Kapitel ett

Vad kan ge ditt liv större mening?

HAR du någon gång drömt om att få leva ett bättre liv, kanske på den plats där du bor eller i ett tropiskt paradis? De flesta av oss har nog gjort det.

År 1891 for den franske konstnären Paul Gauguin till Franska Polynesien i sitt sökande efter ett bättre liv, men han konfronterades snart med den bistra verkligheten. Det utsvävande liv han levt drog sjukdom och lidande över både honom själv och andra. När han kände döden närma sig, målade han vad som har beskrivits som hans ”sista våldsamma konstnärliga dokument”. I boken Paul Gauguin 1848–1903 — En avhoppares bilder heter det: ”Gauguin ville gestalta ett spektrum av mänsklig verksamhet från födelse till död. ... Målaren ... presenterar en vision av livet som stor hemlighet.”

Gauguin kallade sin målning ”Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart är vi på väg?” *

De här frågorna låter kanske bekanta. Många tänkande människor ställer sig dem. En redaktör för The Wall Street Journal skrev följande, sedan han nämnt människans vetenskapliga och tekniska framsteg: ”När man betraktar människan, hennes dilemman, hennes plats i detta universum, så har vi inte kommit mycket längre än i tidernas morgon. Vi bär fortfarande på frågor om vilka vi är, varför vi är här och vart vi är på väg.”

Somliga går helt upp i sin familj eller sitt förvärvsarbete, företar resor eller odlar andra personliga  intressen därför att de inte känner till något annat som kan ge livet mening. Albert Einstein sade en gång: ”Den människa som anser sitt liv meningslöst är inte bara olycklig utan knappast rustad för att leva.” I linje med det resonemanget försöker en del ge sitt liv mening genom att ägna sig åt de sköna konsterna, vetenskaplig forskning eller humanitärt hjälparbete. Känner du någon som har den inriktningen i livet?

Det är förståeligt att grundläggande frågor om livets mening uppstår. Många föräldrar som har sett något av sina barn dö i malaria eller någon annan sjukdom frågar sig: Varför detta lidande? Finns det någon mening med det? Liknande frågor förbryllar många unga män och kvinnor som bevittnar fattigdom, sjukdom och orättvisor. Brutala krig får ofta människor att undra om livet kan ha någon mening.

 Även om du inte har upplevt sådana tragedier, kanske du ändå håller med professor Freeman Dyson, som sade: ”Jag är i gott sällskap när jag på nytt ställer de frågor som Job [en person i Bibeln] ställde. Varför lider vi? Varför är världen så orättvis? Vad är meningen med smärta och tragedi?” Du kanske också vill veta svaret på de här frågorna.

Att få tillfredsställande svar skulle verkligen ha avgörande betydelse. En professor som överlevde ohyggligheterna i koncentrationslägret Auschwitz sade att ”det inte finns någonting i världen som så effektivt kan hjälpa en människa att överleva till och med de värsta förhållanden som medvetandet om att det finns en mening i hennes liv”. Han ansåg att det också finns ett samband mellan den mentala hälsan och sökandet efter en mening med livet.

Under århundradenas gång har många sökt svaren i religionen. Sedan Gautama (Buddha) sett en sjukling, en gamling och ett lik, sökte han upplysning eller mening i religionen, men utan att tro på en personlig Gud. Andra har vänt sig till det kyrkosamfund de har tillhört.

Hur resonerar då många människor i vår tid? De förlitar sig på vetenskapen och avfärdar religionen och ”Gud” som betydelselösa begrepp. I boken Religion and Atheism sägs det: ”Ju mer vetenskapen går framåt, desto mindre plats tycks det finnas för Gud. Gud har blivit överflödig.”

Varför avfärdas tanken på en Skapare?

Tendensen att förkasta religionen och Gud har sitt ursprung i mänskliga filosofier som betonar det rena förnuftet. Charles Darwin ansåg att den levande världen förklaras bättre med ”naturligt urval” än med existensen av en Skapare. Sigmund Freud lärde att Gud  är en illusion, och tanken att ”Gud är död” sträcker sig från Friedrich Nietzsches tid till våra dagar. Orientaliska filosofier lär något liknande. Buddhismens lärare menar att det inte är nödvändigt att veta något om Gud, och angående shintoismen säger professor Tetsuo Yamaori att ”gudarna inte är något annat än människor”.

Många ställer sig skeptiska till att det finns en Skapare, men är det berättigat? Du känner förmodligen till flera exempel på ”vetenskapliga fakta” som var allmänt godtagna i det flydda, men som med tiden visade sig vara helt felaktiga. Sådana uppfattningar som att ”jorden är platt” och att ”hela universum roterar runt jorden” var förhärskande i många hundra år, men nu vet vi bättre.

Hur är det då med senare vetenskapliga föreställningar? Filosofen David Hume, som levde på 1700-talet och som inte accepterade tanken på en Skapare, kunde inte förklara komplexiteten hos de levande organismerna på jorden. Darwins teori försökte förklara hur livsformerna utvecklats, men den förklarade inte hur livet började eller vad det har för mening för oss.

Många vetenskapsmän och lekmän tycker därför att det är något som fattas. De vetenskapliga teorierna kanske försöker förklara hur?, men de viktigaste frågorna gäller varför? Också människor som vuxit upp med tron på en Skapare berörs av detta. En ung kvinna i Europa som studerar historia säger: ”Gud är död för mig. Om han verkligen fanns, skulle det inte vara så eländigt i världen: Oskyldiga människor svälter, djurarter dör ut. ... Föreställningen om en Skapare är nonsens.” Med tanke på förhållandena på jorden har många svårt att förstå varför en Skapare — under  förutsättning att han finns — inte ingriper och rättar till situationen.

Vi måste ändå hålla med om att skälet till att många avfärdar tanken på en Skapares existens är att de inte vill tro. ”Även om Gud personligen sade till mig att jag måste ändra mitt liv, skulle jag inte göra det”, sade en europeisk industriman till en av sina anställda. ”Jag vill leva mitt liv som jag har lust.” Det är tydligt att somliga menar att detta att erkänna en Skapares myndighet skulle inkräkta på deras frihet eller vara oförenligt med den livsstil de föredrar. De säger kanske: ”Jag tror bara på det jag ser, och jag kan inte se en osynlig Skapare.”

Oavsett varför somliga avfärdar tanken på en Skapare, kvarstår frågorna om livet och meningen med det. Efter att människan hade börjat göra upptäcksfärder i rymden frågade man teologen Karl Barth vad han ansåg om denna tekniska triumf. Han sade: ”Den löser inget av de problem som håller mig vaken på nätterna.” I våra dagar färdas människan i rymden och rör sig i cyberspace. Men tänkande människor inser att det behövs något som ger livet mening.

Vi uppmanar alla som har ett öppet sinne att närmare undersöka det här ämnet. I boken Belief in God and Intellectual Honesty sägs det att kännetecknet på en som äger ”intellektuell ärlighet” är att han är ”villig att granska det han tror vara sant” och ”ta tillräcklig notis om andra tillgängliga vittnesbörd”.

När det gäller det ämne vi nu skall behandla kan sådana ”tillgängliga vittnesbörd” hjälpa oss att se om det finns en Skapare som är upphovet till livet och universum. Om det finns en Skapare, hurdan är han då? Har han en personlighet som betyder något för vårt liv? En granskning av detta kan kasta ljus över frågan om hur vårt liv kan bli mer meningsfullt och givande.

[Fotnoter]

 [Helsidesbild på sidan 4]

[Bild på sidan 6]

Gauguins målning väckte frågor om livets mening