Kapitel 1

Hur skall det gå med planeten jorden?

1. Vad slags framtid ser du fram emot? Varför det?

VAD kommer framtiden att föra med sig för dig som en av de milliarder människor som nu lever på planeten jorden? Önskar du att det skall bli ett liv i fred och trygghet bland människor som verkligen älskar varandra? Detta och mycket mer därtill kan bli ditt. Men det är inte en sådan framtid som flertalet människor ser fram emot. Varför inte det?

2, 3. Hur påverkar hotet om ett kärnvapenkrig det sätt varpå många människor betraktar framtiden?

² Hotet om ett kärnvapenkrig har väckt allvarliga tvivel om huruvida det alls kommer att bli någon framtid för stora  delar av mänskligheten. När en atombomb år 1945 för första gången användes i krig, dödades mer än 70.000 män, kvinnor och barn ögonblickligen. Ytterligare tusentals genomled en kvalfull död under de följande dagarna och åren. Men en ordinär stridsspets har nu lika stor sprängverkan som alla de bomber tillsammans som fälldes under andra världskriget. Det finns tiotusentals kärnvapen utplacerade för omedelbar användning. Trots detta lägger världen ner över 2.000.000.000 dollar om dagen på en kapprustning som gör människor mållösa av skräck.

³ Men anta att det bara blir ett ”begränsat kärnvapenkrig”. Resultatet skulle ändå bli skrämmande. Enligt en välkänd vetenskapsman, Carl Sagan, ”råder det knappast något tvivel om att vår globala civilisation skulle förintas”, om nationerna bara skulle använda en bråkdel av sin kärnvapenkapacitet. ”Och möjligheten att mänskligheten skulle utplånas verkar inte alls orealistisk.” Många människor försöker slå bort alla sådana framtidsutsikter ur sitt sinne, men detta avlägsnar inte faran. Ett ständigt växande antal andra har bildat ”överlevnadsföreningar”. I förhoppningen att några kommer att överleva har de byggt tillflyktsorter i isolerade områden, där de förutom livsmedel och läkemedel också har lagrat skjutvapen för att kunna köra bort ovälkomna inkräktare.

4. Varför betraktas missbruket av miljön som ett allvarligt hot?

⁴ Förutom att vetenskapsmännen varnar för ett kärnvapenkrig, varnar de också för en eventuell global katastrof som en följd av det sätt varpå man missbrukar miljön. Föroreningen av den luft vi inandas ger upphov till allvarlig oro. Skogarna decimeras i en skrämmande takt, trots att de är så viktiga för jordens syrekretslopp och dess regnkretslopp och för bevarandet av matjorden. Av girighet och okunnighet förstörs områden av livsviktig betydelse. Vattenförråden förorenas, ofta med dödsbringande kemikalier. Och ändå är dessa tillgångar nödvändiga för uppehållandet av mänskligt liv.

5, 6. Vilka andra förhållanden gör det svårt för människor att hoppas på att livet skall bli tryggt och lyckligt?

 ⁵ Du kanske tycker att något som är ännu mer överhängande är det förhållandet att våldsbrotten gör många människor till fångar i sina egna hem. Politisk och social oro gör livet farligt. Utbredd arbetslöshet och ständigt stigande inflation leder till umbäranden och frustrering. Hemlivet är för många långt ifrån tillfredsställande; de kärlekens band som skulle hålla ihop familjen saknas ofta. Överallt har människor inställningen: ”Jag först!”

⁶ Vad finns det då som kan ge oss någon verklig orsak att förvänta att få åtnjuta ett liv i trygghet? Om vår framtid som invånare på jorden uteslutande berodde på vad de människor och nationer, som delar ansvaret för dessa problem, vill och kan göra, då är framtidsutsikterna verkligen dystra. Men är det så?

FAKTA MAN INTE BÖR BORTSE IFRÅN

7. a) Vad övertygar dig om att bibeln är Guds ord? b) Varför är det livsviktigt för människor att känna till vad bibeln säger?

⁷ Alltför ofta låter människor bli att ta med jordens och mänsklighetens Skapare i sina beräkningar. Men hur kan vi veta vad hans uppsåt är? Bibeln talar om det för oss. Den boken säger gång på gång att dess innehåll är av gudomligt ursprung, inspirerat av Gud. Är detta påstående sant? Om det är det, beror ditt liv på att du handlar i överensstämmelse med det. På grund av att detta ämne är så viktigt, vill vi uppmana dig att själv undersöka bibeln. Du kommer att finna att alla dess profetior återspeglar en enastående detaljerad kunskap om framtiden. Dess vishet är oöverträffad, när den behandlar sådana ämnen som är av största vikt för vår bestående lycka. Vi är övertygade om att du, om du fördomsfritt undersöker bevisen, kommer att inse att bibeln endast kan ha ett övernaturligt upphov: en Gud som  verkligen älskar mänskligheten. * Bibeln innehåller upplysningar som är nödvändiga för att vi skall kunna överleva denna kritiska tid i människans historia. Som sig bör är den därför den mest spridda boken på jorden. — Se 2 Petrus 1:20, 21; 3:11—14; 2 Timoteus 3:1—5, 14—17.

