Tillbe Gud på hans villkor

JESUS sade i bön till Gud: ”Detta betyder evigt liv, att de inhämtar kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” (Johannes 17:3) Vad slags kunskap? ”[Guds] vilja är att alla slags människor skall bli frälsta och komma till exakt kunskap om sanningen.” (1 Timoteus 2:4) The Amplified Bible återger senare delen av versen så här: ”Exakt och korrekt känna till [den gudomliga] sanningen.” (Det som står inom klammer insatt av översättaren.)

Gud vill alltså att vi skall ha exakt kännedom om honom och hans uppsåt, i överensstämmelse med den gudomliga sanningen. Och Guds ord, den Heliga skrift, är källan till denna sanning. (Johannes 17:17; 2 Timoteus 3:16, 17) När människor får veta exakt vad bibeln säger om Gud, då slipper de bli som de som omnämns i Romarna 10:2, 3, vilka hade ”nitälskan för Gud, men inte enligt exakt kunskap”. Eller som samariterna, till vilka Jesus sade: ”Ni tillber vad ni inte känner.” — Johannes 4:22.

Så om vi vill ha Guds godkännande, behöver vi fråga oss: Vad säger Gud om sig själv? Hur vill han bli tillbedd? Vad är hans uppsåt, och hur skall vi anpassa oss efter det? Exakt kunskap om sanningen ger oss rätt svar på sådana frågor. Då kan vi tillbe Gud på hans villkor.

Vanärar Gud

”DEM som ärar mig vill också jag ära”, säger Gud. (1 Samuelsboken 2:30) Är det till ära för Gud att kalla någon hans jämlike? Är det till ära för honom att kalla Maria ”Guds moder” och ”Medlerska ... mellan Skaparen och hans skapelser”, så som New Catholic Encyclopedia gör? Nej, sådana uppfattningar är en skymf mot Gud. Ingen är hans jämlike, och inte heller har han haft en köttslig mor, eftersom Jesus inte var Gud. Och det finns ingen ”Medlerska”, för Gud har förordnat ”en enda ... medlare mellan Gud och människor”, Jesus. — 1 Timoteus 2:5; 1 Johannes 2:1, 2.

Utan tvivel har treenighetsläran förvirrat och fördunklat människors uppfattning om Guds rätta ställning. Den utgör ett hinder för att människor skall få exakt kunskap om den universelle Suveränen, Jehova Gud, och kunna tillbe honom på hans villkor. Som teologen Hans Küng sade: ”Varför skulle någon till föreställningen om Gud som den ende och oförliknelige vilja tillfoga något som endast kan försvaga eller omintetgöra föreställningen om att han är den ende och oförliknelige?” Men det är det tron på treenigheten har gjort.

De som tror på treenigheten håller inte ”fast vid Gud i exakt kunskap”. (Romarna 1:28) I samma vers sägs det också: ”Gud [har] prisgett dem åt ett honom misshagligt sinnestillstånd, till att göra ting som inte är tillbörliga.” Rom. kap. 1 Verserna 29—31 räknar upp några av dessa otillbörliga ting, till exempel mord, osämja, avtalsbrott, avsaknad av naturlig tillgivenhet, obarmhärtighet. Just sådant har de religioner som omfattar treenigheten utövat.

Treenighetsanhängare har exempelvis ofta förföljt och till och med dödat dem som förkastat treenighetsläran. Och de har gått ännu längre. De har i krigstid dödat sina egna trosfränder, sådana som också tror på treenigheten. Finns det något mer otillbörligt än att katoliker dödar katoliker, ortodoxa dödar ortodoxa och protestanter dödar protestanter — och allt detta i samme treenige Guds namn?

Ändå sade Jesus rakt på sak: ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar: om ni har kärlek inbördes.” (Johannes 13:35) Guds ord har mer att säga om detta. Vi läser: ”Härigenom blir Guds barn och djävulens barn uppenbara: Var och en som inte utövar rättfärdighet, han härstammar inte från Gud, inte heller den som inte älskar sin broder.” De som dödar sina andliga bröder liknas vid ”Kain, som härstammade från den onde [Satan] och tog livet av sin bror”. — 1 Johannes 3:10—12.

Att man lärt ut förvirrande läror om Gud har alltså lett till handlingar som kränker hans lagar. Ja, det som har hänt i hela kristenheten stämmer med den danske filosofen och teologen Søren Kierkegaards beskrivning: ”Kristenheten har avskaffat kristendomen utan att man har varit riktigt medveten om det.”

Kristenhetens andliga tillstånd stämmer med det aposteln Paulus skrev: ”Offentligt bekänner de  att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom, eftersom de är avskyvärda och olydiga och inte godkända för något som helst gott verk.” — Titus 1:16.

Snart, när Gud gör slut på denna onda tingens ordning, kommer den treenighetsorienterade kristenheten att få stå till svars. Den kommer att få en ogynnsam dom till följd av sina Gud vanärande gärningar och läror. — Matteus 24:14, 34; 25:31—34, 41, 46; Uppenbarelseboken 17:1—6, 16; 18:1—8, 20, 24; 19:17—21.

Förkasta treenighetsläran

MAN kan inte kompromissa när det gäller Guds sanningar. Att tillbe Gud på hans villkor innebär följaktligen att förkasta treenighetsläran. Den motsäger det profeterna, Jesus, apostlarna och de första kristna trodde på och lärde. Den motsäger det Gud säger om sig själv i sitt eget inspirerade ord. Han ger därför rådet: ”Erkänn att jag ensam är Gud och att det inte finns någon annan lik mig.” — Jesaja 46:9, Today’s English Version.

Guds intressen främjas inte av att man får honom att framstå som förvirrande och mystisk. Ju mer förvirrade människor blir i fråga om Gud och hans uppsåt, desto bättre passar det Guds motståndare, Satan, djävulen, denna världens gud. Det är han som främjar sådana falska läror för att ”förblinda de icke troendes sinnen”. (2 Korintierna 4:4) Treenighetsläran främjar också de prästers intressen som vill behålla sitt grepp om folket, för de får det hela att framstå som om bara teologer kan förstå det. — Se Johannes 8:44.

Exakt kunskap om Gud skänker stor befrielse. Vi befrias från läror som står i strid med Guds ord och från organisationer som är avfälliga. Som Jesus sade: ”Ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” — Johannes 8:32.

Genom att ära Gud som den högste och tillbe honom på hans villkor kan vi undgå den dom som han snart skall låta den avfälliga kristenheten drabbas av. Vi kan i stället se fram emot att bli föremål för Guds ynnest, när denna ordning når sitt slut: ”Världen [håller] på att försvinna, och även dess begär, men den som gör Guds vilja, han består för alltid.” — 1 Johannes 2:17.

[Bild på sidan 31]

Denna flera hundra år gamla skulptur i Frankrike föreställer hur ”jungfru” Maria kröns av den treenige Guden. Tron på treenigheten ledde till att Maria vördades som ”Guds moder”