga lösen? b) Hur kan vi dra nytta av den?

4 Barmhärtigt nog gjorde Jehova själv det som behövdes genom att sända sin enfödde Son, Jesus, till jorden som en fullkomlig människa för att offra sitt liv som ”en motsvarande lösen”. (1 Timoteus 2:5, 6) Vilket storslaget bevis på oförtjänt omtanke och på Guds kärlek till mänskligheten! Det liv som var möjligt som en följd av detta är inte något som vi kan förtjäna likt en lön, utan det är en gåva av Gud. Men den ges bara till dem som verkligen inser sitt behov av denna gudomliga anordning, utövar tro på den och visar denna tro genom lydnad för Guds Son. (Romarna 6:23; Johannes 3:16, 36) Men när skulle mänskligheten få uppleva välsignelser av detta offer?

VÄLSIGNELSER NU AV KRISTI OFFER

5. a) Vilka var de första som fick gagn av Kristi offer? b) Vilken annan grupp har dragit nytta av det, och framför allt sedan när?

5 Omedelbart efter det att Jesus Kristus (i rollen som Guds store överstepräst) frambar värdet av sitt offer inför Gud i himmelen började människor få erfara välsignelser i sitt liv. De som först, med början vid pingsten år 33 v.t., började få uppleva dessa välsignelser var de som var kallade till att som Kristi medarvingar tjäna som kungar och präster tillsammans med honom i himmelen. (Apostlagärningarna 2:32, 33; Kolosserna 1:13, 14) Därefter, och framför allt då sedan år 1935, började personer som hyste hoppet om evigt liv på jorden att framträda. Deras hopp hade också gjorts möjligt genom Kristi offer. (1 Johannes 2:1, 2) Att värdet av detta offer mer och mer utnyttjades visades genom händelser som ägde rum i det forntida Israel på försoningsdagen.

6. Skildra helt kort vad som ägde rum på försoningsdagen.

6 En överstepräst ur Arons levitiska släkt tjänstgjorde i Israels heliga tabernakel och senare i templet. Andra manliga medlemmar av Arons släkt var underpräster, och resten av männen i Levi stam tjänade som medhjälpare. Som Jehova hade föreskrivit offrade översteprästen två djur, vilkas blod var för sig frambars i det allraheligaste för att sörja för ett överskylande av synder. Först offrade den aronitiske översteprästen en ung tjur för ”sig och sitt hus”, vilket omfattade hela Levi stam. (3 Moseboken 16:11, 14) Därefter frambars en bock som ett syndoffer ”för folket”, det vill säga de andra tolv stammarna. (3 Moseboken 16:15, NW) Dessutom bekändes hela Israels synder över huvudet på en levande bock, och den fördes sedan ut i öknen. (3 Moseboken 16:21, 22) Vad innebar allt detta?

7. a) Vilket enda offer förebildades där? b) Varför användes mer än ett offerdjur?

7 Aposteln Paulus förklarar att uppfyllelsen av detta koncentreras till Jesu Kristi offer. ”Kristus gick inte in till en helig plats gjord med händer, som är en efterbildning av verkligheten, utan in i själva himmelen för att nu träda inför Guds person för oss ... för att ta bort synden genom offret av sig själv.” (Hebréerna 9:24—26) Varför fördes då blodet av mer än ett djur in i det allraheligaste på Israels försoningsdag? Detta var för att rikta uppmärksamheten på olika aspekter av det som Jesu fullkomliga mänskliga offer åstadkommer. Och ytterligare en aspekt framhävdes genom att man bekände nationens synder över huvudet på en levande bock och sedan förde ut den i öknen.

8. a) Hur visade ordningsföljden vid försoningsdagen vilka som först skulle få gagn av Kristi offer? b) Vilken tillämpning av Jesu offer visades genom syndoffersbocken ”för folket”? c) Vilket ytterligare förhållande illustrerades genom att man förde ut en bock i öknen?

8 Precis som blodet från den tjur som offrades för Arons hus först fördes in i det allraheligaste, så kom välsignelserna av Jesu offer först att gälla för dem som skulle komma att vara förenade med Kristus i det himmelska prästerskapet. Detta skedde från och med år 33 v.t. Jesus Kristus hade inga synder som behövde försonas, som Aron hade, men det hade däremot de som skulle bli underpräster tillsammans med Kristus. Dessa förebildades av Levi stam. (1 Petrus 2:4, 5) Frambärandet av blodet av ett andra offer, syndoffersbocken ”för folket”, visade att fler ur mänskligheten skulle komma att få gagn av Jesu offer efter den himmelska klassen. Detta skulle vara människor som skulle vinna liv i det återställda paradiset på jorden. De förebildades på försoningsdagen av ”Israels tolv [icke-prästerliga] stammar”. (Matteus 19:28; Psalm 37:29) Jesus inte bara dog för alla dessas skull, utan han bär rentav bort synderna för dem som han dog offerdöden för och skänker dem befrielse. Detta visades genom att en levande bock till sist fördes ut i öknen för att aldrig mer bli sedd, efter det att Israels synder hade bekänts över den. — Psalm 103:12; Jesaja 53:4—6.

9. a) Vilka välsignelser åtnjuter de som nu utövar tro på Kristi offer? b) Vilka ytterligare välsignelser kommer senare?

