Kapitel 1

Hur man finner nyckeln till familjelycka

1, 2. Vad gott kan ett sunt familjeliv ge? Vilka frågor finns det därför orsak att ställa?

 MÅNGA behov av lycka hos oss människor kan tillfredsställas i familjekretsen. Där kan vi finna vad vi allesammans normalt längtar efter: att känna att vi behövs, att veta att vi är uppskattade, att vi är älskade. Ett varmt och innerligt förhållande i familjen kan stilla denna längtan på ett underbart sätt. Det kan skapa en atmosfär präglad av tillit, förståelse och medkänsla. Hemmet blir då en verklig tillflykt undan omvärldens oro och osäkerhet. Barnen kan känna sig trygga, och deras personligheter kan blomma ut så helt och fullt som möjligt.

² Det är så vi skulle vilja se familjelivet levas. Men ingenting av detta kommer automatiskt. Hur kan man uppnå det? Vad beror det på att familjelivet nu drabbas av så stora svårigheter i många delar av världen? Vad är den ”nyckel” som kan betyda skillnaden mellan ett lyckligt och ett olyckligt äktenskap, mellan en familj som är varm och väl sammanhållen och en som är kall och splittrad?

3. Vad avslöjar historiska fakta om familjens betydelse?

³ Om du bekymrar dig en hel del om din familjs välfärd och framgång, gör du det på goda grunder. Familjeanordningens betydelse beskrivs så här i The World Book Encyclopedia (1973):

” Familjen är den äldsta mänskliga institutionen. På många  sätt är den också den viktigaste. Den är samhällets mest grundläggande enhet. Hela civilisationer har överlevt eller försvunnit beroende på om familjelivet varit fast eller bräckligt.”

4, 5. Vilka olustiga attityder har du iakttagit i många familjer?

⁴ Men hur många familjer i våra dagar är väl sammanknutna med fasta band av kärlek? Hur många njuter av den värme som ömsesidiga uttryck för omtanke, tacksamhet och givmildhet framkallar? Hur många har lärt sig uppskatta sanningen i dessa ord: ”Det är lyckligare att ge än att få”?

⁵ I våra dagar breder en helt annan anda ut sig över jorden. Den är mycket framträdande i Västerlandet, men den börjar nu också tränga in i Österlandet och nå andra platser, där familjelivet av tradition har varit ganska stabilt. Bland nu aktuella synpunkter finner man de här: ”Gör vad du har lust till och låt andra klara sig själva.” ”Aga är gammalmodigt; låt barnen själva välja sin levnadsväg.” ”Döm inte om vad som är rätt eller orätt.” I allt fler länder ökar nu skilsmässorna, ungdomsbrottsligheten och omoraliskheten bland vuxna i oroväckande takt. Psykologer, psykiatriker, präster och andra rådgivare söker ge vägledning. Men i stället för att stärka familjens enhet är det många rådgivare som överser med eller rentav rekommenderar omoraliskhet som ett sätt att motverka känslan av besvikelse och missräkning. Det dåliga resultatet av allt detta bekräftar orden: ”Vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda.”

HISTORIEN STÖDER FAMILJEANORDNINGEN

6. Hur belyser det som hände i forna dagars grekiska och romerska välden familjens betydelse?

⁶ De lärdomar historien ger oss om familjens betydelse förtjänar allvarlig uppmärksamhet. I del 2 av The Story of Civilization beskriver historikern Will Durant familjens sammanbrott i det forntida Grekland, och så fortsätter han: ”Den främsta orsaken till att romarna lyckades  erövra Grekland var att den grekiska civilisationen vittrade sönder inifrån.” Han framhåller sedan att romarrikets styrka var familjen, men när familjeanordningen bröt samman till följd av sexuell omoraliskhet, då gick det utför med detta välde.

7. Varför gladde sig vissa människor i romarriket åt ett sunt familjeliv, medan andra drogs med allvarliga problem?

⁷ Historien bekräftar i själva verket det forntida uttalandet: ”Det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.” Men den antyder också att det finns en källa bortom den mänskliga visheten som man kan vända sig till för att få vägledning, med det resultatet att familjeenheten blomstrar. Historiker berättar att romarriket föll sönder, men ”judarnas familjeliv var föredömligt, och de små kristna grupperna oroade den nöjesgalna hedniska världen genom sin fromhet och anständighet”. (The Story of Civilization, del 3, sid. 366) Vad var det som var utmärkande för dessa familjer? De hade en helt annan källa till vägledning, nämligen bibeln. I den mån som de tillämpade dess råd såsom varande Guds ord, i samma mån gladde de sig åt sunda, fridfulla familjer. Dessa resultat gav den förfallna romerska världen skuldkänslor.

8. När det gäller att lösa problem i familjen, varför förtjänar bibeln då vår uppmärksamhet? (Psalm 119:100—105)

⁸ De uttalanden som citerats tidigare här är också hämtade från bibeln. I den boken finner vi Jesu Kristi ord att det är lyckligare att ge än att få, den inspirerade aposteln Paulus’ påstående att vi skall skörda vad vi sår och Guds profet Jeremias uttalande att det inte står i vandrarens makt att rätt styra sina steg. (Apostlagärningarna 20:35; Galaterna 6:7; Jeremia 10:23) Dessa bibliska principer har visat sig vara sanna. Jesus sade också: ”Visheten blir . . . befunnen rättfärdig genom sina gärningar.” (Matteus 11:19) Om bibelns råd verkligen ger framgång, när det gäller att lösa problem i familjen, förtjänar den inte då vår respektfulla uppmärksamhet?

