Kapitel 88

Den rike mannen och Lasarus

JESUS har just talat med sina lärjungar om rätt bruk av materiell rikedom och förklarat att vi inte kan vara slavar både åt den och åt Gud. Fariséerna lyssnar också till detta samtal, och de börjar håna Jesus, eftersom de är penningkära. Han säger därför till dem: ”Ni är de som förklarar sig själva rättfärdiga inför människor, men Gud känner era hjärtan; därför att det som är upphöjt bland människor är någonting vämjeligt i Guds ögon.”

Tiden är inne för en förändring till de människors nackdel som är rika i fråga om världsliga ägodelar, politisk makt och religiöst inflytande. De skall förnedras. Men de människor som inser sitt andliga behov skall upphöjas. Jesus syftar på denna förändring, när han vidare säger till fariséerna:

”Lagen och Profeterna har varat ända till Johannes [döparen]. Från och med då förkunnas Guds kungarike såsom goda nyheter, och varje slags människa tränger fram mot det. Ja, det är lättare för himmel och jord att försvinna än för en enda del av en bokstav i Lagen att bli ouppfylld.”

De skriftlärda och fariséerna är stolta därför att de menar sig hålla fast vid Moses lag. Du minns säkert deras skrytsamma ord, när Jesus mirakulöst gav synen tillbaka åt en blind man i Jerusalem: ”Vi är Moses lärjungar. Vi vet att Gud har talat till Mose.” Men nu har Moses lag fullgjort sitt syfte, nämligen att leda ödmjuka människor till Guds förordnade kung, Jesus Kristus. Så från och med den tidpunkt då Johannes börjar sin tjänst bemödar sig människor av alla slag, i synnerhet de ödmjuka och fattiga, om att bli Guds kungarikes undersåtar.

Eftersom den mosaiska lagen nu håller på att uppfyllas, kommer människor snart inte längre att vara förpliktade att hålla den. Lagen tillåter till exempel skilsmässa av en rad olika anledningar, men nu säger Jesus: ”Var och en som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begår äktenskapsbrott, och den som gifter sig med en kvinna som är skild från sin man, han begår äktenskapsbrott.” Hur irriterande måste inte sådana uttalanden vara för fariséerna, i synnerhet som de tillåter skilsmässa av många olika anledningar!

När Jesus nu fortsätter att tala till fariséerna, berättar han en liknelse om två män, vilkas ställning eller situation genomgår en drastisk förändring. Kan du komma underfund med vilka männen representerar och vad innebörden är i deras ombytta roller?

”En viss man var rik”, förklarar Jesus, ”och han brukade hölja sig i purpur och fint linne och roade sig storslaget dag efter dag. Men en viss tiggare vid namn Lasarus brukade placeras vid hans port, full av sår, och han längtade efter att bli mättad av de ting som föll från den rikes bord. Ja, därtill brukade hundarna komma och slicka hans sår.”

Jesus låter här den rike mannen representera de judiska religiösa ledarna, inte bara fariséerna och de skriftlärda, utan också sadducéerna och de främsta prästerna. De är rika i fråga om andliga privilegier och möjligheter, och de uppför sig på samma sätt som den rike mannen gjorde. Deras kungligt purpurfärgade kläder representerar deras gynnade ställning, och det vita linnet är en bild av deras egenrättfärdighet.

Denna stolta rikemansklass betraktar de fattiga, enkla människorna med yttersta förakt och kallar dem ‛am ha·’ạ·rets, dvs. jordens folk. Tiggaren Lasarus representerar följaktligen dessa människor som de religiösa ledarna förvägrar tillbörlig andlig näring och rättmätiga privilegier. Liksom Lasarus är full av sår betraktas de enkla människorna föraktfullt som andligt sjuka och inte värda att umgås med andra än hundar. Men de som tillhör Lasarusklassen hungrar och törstar efter andlig näring och befinner sig därför vid porten för att om möjligt få del av de ynkliga smulor av andlig föda som kan falla från den rike mannens bord.

Jesus övergår nu till att beskriva de förändringar som drabbar den rike mannen och Lasarus. Vad är det för förändringar, och vad är de en bild av?

Den rike mannen och Lasarus upplever en förändring

Den rike mannen representerar de religiösa ledarna som gynnats med andliga privilegier och möjligheter, och Lasarus är en bild av det enkla folket som hungrar efter andlig föda. Jesus fortsätter nu sin berättelse och beskriver en dramatisk förändring i dessa båda mäns omständigheter.

”Med tiden dog nu tiggaren”, säger Jesus, ”och fördes bort av änglarna till platsen vid Abrahams bröst. Också den rike mannen dog och blev begravd. Och i Hades lyfte han upp sina ögon, under det han befann sig i plågor, och han såg Abraham långt borta och Lasarus på platsen vid hans bröst.”

Eftersom den rike mannen och Lasarus inte är verkliga personer, utan symboliserar olika klasser av människor, måste deras död, logiskt sett, också vara symbolisk. Vad är då deras död en symbol av?

