Kapitel 5

Tillförlitliga förhandsglimtar av mänsklighetens framtid

1. Varför visar sig bibelns profetior alltid vara tillförlitliga?

VI HAR goda skäl att lita på det som bibeln berättar för oss om framtiden. Dess profetior är inte grundade på spekulationer av människor som har studerat utvecklingen inom olika områden och som sedan har gjort förutsägelser. ”Ingen profetia i Skriften blir till av någon privat utläggning. Ty aldrig har en profetia framförts av en människas vilja, utan människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande.” (2 Petrus 1:20, 21) Därför har bibelns profetior bevisat sig vara tillförlitliga i varje detalj.

2. Ge exempel på profetior angående världsförhållandena.

² Profetiorna förutsade uppkomsten och undergången av sådana världsvälden som Babylon, Medo-Persien och Grekland. Närmare två århundraden i förväg tillkännagav de både hur Babylon skulle falla och vad dess erövrare skulle heta. Detta uppfylldes i detalj. De förutsade att staden Babylon till slut skulle komma att bli en ödemark, som aldrig mer skulle bli bebodd. I det tillståndet befinner den sig fortfarande. (Daniel 7:3—8, 20—22; Jesaja 44:27—45:2; 13:1, 17—20) Andra nationer som inte är namngivna i bibeln beskrevs i förväg så detaljerat att välunderrättade människor lätt kan identifiera dem.

3. Finns det profetior som inte framställs i form av förutsägelser?

³ Man bör dock inse att det finns mer än ett slag av profetiska upplysningar i bibeln. Vi har redan lagt märke till detta i förbindelse med Jesu underverk, vilka tjänade  som förebud av det som mänskligheten skall få uppleva under Guds rike. Andra delar av bibeln, som kanske inte använder ett språk som låter som förutsägelser, innehåller också profetiska inslag.

FASCINERANDE PROFETISKA MÖNSTERBILDER

4. Hur blir vi uppmärksammade på den profetiska innebörden i Mose lag?

⁴ Bibelboken Hebréerna öppnar till exempel våra ögon för den profetiska innebörden i sådant som någon som läser flyktigt kanske bara betraktar som historia. Den uppenbarar att den ”[mosaiska] lagen har en skugga av de goda ting som skall komma”. — Hebréerna 10:1.

5. Vad belyser att föremål kan symbolisera någonting större?

⁵ Ibland användes föremål för att framställa profetiska mönsterbilder. När det till exempel gäller det heliga tältet eller tabernaklet som uppfördes av Mose under Jehovas vägledning och de tjänster som utfördes i det, så förklarar den av Gud inspirerade skribenten av Hebréerna att det var en ”symbolisk framställning och en skugga av de himmelska tingen”. Det utgjorde en bild av Jehovas stora andliga tempel, vars allraheligaste är i himmelen. När Kristus således ”kom som överstepräst för de goda ting som har blivit till genom det större och fullkomligare tält som inte är gjort med händer, det vill säga inte är av denna skapelse, gick han, nej, inte med bockars och ungtjurars blod, utan med sitt eget blod, en gång för alla in till den heliga platsen och vann en evig befrielse för oss. ... Kristus gick inte in till en helig plats gjord med händer, som är en efterbildning av verkligheten, utan in i själva himmelen för att nu träda inför Guds person för oss.” (Hebréerna 8:1—5; 9:1—14, 24—28) De kristna får stort gagn av de andliga verkligheter som här beskrivs, och vår livskurs bör återspegla vår uppskattning  av detta. — Hebréerna 9:14; 10:19—29; 13:11—16.

6. Vilken profetisk innebörd tillskrivs personer i a) Galaterna 4:21—31? b) Matteus 17:10—13?

⁶ Personer som omtalas i bibeln tjänade också som profetiska symboler. I Galaterna 4:21—31 förklaras ett detaljerat exempel på detta i fallet med Abrahams hustru Sara (som sägs svara mot ”Jerusalem där ovan”) och tjänsteflickan Hagar (som identifieras med ”det nuvarande Jerusalem”) och deras barn. I ett annat fall hjälpte Jesus sina lärjungar att inse att profeten Elia hade sin motsvarighet i Johannes döparen, som likt Elia utan fruktan avslöjade skrymtaktiga religiösa sedvänjor. — Matteus 17:10—13.

