Kapitel 82

Jesus börjar en ny färd till Jerusalem

SNART är Jesus ute på vägarna igen och predikar från stad till stad och från by till by. Han befinner sig tydligen i Pereen, som ligger på andra sidan Jordan, från Judeen sett. Men hans mål är Jerusalem.

Den judiska uppfattningen att endast ett begränsat antal människor kommer att göra sig förtjänta av räddning eller frälsning kan vara orsaken till att en man nu frågar: ”Herre, är det få som blir räddade?” Med sitt svar tvingar Jesus sina åhörare att tänka på vad som krävs för räddning: ”Ansträng er kraftigt [dvs. kämpa eller gör ert yttersta] för att komma in genom den trånga dörren.”

Det är mycket viktigt att göra sådana kraftansträngningar, ”därför att många”, säger Jesus vidare, ”skall söka komma in men skall inte förmå det”. Varför kommer de inte att lyckas? Han förklarar att ”när en gång husfadern har stigit upp och låst dörren”, då kommer människor att ”stå utanför och bulta på dörren och säga: ’Herre, öppna för oss.’” Men till svar skall han säga till dem: ”Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som utövar orättfärdighet!”

De som blir utestängda kommer tydligen vid en tidpunkt som passar dem själva. Men vid det laget är möjlighetens dörr stängd och reglad. Om de hade kommit tidigare, skulle de ha kommit in, även om det kunde ha verkat olägligt för dem just då. Ja, ett sorgligt slut väntar dem som dröjer med att sätta tillbedjan av Jehova främst i livet!

De judar som Jesus blivit utsänd att betjäna har till största delen underlåtit att ta vara på detta enastående tillfälle att ta emot Guds föranstaltningar för räddning. Jesus säger därför att det kommer att bli gråt och tandagnisslan när de finner sig vara kastade utanför. Däremot skall människor komma ”från östliga trakter och västliga trakter och från norr och söder”, ja, från alla nationer, ”och lägga sig till bords i Guds kungarike”.

Jesus fortsätter med att säga: ”Det finns de vilka är sist [föraktade icke-judar och förtryckta judar] som skall vara först, och det finns de vilka är först [i materiellt och religiöst avseende gynnade judar] som skall vara sist.” Med ”sist” menas att sådana försumliga, otacksamma personer över huvud taget inte kommer in i Guds kungarike.

Fariséerna kommer nu fram till Jesus och säger: ”Bryt upp och ge dig av härifrån, för Herodes [Antipas] vill döda dig.” Det kan hända att Herodes själv har satt i gång detta rykte för att få Jesus att ge sig av från trakten. Herodes kanske är rädd för att bli inblandad i mordet på ännu en Guds profet, något som han blev när Johannes döparen dödades. Men Jesus säger till fariséerna: ”Gå och säg till den räven: ’Se! Jag är i färd med att driva ut demoner och verkställa läkedom i dag och i morgon, och på tredje dagen skall jag vara färdig.’”

När Jesus har avslutat sin verksamhet på denna plats, fortsätter han sin färd mot Jerusalem, eftersom det, som han säger, ”inte går an att en profet blir dräpt någon annanstans än i Jerusalem”. Varför är det bara att förvänta att Jesus skulle bli dödad i Jerusalem? Därför att Jerusalem är huvudstaden, där de 71 medlemmarna av judarnas högsta domstol, Sanhedrin, samlas och där djuroffren frambärs. Det skulle därför vara otillbörligt att ”Guds Lamm” dödades någon annanstans.

”Jerusalem, Jerusalem, som dödar profeterna och stenar dem som har sänts ut till henne”, säger Jesus klagande, ”hur ofta har jag inte velat samla ihop dina barn på det sätt som en höna samlar sin kycklingkull under sina vingar, men ni har inte velat! Se! Ert hus lämnas åt er själva.” Den judiska nationen har förkastat Guds Son och är därför dömd att tillintetgöras!

När Jesus fortsätter sin färd mot Jerusalem, blir han inbjuden till en måltid hos en av fariséernas styresmän. Det är sabbat, och människorna iakttar Jesus mycket noggrant, eftersom det finns en man där som lider av vattusot, troligen en vätskeansamling i armar och ben. Jesus riktar sig nu till fariséerna och till de laglärda som är närvarande och frågar: ”Har man lov att bota på sabbaten, eller har man det inte?”

Ingen säger ett ord. Jesus botar därför mannen och skickar bort honom. Därefter säger han: ”Vem av er skall inte, om hans son eller tjur faller i en brunn, omedelbart dra upp honom på sabbatsdagen?” Inte heller nu förmår någon säga emot honom. Lukas 13:22—14:6; Johannes 1:29.

▪ Vad krävs enligt Jesus för att bli räddad, och varför blir många utestängda?

▪ Vilka är de som är ”sist” men skall bli först, och vilka är de som är ”först” men skall bli sist?

▪ Vad kan orsaken ha varit till att man sade att Herodes ville döda Jesus?

▪ Varför är det otillbörligt att en profet blir dräpt någon annanstans än i Jerusalem?