Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Fullbordar du det du börjar med?

Fullbordar du det du börjar med?

Kapitel 12

Fullbordar du det du börjar med?

1, 2. Vad krävs av dig för att du skall vinna den tillfredsställelse som kommer av att uträtta något?

EN STOR del av den lycka en människa känner kommer av det hon uträttar. Om du till exempel bestämmer dig för att lära dig spela gitarr och håller i med det tills du kan det, så kommer du att få glädje av det. Men om du slutar strax efter det att du börjat, så får du aldrig känna den glädjen och tillfredsställelsen. Det förhåller sig på samma sätt med varje företag som kräver övning och träning under en viss tid.

2 Men när det gäller att fortsätta med ett projekt tills det är fullbordat, så finns det vissa tendenser som vi alla behöver lämna bakom oss eller övervinna.

PROBLEM SOM ÄR INBEGRIPNA

3—8. a) Vad kan hjälpa en person att övervinna otålighet? b) Vad är det förståndigt att göra redan innan du börjar med ett projekt? Vilkas råd kan vara till gagn för dig när du fattar beslut? c) Under vilka omständigheter kan det vara bättre att inte fullborda det du har börjat med?

3 Som du vet har små barn mycket kortvarig uppmärksamhet. Också när de leker dröjer det inte länge förrän de blir distraherade eller tappar intresset. Men när vi växer utvecklas vår koncentrationsförmåga. Det kanske du har lagt märke till hos dig själv. I stor utsträckning måste du uppodla den egenskapen, men det är det sannerligen värt, eftersom det hjälper dig att få ut så mycket mer av livet.

4 Koncentration betyder att du måste övervinna ett annat vanligt drag. Det är otålighet. Tänk tillbaka på hur det var när du var liten. Som du kommer ihåg vill små barn alltid ha saker och ting NU! Ofta när de försöker göra någonting och inte lyckas med några få försök, är de färdiga att sluta. Du känner troligen många tonåringar som fortfarande är sådana. Men om du inser att det krävs tid och ansträngning för att nå några av de värdefullaste målen i livet, så får du hjälp att inte ge upp så lätt.

5 En otålig människa förhastar sig vanligen med att ta itu med något och handlar impulsivt. Ett vist ordspråk säger oss: ”Den flitiges omtanke medför idel vinst, men allt hastande idel brist.” (Ordspråksboken 21:5, Åkeson) Innan du ger dig in på någonting eller åtar dig en uppgift eller ett arbete, bör du alltså först av allt förvissa dig om att det verkligen är värdefullt.

6 I somliga fall är det förståndigast att inte fullborda det man har börjat med. Varför det? Därför att det kan vara en dålig idé ända från början. Målet kan vara otillbörligt, sådant att det inte är i överensstämmelse med rätta principer. Eller också kanske det inte är ett bra mål för dig. Är det värt den tid och ansträngning som kommer att krävas för att uppnå det? Har du goda skäl att tro att du kan uppnå det?

7 Jesus berättade om en man som sätter i gång att bygga ett torn utan att först räkna ut kostnaden och ta reda på om han kan bära den eller inte. Alldeles som Jesus sade kan en man lägga grunden och sedan finna att han inte kommer längre, så att de som ser det skrattar och säger: ”Den människan började bygga men dög inte till att göra det färdigt.” (Lukas 14:28—30) Om du önskar fullborda det du börjar med, bör du alltså räkna ut kostnaden i förväg.

8 Väg fördelarna mot nackdelarna. Fråga andra om deras åsikt, i synnerhet dina föräldrar. Dra nytta av deras erfarenhet; de har gjort misstag och kan hjälpa dig att undvika att göra samma misstag. Bibeln är en enastående källa till visa och praktiska råd. Den är från Gud, och den ger oss lärdomar som människor under flera tusen år fått inhämta. Tänk på kung Salomo; han gjorde nästan allt en människa kunde göra i fråga om att söka glädje i rent materiella ting. Han talar om resultatet för oss: Det var bara ”ett jagande efter vind”. Varför skulle då vi ägna oss åt en liknande värdelös strävan? — Predikaren 2:3—11.

UNDVIK ATT BLI EN SOM LÄTT GER UPP

9—12. a) När du en gång bestämt dig för ett mål, varför är det då bra att planera för hur du skall nå det? b) När du möter problem, hur bör du då betrakta dem? c) Varför är det viktigt att inte lägga sig till med vanan att lätt ge upp? (Lukas 9:62)

9 När du väl är övertygad om att ditt mål verkligen är värdefullt, är det också viktigt att du planerar hur du skall uppnå det. Många unga misslyckas med att fullborda det de börjat med, på grund av att de blir modfällda. Några oförutsedda problem eller hinder kan uppkomma. Eller också finner de att det de tagit itu med är svårare än de tänkt sig. Vad skall man göra då?

10 Denna situation visar vilket virke som finns i dig. Om du låter svårigheter fylla dig med negativa och pessimistiska tankar, kommer du att berövas den styrka du behöver för att fortsätta. Det är precis som det bibliska ordspråket säger: ”Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.” (Ordspråksboken 24:10) Se i stället situationen som en uppfordran. Bestäm dig för att möta situationen med extra ansträngning — extra eftertanke, energi och tid. Uppfordringar kan göra livet intressantare, om du inte flyr bort från dem. Genom att komma till rätta med dem kan du växa i tillförsikt och rådighet. Du kan sedan ta på dig framtida uppgifter med större säkerhet och glädje.