7. I vilka avseenden förebildades Jesus Kristus av a) Salomo? b) Melkisedek?

⁷ Salomo, som var ryktbar för sin vishet och för det välstånd och den frid som rådde under hans regering, förebildade passande Jesus Kristus. (1 Kungaboken 3:28; 4:25; Lukas 11:31; Kolosserna 2:3) Trots att berättelsen i Första Moseboken om Abrahams möte med Melkisedek är mycket kortfattad, så visar Psalm 110:1—4 (NW) att den ändå är fylld av innebörd, eftersom Messias skulle bli ”en präst till obestämd tid efter Melkisedeks sätt”, det vill säga han skulle få motta sitt prästämbete genom ett direkt förordnande av Gud och inte på grund av den släkt i vilken han skulle komma att födas. Senare utvecklar brevet till hebréerna detta närmare och förbinder uppskattningen av sådana sanningar med kristen mogenhet, en viktig egenskap för dem som söker behaga Gud. — Hebréerna 5:10—14; 7:1—17.

8. a) Vilket exempel visar att erfarenheter i livet kan vara profetiska? b) Måste varje sida i en sådan erfarenhet nödvändigtvis ha sin motsvarighet i uppfyllelsen?

⁸ Det är uppenbart att de profetiska parallellerna innefattar  mer än personers ämbete eller ställning. De inbegriper också deras erfarenheter i livet. Vid ett tillfälle, när de judiska religiösa ledarna visade prov på sin otro, sade Jesus till dem: ”En ond och äktenskapsbrytande generation söker oavbrutet efter ett tecken, men inget tecken skall ges den utom profeten Jonas tecken. Ty alldeles som Jona tre dagar och tre nätter var i den väldiga fiskens buk, så skall Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens hjärta.” (Matteus 12:38—40; Jona 2:1, 111:17; 2:10) Men Jesus sade inte att allt i Jonas liv utgjorde en bild av det han själv skulle få uppleva. När Jesus fick ett uppdrag av Jehova, försökte han inte smita likt Jona, som försökte fly till Tarsis. Men som Jesus visade blev Jonas äventyr i den stora fiskens buk nedtecknat i bibeln, därför att det tjänade till att skänka profetiska detaljer om Jesu egen död och uppståndelse. — Matteus 16:4, 21.

9. a) Vilka profetiska aspekter pekade Jesus på under två perioder i historien? b) Vilka fler viktiga detaljer nämnde Petrus under inspiration?

⁹ Vissa perioder i historien utgör också profetiska förhandsglimtar som är av speciellt intresse för oss. När Jesus talade om den tid som leder fram till hans eget uppenbarande i Rikets makt, drog han paralleller med två andra tillfällen, då Guds dom verkställdes på onda människor. Han talade om att de förhållanden som rådde i ”Noas dagar” och i ”Lots dagar” var betecknande, framför allt genom att människorna då var helt upptagna med alldagliga bestyr. Han uppmanade oss att handla snabbt och att inte vända tillbaka med en längtan efter de ting vi har lämnat bakom oss, som Lots hustru gjorde. (Lukas 17:26—32) I aposteln Petrus’ andra inspirerade brev nämns fler viktiga detaljer ur dessa berättelser — änglars olydnad före floden, Noas predikoverksamhet, det betryck som Lot kände på grund av det hämningslösa uppförandet hos de lagtrotsande människorna i  Sodom, det förhållandet att Gud genom att avskära de onda i sin rätta tid gav en mönsterbild av kommande ting och beviset för att Gud kan och vill rädda sina trogna tjänare. — 2 Petrus 2:4—9.

10. Visa genom att jämföra Jeremia med Uppenbarelseboken att uppfyllda profetior kan ha ytterligare profetiskt värde.

¹⁰ När profetior har uppfyllts, så innebär inte detta att de nu enbart har historiskt intresse. Både tillkännagivandet i förväg av det som skulle hända och det sätt varpå det uppfylldes utgör ofta en profetia av ännu mer omfattande händelser i framtiden. Detta är sant om det som finns upptecknat om det forntida Babylon, ett världsvälde som var oerhört religiöst och vars inflytande fortfarande märks i världen. Fastän Babylon föll för mederna och perserna år 539 f.v.t., använder sig ändå Uppenbarelseboken, som skrevs vid slutet av det första århundradet v.t., av profeten Jeremias uttryckssätt och pekar fram emot en tillämpning av profetiorna i förbindelse med det stora Babylon, världsväldet av falsk religion, som ännu hör framtiden till. För att få exempel på detta kan du jämföra Uppenbarelseboken 18:4 med Jeremia 51:6, 45; Uppenbarelseboken 17:1, 15 och 16:12 med Jeremia 51:13 och Jer. 50:38; Uppenbarelseboken 18:21 med Jeremia 51:63, 64.

