Kapitel 98

Lärjungarna disputerar medan Jesu död närmar sig

JESUS och hans lärjungar befinner sig i närheten av Jordan, där de tar sig över floden från provinsen Pereen och kommer in i Judeen. Många andra färdas med dem till påskfirandet år 33 v.t., som infaller om bara en vecka eller så.

Jesus går framför lärjungarna, och de förvånas över hans modiga beslutsamhet. Kom ihåg att några veckor tidigare, när Lasarus hade dött och Jesus skulle till att bege sig från Pereen till Judeen, hade Tomas uppmanat de andra: ”Låt oss också gå, för att vi må dö med honom.” Kom också ihåg att Sanhedrin gjorde upp planer på att få Jesus dödad efter det att han hade uppväckt Lasarus. Inte undra på att lärjungarna grips av fruktan, när de nu kommer in i Judeen igen.

För att förbereda de tolv på vad som väntar tar Jesus dem åt sidan och säger till dem i enrum: ”Här är vi nu, på väg upp till Jerusalem, och Människosonen skall överlämnas åt de främsta prästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden och överlämna honom åt människor från nationerna, och de skall gyckla med honom och spotta på honom och gissla honom och döda honom, men tre dagar senare skall han uppstå.”

Det här är tredje gången på de senaste månaderna som Jesus har berättat för sina lärjungar om sin död och uppståndelse. Och fastän de lyssnar på honom förstår de ingenting. Kanhända beror det på att de tror på ett återupprättande av Israels kungarike på jorden, och de ser fram emot att få del av härlighet och ära i ett jordiskt kungarike tillsammans med Kristus.

Bland dem som är på väg till påskfirandet finns Salome, mor till apostlarna Jakob och Johannes. Jesus har kallat dessa män ”Åskans söner”, utan tvivel på grund av deras hetsiga temperament. Under någon tid har dessa två hyst ambitionen att vara framträdande i Kristi kungarike, och nu har de berättat för sin mor om sin önskan. Hon träder nu fram inför Jesus för deras skull, bugar sig för honom och ber om en förmån.

”Vad vill du?” undrar Jesus.

Hon svarar: ”Ge ditt ord på att dessa mina två söner skall få sätta sig, en på din högra sida och en på din vänstra, i ditt kungarike.”

Jesus förstår vilka som ligger bakom denna begäran och säger till Jakob och Johannes: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag skall till att dricka?”

”Det kan vi”, svarar de. Fastän Jesus just har berättat för dem att han har fruktansvärd förföljelse och slutligen avrättning att vänta, förstår de av allt att döma inte att det är det han menar med ”den bägare” som han skall till att dricka.

Likväl säger Jesus till dem: ”Ni skall sannerligen få dricka min bägare, men detta att sätta sig på min högra sida och på min vänstra är inte min sak att ge, utan det tillhör dem som det har blivit berett åt av min Fader.”

Så småningom får de tio andra apostlarna reda på vad Jakob och Johannes har begärt, och de är arga. Jakob och Johannes kanske var framträdande i den förra diskussionen bland apostlarna om vem som var störst. Den begäran de nu kommer med avslöjar att de inte har tillämpat det råd Jesus gav i denna sak. Tråkigt nog är deras begär efter en framskjuten ställning fortfarande starkt.

För att nu ta itu med den här senaste kontroversen och den illvilja den har gett upphov åt sammankallar Jesus de tolv. Han ger dem kärleksfulla råd och säger: ”Ni vet att nationernas styresmän spelar herrar över dem och att de stora utövar myndighet över dem. Så är det inte bland er; utan vemhelst som vill bli stor bland er, han skall vara er tjänare, och vemhelst som vill vara först bland er, han skall vara er slav.”

Jesus har gett dem ett föredöme som de bör efterlikna, och han förklarar: ”Alldeles som Människosonen inte har kommit för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.” Jesus har inte bara betjänat andra, utan kommer att gå så långt att han dör för mänskligheten. Lärjungarna behöver ha samma Kristuslika inställning att vilja tjäna i stället för att bli betjänade och att vara som en av de mindre i stället för att ha en framträdande ställning. Matteus 20:17—28; Markus 3:17; 9:33—37; 10: 32—45; Lukas 18:31—34; Johannes 11:16.

▪ Varför grips lärjungarna nu av fruktan?

▪ Hur förbereder Jesus sina lärjungar på det som väntar?

▪ Vilken begäran läggs fram för Jesus, och hur reagerar de andra apostlarna?

▪ Hur tar Jesus itu med problemet bland sina apostlar?