8. Genom vilket namn identifierar bibeln planeten jordens Skapare?

⁸ Den första versen i bibeln fastslår som en grundläggande sanning att ”Gud [skapade] himmel och jord”. (1 Moseboken 1:1) * Även om somliga människor föredrar att låta Gud vara namnlös, så gör inte bibeln det. Första Moseboken 2:4 (NW) upplyser oss om att ”Jehova Gud gjorde jord och himmel” och identifierar på så sätt Skaparen genom att använda hans namn. (Se också 1 Moseboken 14:22; 2 Moseboken 20:11; NW.) Stora delar av bibeln skrevs ursprungligen på hebreiska, och i den hebreiska bibeltexten förekommer Guds egennamn närmare 7.000 gånger som ett heligt tetragrammaton (יהוה). Vissa översättare återger det som Jahve, men den vanligaste formen av namnet på svenska är Jehova.

9. a) Vem är upphovet till det namnet på Gud? b) Hur viktigt är Guds namn för oss? (Joel 2:32; Mika 4:5)

⁹ Detta är inte ett namn som gudfruktiga människor har hittat på. Det är ett namn som Skaparen själv har valt. (2 Moseboken 3:13—15; Jesaja 42:8, NW) Det är inte ett namn som kan användas omväxlande med Buddha, Brahma, Allah och Jesus. Det var därför på sin plats att profeten Mose påminde den forntida nationen Israel: ”Därför skall du i dag  veta och lägga på hjärtat att Herren [Jehova, hebreiska: יהוה] är Gud [den sanne Guden, NW], uppe i himmelen och nere på jorden, han och ingen annan.” (5 Moseboken 4:39) Det var denne Gud som Jesus Kristus bad till och som han tilltalade som ”den ende sanne Guden”. Han tillbeds i våra dagar av upplysta människor ur varje nation på jorden. — Matteus 4:8—10; 26:39; Johannes 17:3; Romarna 3:29.

10. Varför kommer inte hotet om ett kärnvapenkrig och den skadegörelse som föroreningarna vållat att omintetgöra Guds uppsåt med avseende på jorden?

¹⁰ På grund av att Jehova är jordens Skapare tillhör hela planeten honom, och dess framtid vilar i hans händer. (5 Moseboken 10:14; Psalm 89:1211) Det övergår inte Guds förmåga att lösa mänsklighetens problem. Risken för ett kärnvapenkrig skrämmer människor. Men vems lagar är det som styr de kärnreaktioner som äger rum i ofantlig skala i de oräkneliga milliarderna stjärnor? Har inte Gud den kunskap och makt som behövs för att säkerställa livet på planeten jorden? Inte heller kommer de problem som har utvecklats på grund av att människor både av okunnighet och av själviskhet har förorenat sin miljö att hindra den allsmäktige Gudens uppsåt. Den som hade den vishet och makt som krävdes för att skapa jorden och de fascinerande livsformerna på den kan också åstadkomma en sanering av allt detta och ge det en ny start, om så är hans vilja. (Jesaja 40:26; Psalm 104:24) Vad är då Jehovas uppsåt i förbindelse med vårt planethem?

HUR LÄNGE KOMMER JORDEN ATT FINNAS KVAR?

11. a) Vad tror vissa vetenskapsmän till slut kommer att hända med jorden? b) Vem vet mer om dessa frågor än de gör, och varför det?

¹¹ Är det Guds uppsåt att förinta jorden och allt levande på den? Somliga astronomer teoretiserar om att vår sol till  slut kommer att genomgå en explosiv förstoring och uppsluka jorden. Det finns de som resonerar som så att det på grund av det fysiska universums själva natur måste komma en tid, då solen inte längre skiner och då jorden inte längre kommer att uppehålla liv. Men har de rätt? Vad säger Skaparen — han som har frambringat energi och materia, han som gav upphov åt de lagar på vilka själva vår existens beror? — Job 38:1—5, 21; Psalm 146:3—6.

12. Hur har orden i Predikaren 1:4 visat sig vara sanna?

¹² Jehova inspirerade den vise kung Salomo att jämföra människans livstid med själva jordens varaktighet. I Predikaren 1:4 (NW) nedtecknade Salomo följande ord: ”Ett släktled går, och ett släktled kommer; men jorden består, ja, till obestämd tid.” Den mänskliga historien bestyrker sanningen i detta. Fastän ett släktled eller en generation av människor har ersatts av ett annat, så består jorden, jordklotet, där vi lever. Men för hur länge? Enligt den ordagranna översättning som görs i Nya Världens översättning kommer det att bli ”till obestämd tid”. Vad betyder detta?