11. Vilken profetisk innebörd finns det i redogörelsen om Jehovas handlande med det avfälliga Israel och med Juda när det var otroget? Varför det?

¹¹ Likaså är Jehovas handlande med det avfälliga tiostammarsriket Israel och med de trolösa kungarna och prästerna i tvåstammarsriket Juda profetiskt. Både profetiorna angående dessa forntida riken och deras uppfyllelse, som finns nedtecknade i bibeln, målar en livfull bild av hur Gud kommer att handla med den nutida kristenheten, som också påstår sig tjäna bibelns Gud men som tydligt överträder hans rättfärdiga befallningar.

12. Vilken nytta har vi själva av sådana redogörelser?

 ¹² Alla dessa redogörelser är därför av betydelse för vår tid. De hjälper oss att förstå hur Gud betraktar förhållanden i den här tiden och vad vi personligen måste göra för att få överleva den kommande stora vedermödan. Vi får således hjälp att mera helt och fullt inse det förhållandet att ”hela Skriften är ... nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet”. — 2 Timoteus 3:16, 17.

VAR ALLT ARRANGERAT I FÖRVÄG?

13. Hur vet vi att Gud inte fick människor att begå synder för att profetiska mönsterbilder skulle kunna göras?

¹³ Skall vi av allt detta dra den slutsatsen att det sätt varpå de människor och nationer, som beskrivs i bibeln, handlade var alltigenom arrangerat av Gud i förväg för att det skulle få en profetisk innebörd? Det är uppenbart att Gud själv handlade med sina tjänare i det flydda på ett visst sätt för att ge en mönsterbild av större ting som han hade i tankarna för framtiden. Men hur förhåller det sig då med människornas handlingar? Några av dem begick allvarliga synder. Fick Gud dem att begå dessa för att på så sätt skapa den bibliska berättelsen? Den kristne bibelskribenten Jakob svarar: ”Med onda ting kan nämligen Gud inte prövas och prövar inte heller själv någon.” (Jakob 1:13) Gud fick dem inte att handla orätt för att kunna göra profetiska mönsterbilder.

14. a) Hur vet Jehova vad människor och till och med Satan kommer att göra vid en framtida tidpunkt? b) På vad sätt kommer Jehovas kunskap om sig själv och om sitt uppsåt in i bibelns profetior?

¹⁴ Glöm inte att Jehova är mänsklighetens Skapare. Han vet hur vi är skapade och vad som får människor att handla så som de gör. (1 Moseboken 6:5; 5 Moseboken 31:21)  Han kan exakt förutsäga vad som blir utgången för människor som lever i enlighet med hans rättfärdiga principer och vad resultatet kommer att bli för dem som försöker ignorera sitt behov av Gud eller som förvränger hans vägar. (Galaterna 6:7, 8) Jehova vet att djävulen kommer att fortsätta att använda liknande metoder som han har använt i det flydda. Han vet också vad han själv kommer att göra under givna omständigheter, att han kommer att handla i enlighet med de ädla egenskaperna rättvisa, opartiskhet, kärlek och barmhärtighet, egenskaper som han alltid har ådagalagt. (Malaki 3:6) Eftersom Jehovas olika uppsåt säkert skall fullbordas, kan han förutsäga resultaten och de åtgärder som han själv kommer att vidta för att fullborda dem. (Jesaja 14:24, 27) Han kunde alltså utvälja händelser ur individers och nationers liv och låta dessa införlivas i bibelns skildring för att ge förhandsglimtar av vad framtiden skall föra med sig.

15. Hur betonade aposteln Paulus att bibliska berättelser är mycket mer än enbart historia?

¹⁵ Efter det att aposteln Paulus hade berättat händelser ur Israels historia var det därför på sin plats att han sade till medkristna: ”Nu fortsatte dessa ting att hända med dem såsom exempel, och de blev nerskrivna till varning för oss, över vilka sluten på tingens ordningar har kommit.” (1 Korintierna 10:11) Och till den kristna församlingen i Rom skrev han: ”Alla de ting som är skrivna förr, de är skrivna till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna må ha hopp.” (Romarna 15:4) När vi inser att de bibliska berättelserna är mer än enbart historia, kan vi alltså börja dra ut fantastiska förhandsglimtar angående mänsklighetens framtid ur dem.

[Frågor]

 [Ruta/Bilder på sidan 41]

PROFETISKA MÖNSTERBILDER — Pekande mot vad?

Noas dagar

Tabernaklet

Kung Salomo

Jona i en fisks buk i tre dagar

Babylons fall