Jesus har just pekat på en förändring i omständigheterna genom att säga: ”Lagen och Profeterna har varat ända till Johannes. Från och med då förkunnas Guds kungarike såsom goda nyheter.” Det är alltså i och med Johannes’ och Jesu Kristi predikande som både den rike mannen och Lasarus dör i förhållande till sina tidigare omständigheter eller förhållanden.

De som tillhör den ödmjuka, ångerfulla Lasarusklassen dör i förhållande till sitt tidigare andligt utarmade tillstånd och kommer in i en ställning av gudomlig ynnest. Tidigare hade de blickat upp till de religiösa ledarna för att få del av de smulor som föll från deras andliga bord, men nu blir de mättade av de bibliska sanningar som Jesus delger dem. De får på så sätt en gynnad ställning, platsen vid den större Abrahams, Jehova Guds, bröst.

De som utgör den rike mannens klass ådrar sig däremot Guds misshag, på grund av att de envist vägrar att omfatta budskapet om Guds kungarike som Jesus undervisat om. De dör därigenom i förhållande till sin tidigare ställning av skenbar ynnest. Det sägs faktiskt att de i bildlig bemärkelse plågas. Låt oss nu höra vad den rike mannen säger:

”Fader Abraham, var barmhärtig mot mig och skicka i väg Lasarus till att doppa spetsen av sitt finger i vatten och svalka min tunga, för jag våndas i denna flammande eld.” Att Jesu lärjungar förkunnar Guds glödheta domsbudskap plågar den rike mannens klass. De vill att lärjungarna skall sluta upp att förkunna sådana budskap och på så sätt ge dem en viss lindring i deras plågor.

”Men Abraham sade: ’Barn, kom ihåg att du fick dina goda ting fullt ut i din livstid, men Lasarus i motsvarande grad de skadliga tingen. Nu blir han emellertid vederkvickt här, men du våndas. Och förutom allt detta har ett stort svalg blivit befäst mellan oss och er, så att de som vill ta sig över härifrån till er inte kan det, ej heller må man komma över därifrån till oss.’”

Hur rättvist och passande är det inte att en sådan dramatisk förändring äger rum i förhållandet mellan Lasarusklassen och den rike mannens klass! Denna förändring kommer till stånd några månader senare, vid pingsten år 33 v.t., då det gamla lagförbundet blir ersatt av det nya förbundet. Det ges då otvetydiga bevis för att det är lärjungarna som åtnjuter Guds ynnest, inte fariséerna och de andra religiösa ledarna. Det stora ”svalg” som skiljer den symboliske rike mannen från Jesu lärjungar är därför en bild av Guds oföränderliga, rättfärdiga domar.

Den rike mannen vänder sig nu till ”fader Abraham” och säger: ”Jag [ber] dig ... att du skickar i väg honom [Lasarus] till min fars hus — jag har nämligen fem bröder.” Den rike mannen erkänner alltså att han har ett förtroligare förhållande till en annan fader, som i själva verket är Satan, Djävulen. Den rike mannen ber att Lasarus skall vattna ur Guds domsbudskap för att inte också hans ”fem bröder”, hans religiösa medförbundna, skall bli förpassade till ”detta plågoställe”.

”Men Abraham sade: ’De har Mose och Profeterna; låt dem lyssna till dessa.’” Ja, allt de ”fem bröderna” behöver göra för att undgå plåga är att ägna uppmärksamhet åt Moses och Profeternas skrifter, som identifierar Jesus som Messias, och sedan bli hans lärjungar. Men den rike mannen invänder: ”O nej, fader Abraham, men om någon från de döda går till dem, kommer de att ändra sinne.”

Men han får veta: ”Om de inte lyssnar till Mose och Profeterna, kommer de inte heller att övertygas om någon uppstår från de döda.” Gud kommer inte att sörja för några speciella tecken eller underverk för att övertyga människor. De måste läsa och tillämpa Skrifterna, om de vill vinna hans ynnest. Lukas 16:14—31; Johannes 9:28, 29; Matteus 19:3—9; Galaterna 3:24; Kolosserna 2:14; Johannes 8:44.

▪ Varför måste den rike mannens och Lasarus’ död vara symbolisk, och vad är deras död en bild av?

▪ Vilken förändring äger enligt Jesus rum från och med den tidpunkt då Johannes börjar sin tjänst?

▪ Vad kommer att tas bort efter Jesu död, och hur kommer detta att påverka frågan om skilsmässa?

▪ Vilka representerar den rike mannen och Lasarus i Jesu liknelse?

▪ Vad symboliserar de plågor som den rike mannen drabbas av, och med hjälp av vad ber han att få lindring från dessa?

▪ Vad betecknar det stora ”svalg” som skiljer de båda klasserna åt?

▪ Vem är den rike mannens verklige fader, och vilka är hans fem bröder?