Kapitel 56

Vad befläckar en människa?

MOTSTÅNDET mot Jesus blir allt starkare. Inte nog med att många av hans lärjungar lämnar honom, utan judarna i Judeen söker också efter ett tillfälle att döda honom, precis som de gjorde när han var i Jerusalem under påskhögtiden år 31 v.t.

Det är nu vid tiden för påsken år 32 v.t. Jesus beger sig troligen, i enlighet med Guds krav, upp till Jerusalem för att fira påsken där. Men han gör det med stor försiktighet, eftersom hans liv är i fara. Därefter återvänder han till Galileen.

Jesus befinner sig kanske i Kapernaum, när fariséer och skriftlärda från Jerusalem kommer till honom. De söker efter någon förevändning att kunna anklaga honom för att bryta mot den religiösa lagen. ”Varför överträder dina lärjungar traditionen från forna tiders män?” frågar de. ”De tvättar till exempel inte händerna när de skall till att äta en måltid.” Detta är inte något som Gud kräver, men fariséerna betraktar det som ett allvarligt brott att inte utföra denna traditionella ritual, som inbegrep att tvätta sig upp till armbågarna.

I stället för att bemöta deras anklagelse riktar Jesus uppmärksamheten på deras egna ondskefulla och uppsåtliga brott mot Guds lag. ”Och ni, varför överträder ni Guds befallning på grund av er tradition?” frågar han dem. ”Gud har till exempel sagt: ’Ära din far och din mor’; och: ’Den som förolämpar far eller mor, han skall sluta i döden.’ Men ni säger: ’Vemhelst som säger till sin far eller mor: ”Vad jag än har, som du kunde få nytta av genom mig, är en gåva tillägnad Gud”, han behöver inte alls ära sin far.’”

Ja, fariséerna lär att pengar, jordegendomar eller andra ting som är tillägnade Gud som gåva tillhör templet och därför inte kan användas för något annat syfte. Men i själva verket behåller personen i fråga själv den överlämnade gåvan. På detta sätt undandrar sig en son sitt ansvar gentemot sina åldriga föräldrar, som kanske är i desperat behov av hjälp, genom att helt enkelt förklara att hans pengar eller egendom är ”korban” — en gåva tillägnad Gud eller templet.

Med rätta uppbragt över att fariséerna på detta orättfärdiga sätt förvränger Guds lag säger Jesus: ”Ni [har] gjort Guds ord ogiltigt på grund av er tradition. Ni skrymtare, träffande profeterade Jesaja om er när han sade: ’Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärta håller sig långt borta från mig. Förgäves fortsätter de att dyrka mig, eftersom de såsom lärosatser lär ut människobud.’”

Det är möjligt att folkskaran har gått några steg tillbaka för att låta fariséerna fråga ut Jesus. När fariséerna nu står där svarslösa inför Jesu stränga kritik, kallar han folkskaran närmare och säger: ”Hör på mig ... och sök fatta meningen. Ingenting, som utifrån går in i en människa, kan befläcka henne; men de ting som går ut från en människa är de ting som befläckar en människa.”

En stund senare, när de har kommit in i ett hus, frågar hans lärjungar: ”Vet du att när fariséerna hörde vad du sade, blev det en orsak för dem att snava och falla?”

”Varje planta som min himmelske Fader inte har planterat skall ryckas upp med rötterna”, svarar Jesus. ”Låt dem vara. De är blinda vägledare. Om nu en blind vägleder en blind, kommer båda att falla i en grop.”

Jesus tycks bli förvånad, när Petrus, som för lärjungarnas talan, ber om ytterligare förklaring beträffande det som befläckar en människa. ”Är också ni fortfarande utan förstånd?” svarar Jesus. ”Är ni inte medvetna om att allt som går in i munnen går vidare till tarmarna och töms ut i kloaken? Men de ting som går ut ur munnen kommer ut ur hjärtat, och dessa befläckar människan. Ut ur hjärtat kommer till exempel onda överväganden, mordgärningar, äktenskapsbrott, otuktshandlingar, stölder, falska vittnesbörd, hädelser. Dessa ting befläckar människan; men att äta med otvättade händer befläckar inte människan.”

Jesus vill inte med dessa ord uppmuntra till bristande hygien. Han menar inte att man inte skall tvätta händerna innan man lagar mat eller äter en måltid. Det Jesus fördömer är i stället skrymtaktigheten hos de religiösa ledarna, som försöker kringgå Guds rättfärdiga lagar genom att hålla fast vid oskriftenliga traditioner. Ja, det är onda gärningar som befläckar en människa, och Jesus visar att dessa har sitt ursprung i människans hjärta. Johannes 7:1; 5 Moseboken 16:16; Matteus 15:1—20; Markus 7:1—23; 2 Moseboken 20:12; 21:17; Jesaja 29:13.

▪ Vilket motstånd får Jesus nu möta?

▪ Vilken anklagelse kommer fariséerna med, men på vilket sätt bryter de själva avsiktligt mot Guds lag, enligt Jesus?

▪ Vad är det enligt Jesus som befläckar en människa?