Kapitel 17

”Ha intensiv kärlek till varandra”

1, 2. a) Vad är det ofta som gör starkt intryck på nykomlingar vid Jehovas vittnens möten? b) Vilket annat tecken på denna egenskap lägger de märke till vid våra konvent?

NÄR människor för första gången kommer till Jehovas vittnens möten, blir de ofta djupt imponerade av den kärlek som visas där. De märker den i det varma kamratskapet och i det välkomnande de själva får.

² Besökare vid våra konvent lägger också märke till att de flesta som är närvarande uppför sig mycket väl. En reporter skrev angående ett sådant konvent: ”Ingen som var påverkad av narkotika eller alkohol. Inga rop och skrik. Ingen som trängde sig fram. Ingen som knuffades. Ingen som svor och förbannade. Inga slippriga skämt eller något oanständigt språk. Ingen rökfylld luft. Ingen stöld. Ingen som kastade burkar på gräsmattan. Detta var verkligen ovanligt.” Allt detta är ett tecken på kärlek, det slags kärlek som inte bär sig oanständigt åt och inte söker sina egna intressen. — 1 Kor. 13:4—8.

3. a) Vad bör med tiden visa sig i fråga om vårt sätt att visa kärlek? b) Vad slags kärlek måste vi uppodla för att efterlikna Kristus?

³ Kärlek är den egenskap som identifierar varje sann kristen. (Joh. 13:35) Allteftersom vi växer till andligen bör vi ge mera helt och fullt uttryck åt den. Aposteln Paulus bad att hans bröders kärlek skulle överflöda än mer och mer. (Fil. 1:9; 1 Tess. 3:12) Petrus uppmanade också medkristna att låta sin kärlek omfatta ”hela brödraskaran”. (1 Petr. 2:17) Vår kärlek bör driva oss  till att göra mer än att bara vara med vid möten tillsammans med människor som vi gör mycket liten ansträngning att lära känna personligen. Den bör inbegripa mer än att bara säga ett vänligt ”hej” då och då. Aposteln Johannes visade att den bör vara självuppoffrande. Han skrev: ”Av detta har vi lärt känna kärleken, därför att [Guds Son] ... gav ut sin själ för oss; och vi är pliktiga att ge ut våra själar för bröderna.” (1 Joh. 3:16; Joh. 15:12, 13) Vi har inte gjort det ännu. Men skulle vi verkligen vilja ge vårt liv för våra bröder? Ja, i vilken utsträckning anstränger vi oss att hjälpa dem nu, också när det är besvärligt för oss att göra det?

4. a) På vilket annat sätt kan vi finna att vi kan ge uttryck åt vår kärlek mera helt och fullt? b) Varför är det absolut nödvändigt att ha intensiv kärlek till varandra?

⁴ Förutom gärningar som återspeglar en självuppoffrande ande är det också viktigt för oss att känna uppriktigt och innerligt för våra bröder. Guds ord uppmanar oss: ”Ha i broderlig kärlek öm tillgivenhet för varandra.” (Rom. 12:10) Vi känner alla så mot vissa personer. Skulle vi inte kunna innesluta fler i den grupp som vi känner sådan tillgivenhet för? Allteftersom slutet för den gamla ordningen närmar sig, är det viktigt att vi dras allt närmare våra kristna bröder. Bibeln uppmärksammar oss på detta genom att säga: ”Slutet på allt har närmat sig. ... Framför allt, ha intensiv kärlek till varandra, eftersom kärleken överskyler en mängd synder.” — 1 Petr. 4:7, 8.

5. Varför skulle det vara fel att tro att det inte skulle kunna uppstå några problem mellan medlemmarna i en församling?

⁵ Så länge som vi är ofullkomliga kommer vi naturligtvis ibland att göra sådant som sårar eller förnärmar andra. De kommer också att på olika sätt synda mot oss. (1 Joh. 1:8) Vad bör du göra, om du befinner dig i en sådan situation?

 VAD MAN BÖR GÖRA NÄR DET UPPSTÅR PROBLEM

6. a) Varför är det så att bibelns råd kanske inte alltid stämmer med våra böjelser? b) Men vad kommer resultatet att bli, om vi tillämpar dem?

⁶ Bibeln ger oss den vägledning vi behöver. Men de råd den ger kanske inte stämmer med vad vi som ofullkomliga människor är böjda för att göra. (Rom. 7:21—23) Men att vi allvarligt arbetar på att tillämpa de råd bibeln ger kommer att bevisa att vi uppriktigt önskar behaga Jehova, och det kommer också att förbättra kvaliteten på vår kärlek till andra.

7. a) Varför bör vi inte hämnas, om någon sårar oss? b) Varför bör vi inte bara undvika en broder som försyndar sig mot oss?

