Kapitel 81

Fortsatta försök att döda Jesus

DET är vinter, och Jesus vandrar omkring under skydd av Salomos pelargång, som löper utmed templets sida. Här omringar judarna honom och börjar säga: ”Hur länge skall du hålla vår själ i spänning? Om du är Kristus, säg oss det rättframt.”

”Jag har sagt er det”, svarar Jesus, ”och ändå tror ni inte.” Jesus hade inte uttryckligen talat om för dem att han var Kristus, som han hade gjort för den samariska kvinnan vid brunnen. Men egentligen hade han ju avslöjat vem han var när han förklarade för dem att han var från regionerna där uppe och hade funnits till före Abraham.

Jesus vill emellertid att människorna själva skall dra slutsatsen att han är Kristus genom att jämföra hans gärningar med dem som Bibeln förutsagt att Kristus skulle utföra. Det var därför han tidigare hade uppmanat sina lärjungar att inte tala om för någon att han var Kristus. Det är också därför han vidare säger till dessa fientligt sinnade judar: ”De gärningar som jag gör i min Faders namn, dessa vittnar om mig. Men ni tror inte.”

Varför tror de inte? Beror det på att de inte fått tillräckliga bevis för att Jesus är Kristus? Nej, för Jesus säger att orsaken är en annan: ”Ni [är] inte ... av mina får. Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Och jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin bli tillintetgjorda, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är någonting större än alla andra ting, och ingen kan rycka dem ur Faderns hand.”

Jesus övergår sedan till att beskriva det nära förhållande som han har till sin Fader och säger: ”Jag och Fadern är ett.” Eftersom Jesus befinner sig på jorden och hans Fader är i himlen, menar han naturligtvis inte att han och hans Fader är ett i rent bokstavlig eller fysisk bemärkelse, utan han menar att de är ett i fråga om uppsåt, att de är eniga.

Uppretade på grund av Jesu ord tar judarna upp stenar för att döda honom, liksom de hade gjort tidigare, vid lövhyddohögtiden. Jesus bemöter frimodigt sina mordiska motståndare och säger: ”Jag har visat er många förträffliga gärningar från Fadern. För vilken av de gärningarna stenar ni nu mig?”

”Inte stenar vi dig för en förträfflig gärning”, svarar de, ”utan för hädelse, ja, därför att du, fast du är en människa, gör dig själv till en gud.” Men Jesus har aldrig påstått sig vara en gud. Varför säger då judarna så?

Tydligen beror det på att Jesus tillskriver sig själv förmågor som de tror att bara Gud besitter. Strax dessförinnan hade han till exempel sagt om ”fåren”: ”Jag ger dem evigt liv”, vilket är något som ingen människa kan göra. Judarna ignorerar emellertid det faktum att Jesus erkänner att han fått denna myndighet av sin Fader.

Att Jesus inte menar sig vara jämlik Gud framgår av vad han sedan säger: ”Är det inte skrivet i er Lag [i Psalm 82:6]: ’Jag sade: ”Ni är gudar”’? Om han kallade dem ’gudar’, emot vilka Guds ord kom, ... säger ni nu till mig som Fadern helgade och skickade till världen: ’Du hädar’, därför att jag sade: Jag är Guds Son?”

Eftersom till och med orättfärdiga mänskliga domare kallas ”gudar” i Skriften, vilken anledning har då judarna att klandra Jesus för att han säger: ”Jag är Guds Son”? Jesus tillägger: ”Om jag inte gör min Faders gärningar, så tro mig inte. Men om jag gör dem, så tro gärningarna, även om ni inte tror mig, för att ni må få veta och må fortsätta att veta att Fadern är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med Fadern.”

När Jesus säger detta, försöker judarna gripa honom. Men han flyr undan, som han gjorde vid lövhyddohögtiden. Han lämnar Jerusalem och beger sig till andra sidan Jordan, till det ställe där Johannes började döpa nära fyra år tidigare. Denna plats ligger tydligen inte så långt från södra stranden av Galileens hav, ungefär två dagars färd från Jerusalem.

Här kommer många människor till Jesus och börjar säga: ”Johannes utförde visserligen inget enda tecken, men allt vad Johannes sade om den här mannen var sant.” Många sätter därför tro till Jesus. Johannes 10:22—42; 4:26; 8:23, 58; Matteus 16:20.

▪ På vilket sätt vill Jesus att människorna skall identifiera honom som Kristus?

▪ I vilken bemärkelse är Jesus och hans Fader ett?

▪ Vad är tydligtvis orsaken till att judarna säger att Jesus gör sig själv till en gud?

▪ Hur visar Jesu citat från Psalmerna att han inte menar sig vara jämlik Gud?