En frigörelse från döden till livet
Kapitel 13
En frigörelse från döden till livet
1. Vad skulle kunna hända en familj av föräldralösa barn som skulle ge dem orsak att vara tacksamma?
DE GRYMMA krigen nu på 1900-talet har resulterat i många föräldralösa barn. Föreställ dig en familj av föräldralösa barn, som har förlorat både mor och far. Utan hem eller medel till uppehälle vandrar de utblottade genom livet — hungriga, sjukliga och utan hopp för framtiden. Men tänk dig att en omtänksam man lägger märke till deras svåra belägenhet och visar dem kärlek. Han uppmanar sin egen son, som är ogift, att göra sig till vän med dessa föräldralösa barn och föra dem in i hemmet. Där badar han dem och ger dem mat och kläder och betalar deras skulder. Sonen blir som en verklig far för dem och uppfostrar dem till att åtnjuta ett fullödigt liv. Borde inte dessa föräldralösa barn vara tacksamma mot den omtänksamme mannen och hans son? De bör sannerligen tacka dem!
2. Hur har vi allesammans blivit som ”föräldralösa barn”? (Romarna 5:12)
2 Inser du att du tillhör just en sådan familj av föräldralösa barn? Du är nämligen en avkomling av Adam, mänsklighetens fader, som genom sin egen uppsåtliga synd utlämnade hela den mänskliga familjen åt det bedrövliga tillstånd den nu befinner sig i. Precis som de där föräldralösa barnen är vi ”sålda under synden”, därför att vi ärvt detta olyckliga tillstånd från Adam. — Romarna 7:14.
3. Varför är vi ur stånd att återlösa oss själva? (Psalm 51:7)
3 Eftersom vi är födda syndare, är alla vi människor i den till synes hopplösa situation som beskrivs i Psalm 49:8:
”Sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.”
Om vi inte fick hjälp från någon utanför den mänskliga familjen, skulle vi alla dö och förbli döda för evigt. Gud kan nämligen inte tillåta att skapelser som fortsätter att komma till korta eller ”förfela sitt mål” — rättfärdighet inför honom — får fortsätta att leva för evigt. De skulle utöva ett förorenande inflytande i ett rent universum.
4. a) Vad visar att Gud bryr sig om människorna? (1 Johannes 4:9, 10) b) Vem är ”Sonen”?
4 Men precis som den omtänksamme mannen, som vi nyss talat om, har Jehova Gud visat att han bryr sig om människorna, och han har handlat så som bibeln säger oss:
”Gud älskade världen [av människor] så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” (Johannes 3:16)
Denne Son sägs vara ”enfödd”, därför att han är den förste som Gud skapade och den ende som blivit skapad direkt av Gud. Som vi redan har sett verkade han vid Jehovas sida som en ”mästerlig arbetare” för att frambringa alla andra skapelser. Som Guds främste talesman kallas han också ”Ordet”. — Johannes 1:1—3.
SONEN KOMMER TILL JORDEN
5. a) Hur kom Sonen att bli en människa på jorden? (Lukas 1:30—35) b) På vilket sätt motsvarade Jesus den fullkomlige Adam?
5 Jehova ordnade så att han kunde sända denne Son från himmelen till jorden. Gud beredde ”en kropp” åt honom, en fullkomlig människokropp, genom att överföra Sonens livskraft från himlavärlden till jungfrun Marias moderssköte, hennes som var kung Davids avkomling, och efter nio månader födde hon honom här på jorden såsom ”Människosonen”. (Hebréerna 10:5; Johannes 3:13) När denne Son, Jesus, vuxit upp och blivit en mogen man, var han en exakt motsvarighet till den förste mannen, Adam. Alldeles som den fullkomlige mannen Adam hade återspeglat Guds härlighet, återspeglade nu Jesus denna härlighet:
”Ordet blev kött och bodde ibland oss, och vi fick en syn av hans härlighet, en sådan härlighet som tillhör en enfödd son från en fader; och han var full av oförtjänt omtanke och sanning.” — Johannes 1:14.