9, 10. a) Varför är nyttiga förslag och naturlig tillgivenhet inte nog för att man skall kunna leva ett lyckligt familjeliv? b) Vad är det mera som behövs? (Uppenbarelseboken 4:11)

 ⁹ I våra dagar finns det tusentals publikationer som handlar om äktenskap och familjeliv. De flesta innehåller åtminstone en del nyttiga upplysningar. Men familjelivet fortsätter ändå att urarta. Det behövs något mera, något som kan ge kraft att stå emot de påfrestningar som nu hotar familjekretsen. Naturlig tillgivenhet mellan en äkta man och hans hustru och mellan föräldrar och barn ger styrka. Men inte ens detta visar sig vara nog i många fall för att hålla familjen samman, när krissituationer uppstår. Vad är det mera som behövs?

¹⁰ Det räcker inte att man har en känsla av ansvar inför sin äkta hälft, sina barn eller sina föräldrar och är dem hängiven. Man måste dessutom ha en ännu starkare känsla av ansvar inför Honom som bibeln kallar ”Fadern, som varje familj i himmel och på jord har att tacka för sitt namn”. Han är äktenskapets och familjelivets upphov, mänsklighetens skapare, Jehova Gud. — Efesierna 3:14, 15.

GUDS INTRESSE FÖR FAMILJEANORDNINGEN

11—13 Vad är Guds uppsåt med jorden och den mänskliga familjen?

¹¹ Jehova Gud känner människors behov, och han vill att vi skall vara lyckliga. Just därför ger han oss råd som gäller familjelivet. Men ett större uppsåt än detta återspeglas i hans omsorg om familjer. Bibeln förklarar vad detta uppsåt är. Den visar att jorden inte har kommit till av en slump. Vi har inte kommit till av en slump. Jehova Gud skapade jorden, avsåg att den skulle finnas till för evigt och att den skulle vara bebodd för evigt. Profeten Jesaja skrev: ”Han som har berett den och som icke har skapat den till att vara öde, utan danat den till att bebos.” — Jesaja 45:18.

¹² För att förverkliga sitt uppsåt skapade Gud det första  människoparet och uppmanade dem att bilda familj: ”Till man och kvinna skapade han dem. Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: ’Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyller jorden.’” (1 Moseboken 1:27, 28) Hans uppsåt krävde vidare att de och deras avkomlingar skulle lyda honom och skulle ta vård om jorden. I 1 Moseboken 2:15 heter det: ”Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård till att bruka och bevara den.” Till slut skulle de förhållanden som präglade denna lustgård utsträckas till att omfatta hela jordklotet. Arbetet med att ta vård om jorden och göra bruk av dess tillgångar skulle ge mänsklighetens världsomfattande familj oändliga möjligheter att inhämta kunskap och att finna tillfredsställelse genom att göra bruk av sina förmågor.

¹³ Nu finns det mer än 4.000.000.000 människor på jorden, men denna människomassa fullgör inte Jehovas uppsåt med jorden. Flertalet lyder honom inte; och inte tar de vård om jorden heller. I stället fördärvar de den, då de förorenar dess luft, vatten och mylla. I enlighet med sitt ursprungliga uppsåt förutsade Gud inte bara att han skulle sätta stopp för allt detta, utan också att han skulle ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. — Uppenbarelseboken 11:18.

FRÅGOR SOM VI STÄLLS INFÖR

14. Varför kan vi vara vissa om att Guds uppsåt beträffande familjelivet inte skall slå fel?

¹⁴ Guds uppsåt beträffande jorden och familjelivet skall inte slå fel. ”Ordet som utgår ur min mun . . . skall icke vända tillbaka till mig fåfängt utan att hava verkat, vad jag vill”, förklarar han. (Jesaja 55:11) Gud instiftade familjeanordningen och gav råd om hur den skall fungera. Hans riktlinjer utgör svar på de verkligt viktiga frågorna som gäller familjelivet — sådana som du kan komma att ställas inför.

15—17. a) Vilka är enligt din mening några av de verkligt viktiga frågorna som gäller familjelivet? b) Varför är det bra att man finner tillfredsställande svar på dessa frågor?

 ¹⁵ Här är några exempel: Hur finner man en äktenskapspartner som man passar ihop med? Hur lyckas man, i äktenskapet, nå samförstånd när kinkiga problem skall lösas? Två hjärnor är bättre än en, men sedan man rådgjort med varandra, vem är det då som fattar besluten? Hur kan en äkta man vinna sin hustrus respekt, och varför är detta viktigt för honom? Varför behöver en hustru sin äkta mans kärlek, och vad kan hon göra för att försäkra sig om den?

¹⁶ Hur betraktar du barn? Somliga betraktar dem som en statussymbol, en källa till billig arbetskraft eller trygghet på ålderdomen; andra betraktar dem som en börda. Men bibeln kallar barnen en välsignelse. Vad är det som avgör om de skall visa sig vara det? Och när skall man börja fostra dem? Skall man hålla efter dem, aga dem? Hur mycket och på vilket sätt, i så fall? Måste det finnas en generationsklyfta inom familjen? Kan man övervinna den? Eller ännu bättre: Kan man förhindra att den någonsin uppstår?

¹⁷ Att du finner de tillfredsställande svaren på de här frågorna kommer att göra mycket för att trygga lyckan i ditt familjeliv. Men dessutom kan det ge dig tillförsikten att det finns någon med oöverträffad styrka, omtanke och vishet, som du kan vända dig till, närhelst du behöver det, och som kan vägleda din familj till aldrig upphörande lycka.

[Frågor]

 [Helsidesbild på sidan 4]