⁷ Ibland när människor känner sig sårade, söker de efter sätt att hämnas på den som har försyndat sig mot dem. Men detta gör bara situationen värre. Om det krävs vedergällning, så bör vi överlämna det åt Gud. (Ords. 24:29; Rom. 12:17—21) Andra kanske försöker utestänga den som försyndat sig mot dem ur sitt liv genom att undvika kontakt med denne. Men vi kan inte handla så mot medtillbedjare. Om vår tillbedjan skall vara godtagbar, beror det delvis på om vi älskar våra bröder. (1 Joh. 4:20) Kan vi med handen på hjärtat säga att vi älskar någon som vi inte ens vill tala med eller vars blotta närvaro stör oss? Vi måste ta itu med problemet och lösa det. Hur då?

8, 9. a) Vad bör vi göra, om vi har orsak till klagomål mot en broder? b) Men vad gör vi, om han vid upprepade tillfällen har syndat mot oss? c) Varför bör vi handla så, och vad kommer att hjälpa oss att göra det?

⁸ Aposteln Paulus skrev angående detta: ”Fortsätt att ha fördrag med varandra och att villigt förlåta varandra, om någon har orsak till klagomål mot en annan. Såsom Jehova villigt har förlåtit er, just så skall också ni göra.” (Kol. 3:13) Kan du göra detta? Men vad skall du då göra om någon gång på gång försyndar sig mot dig på olika sätt?

⁹ Aposteln Petrus ställde samma fråga, och han framkastade  att han kanske skulle försöka förlåta sin broder ända till sju gånger. Jesus svarade: ”Jag säger dig: Inte ända till sju gånger, utan ända till sjuttiosju gånger.” Men varför då? Jesus förklarade detta med en illustration som underströk hur enormt stor vår skuld till Gud är i jämförelse med vad någon människa kan vara skyldig oss. (Matt. 18:21—35) Vi syndar dagligen mot Gud på många sätt — ibland genom en självisk handling och ofta genom vad vi säger eller tänker, och också genom att vi underlåter att göra det vi borde. I vår okunnighet kanske vi inte ens inser att några av de saker vi gjorde var orätta, eller vi kanske inte tänker tillräckligt allvarligt på saken, därför att vi är så jäktade. Gud skulle kunna utkräva vårt liv som straff för våra synder. (Rom. 6:23) Men han har fortsatt att vara barmhärtig mot oss. (Ps. 103:10—14) Därför är det inte mer än rimligt att han kräver att vi handlar på liknande sätt mot varandra. (Matt. 6:14, 15; Ef. 4:1—3) När vi handlar så, i stället för att hysa agg, så vittnar det om att vi har uppnått det slags kärlek som inte för ”räkenskap över oförrätten”. — 1 Kor. 13:4, 5; 1 Petr. 3:8, 9.

10. Vad bör vi göra, om en broder har något emot oss?

¹⁰ Det kan finnas tillfällen då vi förstår att vår broder har något emot oss, trots att vi inte hyser något agg mot honom. Vad bör vi då göra? Vi bör utan dröjsmål tala med honom och försöka återställa fredliga relationer. Bibeln uppmanar oss att ta initiativet. (Matt. 5:23, 24) Men det kanske inte är så lätt att göra det. Det kräver kärlek tillsammans med ödmjukhet. Är dessa egenskaper så starka hos dig att du skulle göra det som bibeln råder oss till att göra? Detta är ett viktigt mål att arbeta hän emot.

11. Vad skall vi göra, om en broder gör något som upprör oss?

¹¹ Det kan å andra sidan vara så att någon gör sådant som upprör dig — och kanske också andra. Skulle det  då inte vara bra om någon talade med denne? Kanske. Om du personligen förklarar problemet för honom på ett vänligt sätt, så kanske detta kan leda till goda resultat. Men du bör först fråga dig själv: ”Är det han gör verkligen i strid med bibeln? Eller beror problemet i huvudsak på att jag har en annan bakgrund och uppfostran än vad han har?” I så fall bör du akta dig, så att du inte ställer upp dina egna normer och sedan dömer andra enligt dessa. (Jak. 4:11, 12) Jehova tar opartiskt emot människor ur alla slags miljöer, och han har tålamod med dem, när de växer till andligen.

12. a) Om det förekommer ett fall av allvarlig synd i församlingen, vem tar då hand om detta? b) Men under vilka omständigheter är det dens ansvar som synden har begåtts emot att handla först? Med vilket mål för ögonen?

