Kapitel 108

Ett misslyckat försök att snärja Jesus

JESUS har undervisat folkskarorna i templet och har för sina religiösa motståndare just framställt tre liknelser som avslöjar deras ondska, och därför är fariséerna mycket förargade och rådgör med varandra om att försöka snärja honom, så att han säger något som ger dem anledning att gripa honom. De gör upp en hemlig plan och skickar i väg sina lärjungar, tillsammans med anhängare av Herodes’ parti, för att få honom fast genom hans ord.

”Lärare”, säger männen, ”vi vet att du är sannfärdig och lär Guds väg i sanning, och du bryr dig inte om någon, för du ger inte akt på människors yttre. Säg oss därför: Vad menar du? Har man lov att betala huvudskatt till kejsaren eller har man det inte?”

Men Jesus låter sig inte luras av deras smicker. Han inser att om han säger att man inte har lov eller att det inte är rätt att betala skatten, så kommer han att anklagas för uppvigling mot Rom. Men om han i stället säger att man bör betala skatten, kommer judarna, som är förbittrade över det romerska oket, att hata honom. Han svarar därför: ”Varför sätter ni mig på prov, skrymtare? Visa mig huvudskattemyntet.”

När de kommer med ett sådant mynt, frågar han: ”Vems bild och inskrift är detta?”

”Kejsarens”, svarar de.

”Betala då tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men till Gud de ting som är Guds.” När männen hör Jesu mästerliga svar, förundrar de sig. De låter honom vara och går därifrån.

När sadducéerna, som säger att det inte finns någon uppståndelse, förstår att fariséerna misslyckats i sitt försök att snärja Jesus, vänder de sig till honom och säger: ”Lärare, Mose har sagt: ’Om en man dör utan att ha barn, skall hans bror gifta sig med hans hustru och uppväcka avkomma åt sin bror.’ Nu fanns det hos oss sju bröder; och den förste gifte sig och dog, och eftersom han inte hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin bror. Det gick på samma sätt också med den andre och den tredje, efter hand med alla sju. Sist av alla dog kvinnan. Följaktligen: åt vem av de sju skall hon vara hustru i uppståndelsen? Alla fick de ju henne.”

Till svar säger Jesus: ”Är inte detta orsaken till att ni misstar er: att ni inte känner vare sig Skrifterna eller Guds kraft? Ty när de uppstår från de döda, varken gifter män sig eller blir kvinnor bortgifta, utan de är som änglar i himlarna. Men vad de döda beträffar, att de blir uppväckta, har ni inte läst i Moses bok, i berättelsen om den törniga busken, hur Gud sade till honom: ’Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud’? Han är inte de dödas Gud utan de levandes. Ni misstar er mycket.”

Ännu en gång häpnar folkskarorna över Jesu svar. Till och med några av de skriftlärda erkänner: ”Lärare, du har talat väl.”

När fariséerna märker att Jesus har tystat ner sadducéerna, kommer de till honom i grupp. För att ytterligare pröva honom frågar en skriftlärd bland dem: ”Lärare, vilket är det största budet i Lagen?”

Jesus svarar: ”Det första är: ’Hör, o Israel, Jehova, vår Gud, är en Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.’ Det andra är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Inget annat bud är större än dessa.” Därefter tillägger Jesus: ”På dessa två bud hänger hela Lagen och Profeterna.”

”Lärare, du har talat väl i enlighet med vad som är sanning”, erkänner den skriftlärde. ”’Han är En, och det finns ingen annan än Han’; och detta att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt förstånd och av all sin styrka och detta att älska nästan som sig själv, det är värt långt mer än alla helbrännoffer och slaktoffer.”

När Jesus urskiljer att den skriftlärde har svarat förnuftigt, säger han till honom: ”Du är inte långt från Guds kungarike.”

I tre dagar — söndag, måndag och tisdag — har Jesus undervisat i templet. Folket har med glädje lyssnat till honom, men de religiösa ledarna vill döda honom, även om deras försök än så länge har gäckats. Matteus 22:15—40; Markus 12:13—34; Lukas 20:20—40.

▪ Vilken hemlig plan gör fariséerna upp för att snärja Jesus, och vad skulle följden bli om han svarade ja eller nej på deras fråga?

▪ Hur omintetgör Jesus sadducéernas försök att snärja honom?

▪ Vilket ytterligare försök att sätta Jesus på prov gör fariséerna, och vad blir resultatet?

▪ Hur många dagar undervisar Jesus i templet under sin avslutande tjänst i Jerusalem, och med vilket resultat?