6. a) Varför måste Jesus vara en fullkomlig människa? (1 Timoteus 2:5, 6) b) Varför frambragte inte Jesus en egen familj? c) Hur köpte Jesus mänskligheten i egenskap av Guds representant? (1 Petrus 1:18, 19)
6 Jesus var inte till hälften Gud och till hälften människa. Han var inte Gud i köttet. För att kunna försona ”en endas [Adams] försyndelse” måste ”den enda människan Jesus Kristus” exakt motsvara den en gång fullkomlige Adam. Han måste vara en fullkomlig människa, varken mer eller mindre. (Romarna 5:15) I likhet med Adam kunde Jesus ha gift sig och frambragt sin egen familj, som till slut skulle ha bestått av milliarder fullkomliga människor. Men det var inte Faderns vilja för honom. Guds vilja var att Jesus skulle förbli barnlös och frambära sig själv som ett fullkomligt mänskligt offer. Hans blod, som utgöts i döden, skulle representera hans fullkomliga liv som människa, vilket exakt motsvarade Adams liv, och detta skulle han använda för att köpa alla som tillhör Adams familj för att de skulle bli hans egna. På så sätt skulle Jesus bli ”fader” åt denna föräldralösa familj, vars ”många” medlemmar han talar om i Matteus 20:28:
”Människosonen [har] inte ... kommit för att bli betjänad utan för att betjäna och ge sin själ till en lösen i utbyte mot många.”
SYNDENS SKULD UNDANRÖJS
7. a) Hur skaffade sig Jesus ”reda pengar” för att undanröja mänsklighetens syndaskuld? b) Hur kunde han betala dessa ”pengar” till Jehova? (1 Korintierna 15:45)
7 Precis som den omtänksamme mannens son i vår illustration, han som betalade den föräldralösa familjens skulder, kunde Jesus undanröja syndens skuld, som den mänskliga familjen hade ärvt av Adam. Men Jesus måste först ha tillgång till värdet av sitt liv, likt ”reda pengar”, för att betala denna skuld. Han måste dö som människa för att frigöra rätten till mänskligt liv och kunna använda denna rätt på annat håll. Därför underkastade han sig villigt en grym död för Guds fienders hand. Men dessa fiender kunde inte ta ifrån honom denna rätt till mänskligt liv. Den blev nu som ”reda pengar” i hans hand. När Gud hade uppväckt honom ”i anden” och han åter hade farit upp till himmelen, hade han fortfarande dessa ”reda pengar” till hands för att betala dem till Jehova som en ”lösen”. På så sätt kunde han köpa tillbaka det som Adam hade förlorat — liv åt alla Adams avkomlingar. — 1 Petrus 3:18; Romarna 3:24.
8. Vilken profetisk mönsterbild ger oss bibeln av försoning av människors synder? (3 Moseboken 16:34)
8 Liksom i fallet med den föräldralösa familj vi tidigare talat om vidtog Jesus, som Guds representant, åtgärder för att befria mänskligheten ur dess nödställda tillstånd. I mer än ett tusen fem hundra år innan Jesus frambar sitt stora offer lät Jehova israeliterna varje år uppföra ett profetiskt drama angående denna åtgärd. På den årliga försoningsdagen slaktade Israels överstepräst vissa oklanderliga djur och bar in deras blod i tältet för gudsdyrkan (senare templet), och där stänkte han blodet framför nådastolen, som representerade Jehova Guds eget domarsäte. På detta sätt försonade han folkets synder för ett år åt gången.
9. Hur uppfyllde Jesus den forntida mönsterbilden?
9 Aposteln Paulus beskriver i sitt brev till Hebréerna i detalj hur Jesus uppfyllde denna forntida mönsterbild:
”Kristus gick inte in till en helig plats gjord med händer, som är en efterbildning av verkligheten, utan in i själva himmelen för att nu träda inför Guds person för oss. Inte heller var det för att frambära sig själv ofta, alldeles som översteprästen [i det forntida Israel] går in till den heliga platsen år efter år med blod som inte är hans eget [med djurblod, inte en fullkomlig människas blod]. Annars vore han tvungen att lida ofta från världens grundläggning. Men nu har han uppenbarat sig en gång för alla vid avslutningen på tingens ordningar för att ta bort synden genom offret av sig själv. Och såsom det är människor förbehållet att dö en gång för alla [på grund av Adams synd], men efter detta en dom, så blev också den Smorde framburen som offer en gång för alla för att bära mångas synder.” (Hebréerna 9:24—28)
Jesus fullbordade alltså i himmelen det lagliga tillvägagångssätt varigenom han inte endast kunde befria människorna från deras synder, som de ärvt av Adam, utan också adoptera dem som sin egen familj, åt vilken han nu kan förläna evigt liv.
ETT STORSLAGET UTTRYCK FÖR KÄRLEK
10. a) Varför är återlösningen ett storslaget uttryck för kärlek? (Johannes 15:9, 13) b) Hur kan vi visa uppskattning av denna föranstaltning, och vad blir då följden för oss? (Kolosserna 3:17)
10 Vilket högt pris var inte Jesus villig att betala för att kunna återlösa mänskligheten från synden! Hur lyckliga kan vi inte vara över att Fadern och Sonen har gjort denna kärleksfulla föranstaltning för den mänskliga familjen! Den är verkligen ett storslaget uttryck för deras kärlek till människorna, och vi bör visa vår uppskattning därav genom att med glädje godta hela Guds föranstaltning för liv — på hans villkor. De som utövar tro på Jesu offer kan ”sannerligen, sannerligen” få del av evigt liv, som Jesus själv belyser:
”Jag är det levande brödet som har kommit ner från himmelen; om någon äter av det brödet, skall han leva för alltid; och faktum är att det bröd som jag skall ge är mitt kött till förmån för världens liv.” — Johannes 6:47, 51.