11 Undvik alltså att utveckla vanan att sluta med någonting bara därför att förhållandena blir besvärliga. Om du inte bemödar dig i fråga om detta, kommer din benägenhet nästa gång någonting blir besvärligt att vara precis densamma: att ”kasta in handduken”, att ge upp. Genom att inte lägga dig till med denna vana kan du förhindra att ditt liv bara blir en rad misslyckanden och ofullbordade företag.

12 Om du visar att du är en som inte ger upp så lätt, en som inte slutar upp eller sviker, kommer du att förtjäna andras förtroende och respekt. Medan Timoteus, en av de första kristna, ännu var en ung man heter det att han var ”väl omtalad av bröderna” i två olika städer. (Apostlagärningarna 16:2) Det var därför som aposteln Paulus utvalde honom till reskamrat. Timoteus hade unika privilegier, när han fick följa med aposteln genom många delar av det romerska imperiet. Efter mer än tio år av trogen tjänst, ibland i farofyllda situationer, anförtroddes det honom ett krävande ansvar, som han fullgjorde trots att hans hälsa inte var den bästa. Ja, man kunde lita på att Timoteus skulle stå fast vid sitt uppdrag och göra ett grundligt arbete. Han var en man som man kunde lita på. Men det krävdes tid och ståndaktighet innan han gjorde sig förtjänt av denna tillit.

GRUNDVALEN FÖR STÅNDAKTIGHET

13, 14. a) Hur har vi fått gagn av Noas ståndaktighet i att bygga arken? b) Vad kan vi lära av aposteln Paulus’ föredöme i fråga om ståndaktighet? (2 Timoteus 4:16, 17)

13 Om du söker göra något därför att det är rätt eller på grund av en önskan att behaga Gud, då kommer han att hjälpa dig att genomföra det. Tänk till exempel på Noa. Arken som han och hans söner byggde var en tre våningar hög, lådliknande byggnad, som var mer än 120 meter lång. Det var inget ”veckoskiftesföretag”. Men tack vare att Noa höll ut tills arbetet var fullbordat överlevde han och hans familj syndafloden, och likaså är vi, hans avkomlingar, vid liv i denna tid.

14 Tänk också på aposteln Paulus. Han var ett verkligt exempel på en människa som inte gav upp när förhållandena blev svåra. Hans särskilda tjänsteuppdrag var för honom en skatt, som var värd att han uthärdade alla slags svårigheter för att kunna behålla den ända till slutet. Han var villig att utstå misshandel, stening, fångenskap, hårt arbete, sömnlösa nätter, törst, hunger, köld och brist på kläder, faror från sanningens fiender och från vanliga brottslingar, men också från vilda djur och naturens krafter, då han reste över land och hav. På grund av att han var en som inte gav upp kunde han sanningsenligt säga att han hade kämpat den goda kampen, fullföljt loppet och hållit fast vid tron. På vilken grundval? Inte på grund av självtillit, utan som Paulus själv sade: ”Allt har jag styrka till på grund av honom som ger mig kraft.” Och som han också skrev: ”I allt detta avgår vi med fullständig seger genom honom som har älskat oss.” (2 Timoteus 4:6—8; Filipperna 4:13; Romarna 8:35—39) Håller du inte med om att han är värd att efterlikna?

15. a) Varför behöver vi alla kunna samsas bra med andra människor? b) Vad hjälper oss att undvika att lätt ”ge upp hoppet” om andra, när de gör oss besvikna?

15 För att finna glädje i livet måste du också kunna samsas med andra, samarbeta med dem och vinna deras respekt. Du kan inte göra detta om du är snar att ”ge upp hoppet” om människor — inleda vänskapsförhållanden och sedan avbryta dem vid första tecken till oenighet. Granska dig själv. Händer det ibland att du missköter ditt förhållande till andra, så att de kanske har orsak att ta anstöt? Får detta dig att ”ge upp hoppet” om dig själv? Varför skulle du då vara snar att bli irriterad eller förlora intresset för andra, därför att de kanske ibland gör dig besviken? Ta dig den tid som behövs för att lösa problem med tålamod. Vem inser inte det visa och förståndiga i ordspråket: ”Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft”? — Ordspråksboken 14:29.

16. Hur är det av betydelse för oss att utveckla ståndaktighet för att vi skall få se vårt kristna hopp gå i uppfyllelse?

16 Ståndaktighetens belöningar är många och väl värda sitt pris. Genom att bevisa dig vara en som håller ut till slutet kan du vinna många privilegier och förmåner. Jesus sade om dem som följde honom: ”Den som har hållit ut till slutet, han skall bli frälst.” (Matteus 24:13) Som kristna är vi med i ett tävlingslopp. Den storslagna segerlönen är evigt liv. Denna segerlön kan du vinna bara om du utvecklar förmågan att vara ståndaktig trots problem eller svårigheter och håller ut ända till slutet.

[Frågor]