¹² Men om någon i församlingen blir indragen i en allvarlig synd, så måste detta omedelbart uppmärksammas. Men av vilka? Vanligtvis av de äldste. Men om det gäller en affärsangelägenhet mellan bröder eller kanske missbruk av tungan på ett sätt som allvarligt har skadat någon, då bör den som det har syndats emot först försöka att hjälpa syndaren på en personlig basis. Somliga kanske tycker att detta verkar svårt. Men det är vad Jesus råder oss till att göra i Matteus 18:15—17. Kärlek till vår broder och en innerlig önskan att få behålla honom som vår broder kommer att hjälpa oss att göra detta på ett sätt som om möjligt kommer att nå hjärtat hos den felande. — Ords. 16:23.

13. Om det uppstår ett problem mellan oss och en annan broder, vad kommer då att hjälpa oss att betrakta saken på rätt sätt?

¹³ Det som hjälper oss, när det uppstår antingen ett stort eller ett litet problem, är att försöka förstå hur Jehova ser på det. Han godkänner inte synd i någon form, och ändå ser han den hos oss alla. När hans rätta tid är inne, kommer förhärdade utövare av synd att rensas ut  ur hans organisation. Men hur går det då med oss andra? Vi är alla föremål för hans långmodighet och barmhärtighet. Vi skall efterlikna hans föredöme. När vi gör detta, så återspeglar vi hans kärlek. — Ef. 5:1, 2.

SÖK SÄTT ATT ”VIDGA ER”

14. a) Varför uppmanade Paulus korintierna att vidga sig? b) Hur visar de skriftställen som det här har hänvisats till att vi alla gör väl i att tänka på detta?

¹⁴ Aposteln Paulus hade använt många månader till att bygga upp församlingen i Korint i Grekland. Han hade arbetat hårt för att hjälpa bröderna där, och han älskade dem. Men några av dem visade ingen hjärtlighet mot honom. De var mycket kritiska. Han uppmanade dem att vidga sig, när det gällde att uttrycka tillgivenhet. (2 Kor. 6:11—13; 12:15) Vi gör alla väl i att begrunda i vilken utsträckning vi ger uttryck åt kärlek mot andra och i att söka efter sätt att vidga oss. — 1 Joh. 3:14; 1 Kor. 13:3.

15. Vad kan hjälpa oss att växa till i kärlek till någon som vi personligen kanske inte känner oss dragna till?

¹⁵ Finns det några i församlingen som vi tycker att det är svårt att ha närmare kontakt med? Om vi försöker överskyla alla mindre försyndelser från deras sida, precis som vi önskar att de överskyler våra, så kan detta bidra till att tina upp förhållandet mellan oss. (Ords. 17:9; 19:11) Våra känslor mot dem kan också förbättras, om vi söker efter deras goda egenskaper och koncentrerar oss på dessa. Har vi verkligen lagt märke till det sätt varpå Jehova använder dessa bröder? Detta kommer säkert att få vår kärlek till dem att växa. — Luk. 6:32, 33, 36.

16. Hur kan vi på ett realistiskt sätt vidga oss, när det gäller att visa kärlek till dem som finns i vår församling?

¹⁶ Det finns onekligen gränser för vad vi kan göra för andra. Vi kanske inte kan hälsa på alla vid varje möte. Det kanske inte går att bjuda alla, när vi inbjuder vänner  till en måltid. Vi har alla sådana som vi är förtroliga med och som vi använder mer tid tillsammans med än med andra. Men skulle vi kunna vidga oss? Skulle vi kunna använda bara några minuter varje vecka till att bli bättre bekanta med någon i vår församling som inte har varit en av våra nära vänner? Skulle vi någon gång då och då kunna inbjuda någon av dessa till att samarbeta med oss i tjänsten på fältet? Om vi verkligen har intensiv kärlek till varandra, kommer vi säkert att finna sätt att visa den på.

17. När vi är bland bröder som vi aldrig tidigare har sett, hur kan vi då visa att vi har intensiv kärlek också till dem?

¹⁷ Kristna konvent ger oss fina tillfällen att vidga oss i vår kärlek. Det kan vara tusentals närvarande. Vi kan inte lära känna alla. Men vi kan uppföra oss på ett sätt som visar att vi sätter deras väl framför vår egen bekvämlighet, även om vi aldrig har träffat dem tidigare. Och vi kan visa personligt intresse mellan sessionerna genom att ta initiativet att lära känna någon av dem som vi har omkring oss. En dag kommer alla som bor på jorden att vara bröder och systrar, förenade i tillbedjan av allas Gud och Fader. Vilken glädje kommer det då inte att bli att lära känna dem alla, med alla deras skiftande egenskaper! Intensiv kärlek till dem kommer att driva oss att önska göra detta. Varför inte börja redan nu?

Repetitionsfrågor

● När det uppstår problem mellan bröder och systrar, hur bör de då lösas? Varför då?

● På vad sätt bör vår kärlek också växa, när vi växer till andligen?

● Hur är det möjligt att visa intensiv kärlek till fler än en krets av nära vänner?

[Frågor]