9 Alla som nu utövar tro på Jehovas kärleksfulla anordning genom Kristus kan få sann förlåtelse för sina synder och en ren ställning inför Gud, oavsett sitt tidigare levnadssätt. De kan få åtnjuta den ovärderliga välsignelsen att ägna Gud helig tjänst med ett rent samvete. (1 Korintierna 6:9—11; Hebréerna 9:13, 14) Men detta innebär inte att de nu är förunnade ett liv som är fritt från alla syndens verkningar. (1 Johannes 1:8—10; Romarna 7:21—25) För dem som skall få regera tillsammans med Kristus i himmelen kommer ett sådant liv inte att bli en verklighet förrän de har fullbordat sitt jordiska lopp och uppväcks till odödlighet i himmelen. Andra ur mänskligheten kommer att kunna få en fullständig befrielse från synd genom återskapelsen.

”I ÅTERSKAPELSEN”

10. a) När började återskapelsen? b) Har några ännu fått troner i uppfyllelse av Jesu löfte?

10 Som Jesus sade är återskapelsen ”när Människosonen [Jesus Kristus] sätter sig på sin härliga tron”. (Matteus 19:28) Allt hände naturligtvis inte omedelbart då han blev satt på tronen. När Jesus blev satt på tronen år 1914 v.t. rensade han först himlarna genom att köra ut Satan och hans demoner. Därefter började han uppväcka sina smorda efterföljare till himmelsk härlighet. (Uppenbarelseboken 12:5, 7—12; 1 Tessalonikerna 4:15—17) Det var inte bara Kristi trogna apostlar som fick de ”tolv troner” som de blivit lovade, utan efter hand som alla de övriga av de 144.000 blir uppväckta från de döda blir de också satta på troner i himmelen. — Uppenbarelseboken 3:21.

11. På vad sätt känner de ”andra fåren” redan verkningarna av återskapelsen?

11 När utväljandet av dem som skulle utgöra den himmelska klassen närmade sig sitt slut, började församlandet av den stora skaran av ”andra får”, framför allt då från och med år 1935. Dessa började också åtnjuta välsignelser av Kristi offer genom att tvätta ”sina långa dräkter” och göra dem ”vita i Lammets blod”. De blir hjälpta att ta på sig ”den nya personligheten som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14; Efesierna 4:20—24) I ständigt växande antal drar de nytta av Guds anordningar genom Kristus som kan leda till att de får leva för evigt i det återställda paradiset. — Uppenbarelseboken 7:17; 22:17.

12. a) Vilka symboliserade ”Israels tolv stammar”, som Jesus här omnämnde? b) Vilka förutom de som överlever kommer att få gagn av återskapelsen?

12 Den onda världen kommer nu snart att tillintetgöras. Satan och hans demoner kommer att slungas i avgrunden. Den tusenåriga domens dag för mänskligheten kommer att börja. Jesus Kristus kommer att vara den presiderande domaren, och han kommer att se till att alla får helt och fullt tillfälle och gott om hjälp att kunna lära sig Jehovas rättfärdiga vägar och följa dem. De av Kristi efterföljare som visade sig bevara sin ostrafflighet ända till döden kommer att tillsammans med honom utföra arbetet med att ”döma Israels tolv stammar”. (Lukas 22:28—30; Uppenbarelseboken 20:4, 6) Detta innebär inte att de bara kommer att döma Israels naturliga avkomlingar. De kommer i stället att döma alla dem som på försoningsdagen förebildades av ”Israels tolv [icke-prästerliga] stammar”. Detta betyder hela världen av återlösta människor. (1 Korintierna 6:2) De som överlever den stora vedermödan kommer att vara de första som får gagn av detta program att lyfta upp mänskligheten. Men milliarder fler kommer också att få vara med om detta, eftersom de som skall dömas kommer att omfatta ”levande och döda”. (2 Timoteus 4:1; Apostlagärningarna 24:15) Hur spännande kommer det inte att bli, när de döda, som omfattas av Jesu återlösningsoffer, återvänder! Tänk på alla glädjetårar, när människor som älskar varandra återförenas!

13. Hur kommer verkningarna av den tusenåriga domens dag verkligen att bli en återskapelse?

13 Detta kommer att bli den tid då mänskligheten äntligen blir befriad från de fysiska och mentala svagheter som synden åstadkommer. När Jesus var på jorden, botade han ögonblickligen människor som var lama, sådana som var blinda eller döva eller inte kunde tala och människor vars kött var vanställt eller människor som blivit försvagade på grund av sjukdom. Dessa mäktiga gärningar var bara en försmak av allt som han kommer att göra för hela mänskligheten under sin tusenåriga regering. Alla som bevittnar eller får uppleva sådana fantastiska bevis på Jehovas omtanke och som sedan visar förakt för hans suveränitet kommer av goda skäl att tillintetgöras för evigt. Genom undervisning om Jehovas rättfärdiga vägar kommer tänkesättet och motivationen hos dem som visar uppriktig tro och lydnad att förbättras undan för undan till dess de uppnår fullständig fullkomlighet. Sådana tillbedjare av Jehova kommer verkligen att ha fått erfara en pånyttfödelse, en återskapelse. De kommer att bli som om de fick en ny start i livet med en ny far, den evige Fadern, Jesus Kristus. — Jesaja 26:9; 9:6.

14. Vilket dyrbart förhållande kommer alla som går igenom det slutliga provet att få privilegiet att åtnjuta?

14 Därefter, när de vid slutet av de tusen åren har gått igenom ett slutligt prov, kommer de att bli adopterade av Jehova Gud genom Kristus som Guds egna söner, som en del av hans fullkomliga universella familj. Vilken uppmuntrande framtidsutsikt är inte detta — inte bara för dem som överlever den stora vedermödan, utan också för alla de döda som får uppstå för att få del av glädjen av livet på en paradisisk jord! — Romarna 8:20, 21.

[Frågor]