13. a) Vad kan ”obestämd tid” betyda? b) Hur kan vi då vara säkra på att jorden kommer att bestå för evigt?

¹³ Det hebreiska ordet olamʹ, som här översatts med ”obestämd tid”, betyder egentligen en tidsperiod som sedd ur nuets synvinkel är obestämd eller döljs från att kunna ses, men som är av lång varaktighet. Detta kan betyda för evigt. Gör det det i detta fall? Eller tyder detta uttryck på att jorden kanske vid en obestämd tidpunkt i framtiden, som nu är dold för oss, skall få ett slut? Vissa saker som bibeln säger skulle fortsätta ”till obestämd tid” upphörde så småningom. (Jämför 4 Moseboken 25:13, NW; Hebréerna 7:12.) Men bibeln förbinder också olamʹ med det som är evigt — till exempel med Skaparen själv. (Jämför Psalm 90:2 och 1 Timoteus 1:17.) Vi lämnas inte i tvivel om vad uttrycket betyder i förbindelse med jorden. I Psalm 104:5 (NW) får  vi veta: ”Han har grundat jorden på dess fastställda platser; den skall inte bringas att vackla till obestämd tid, eller för evigt.” * — Se också Psalm 119:90.

14. Hur vet vi att jordklotet inte en vacker dag kommer att bli en steril ödemark?

¹⁴ Det som kommer att bestå för evigt är inte bara ett sterilt, ofruktbart jordklot. I Jeremia 10:10—12 (NW) får vi veta: ”Jehova är i sanning Gud. ... Det är han som har gjort jorden genom sin kraft, han som genom sin vishet fast grundat det alstringsrika landet och han som genom sitt förstånd har utsträckt himlarna.” Lägg märke till att han inte bara har gjort ”jorden”, utan också fast grundat ”det alstringsrika landet”. I stället för detta senare uttryck återger många bibelöversättare det hebreiska ordet tevelʹ helt enkelt med ”värld”. Men enligt Old Testament Word Studies av William Wilson betyder tevelʹ ”jorden, som bördig och bebodd, det beboeliga jordklotet, världen”. Psalm 96:10 (NW) ger detta lugnande besked, när det gäller Jehovas uppsåt med denna fruktbara, bebodda jord: ”Jehova själv har blivit konung. Det alstringsrika landet blir också fast grundat, så att det inte kan bringas att vackla.” — Se också Jesaja 45:18.

15. Hur stämmer dessa uppgifter med den bön som Jesus lärde sina efterföljare att be?

¹⁵ Det var alltså angående planeten jorden på vilken vi bor som Jesus Kristus lärde sina efterföljare att be: ”Må ditt rike komma. Må din vilja ske, såsom i himmelen så också på jorden.” — Matteus 6:9, 10.

16. a) Vad slags människor kommer då att leva på jorden? b) Vad är den ”nya jord”, som bibeln talar om?

 ¹⁶ Det är inte Jehovas vilja med avseende på jorden att den skall vara befolkad av människor som inte har någon som helst respekt för dess ägare och ringa kärlek till varandra. Han lovade för länge sedan: ”Ogärningsmännen själva skall bli utrotade, men de som hoppas på Jehova är de som skall besitta jorden. De rättfärdiga själva skall besitta jorden, och de skall för evigt bo på den.” (Psalm 37:9, 29, NW) ”Den kommande bebodda jorden”, som bibeln talar om, kommer att bli befolkad av människor som fruktar Gud och uppriktigt älskar sina medmänniskor. (Hebréerna 2:5; jämför Lukas 10:25—28.) De förändringar som äger rum under Guds himmelska rike kommer att bli så stora att bibeln talar om en ”ny jord” — inte ett nytt jordklot, utan ett nytt mänskligt samhälle, som kommer att leva under de paradisiska förhållanden som mänsklighetens Skapare avsåg ända sedan den tid då han började sin jordiska skapelse. — Uppenbarelseboken 21:1—5; 1 Moseboken 2:7—9, 15.

17. Varför är det nu så viktigt att ta reda på vad Gud kräver för att man skall få överleva?

¹⁷ Grundandet av denna ”nya jord” kommer med nödvändighet att föregås av en stor tillintetgörelse — en som överträffar allt som mänskligheten hittills har upplevt. Till jordens bästa och till det bästa för alla dem som verkligen är tacksamma mot dess Skapare kommer han att ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:17, 18) Guds tid för att göra detta är nu mycket nära! Kommer du att befinnas vara bland de överlevande, när detta är avslutat? — 1 Johannes 2:17; Ordspråksboken 2:21, 22.

[Fotnoter]

[Frågor]

 [Helsidesbild på sidan 5]