11. a) Vad krävs av dem som önskar evigt liv? (Romarna 12:2) b) Vad blir följden av att man tar emot Guds gästfrihet?
11 I vår illustration med de föräldralösa barnen måste dessa värnlösa godta levnadsnormerna i sitt nya hem. De måste bli rena och prydliga. Det förhåller sig på samma sätt med dem som visar tro på Jesu offer och vill ha honom som sin ”Evige fader”. (Jesaja 9:6) Som Jesus sade till sina lärjungar:
”Om någon vill följa mig, må han då förneka sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle och ständigt följa mig.” (Matteus 16:24)
Vi bör inte mena att detta är alltför svårt. Kom ihåg att Jesus också sade: ”Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Matteus 11:30) Och om vi godtar Guds gästfrihet och tjänar honom helhjärtat, så kommer vi att få erfara outsägliga glädjeämnen. Precis som sonen gav mat åt de där föräldralösa barnen och hjälpte dem att bli rena och sätta på sig nya kläder, så kommer Jesus att nära oss med andlig föda från Guds ord, bibeln, och hjälpa oss att ikläda oss en ren, ny personlighet, ”som blev skapad enligt Guds vilja i sann rättfärdighet och lojalitet”. — Efesierna 4:24.
LIVETS GÅVA FÖRVALTAS
12. a) För vilka utför Jesus först ett försonande verk, och för vilket syfte? b) Vad blir följden för dem som förs in i det ”nya förbundet”? (Hebréerna 8:10)
12 I sex tusen år har nu döden härskat ”som kung” över mänskligheten. Detta har varit lönen för den synd vi ärvt av Adam, men nu erbjuder Gud oss den underbara gåvan ”evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre”. (Romarna 5:14; 6:23) Hur förvaltas denna gåva? För det första utför Jesus ett försonande verk till gagn för sin ”lilla hjord” av ostraffliga efterföljare, som till antalet är 144.000, vilka ”köptes från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet [Jesus]” och som skall ”härska som kungar över jorden” tillsammans med Kristus Jesus. (Lukas 12:32; Uppenbarelseboken 14:4; 5:9, 10) På grundval av Jesu offer förs dessa in i ett ”nytt förbund” med Gud såsom medlemmar av det andliga Israel, och var och en av dem måste fullborda sitt lopp på jorden i trohet, varefter han får del i uppståndelsen till himmelskt liv. (Hebréerna 8:8) En liten kvarleva av denna ”lilla hjord” tjänar fortfarande på jorden.
13. a) Vilken annan grupp har framträtt på senare tid? (Romarna 8:21, 22) b) Vilken glädjefylld framtidsutsikt har dessa? (Uppenbarelseboken 7:15—17)
13 På senare tid har en ”stor skara” framträtt på jorden ”ur alla nationer och stammar och folk och tungomål”, vilken uppgår till åtskilliga hundra tusen. Även dessa utövar tro på ”Lammets [Jesu] blod” och bevisar sin ostrafflighet gentemot Guds suveränitet. Inom kort skall de bli förda genom den ”stora vedermödan”, förmedelst vilken Gud skall förinta Satans onda tingens ordning, och träda in på en renad jord, som skall bli förvandlad till ett paradis. (Uppenbarelseboken 7:9—14) Kristus Jesus skall sedan genom sitt rikes kärleksfulla förvaltning använda värdet av sitt stora offer till gagn för dem för att lyfta dem ända upp till mänsklig fullkomlighet. De som under provsättning håller fast vid Guds suveränitet skall få evigt liv.
14. a) Vad beskrivs i Uppenbarelseboken 20:11—13? (Johannes 5:28, 29) b) Hur skall de som blivit uppväckta dömas? (Apostlagärningarna 24:15)
14 Lägg märke till hur Uppenbarelseboken 20:11—13 skall uppfyllas under det att paradiset återupprättas på jorden:
”Jag såg en stor vit tron [i himmelen] och honom som satt på den [Jehova Gud]. ... Och jag såg de döda, de stora och de små, stå inför tronen, och skriftrullar öppnades. ... Och de döda blev dömda efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar.”
Alla de människor som befinner sig i dödsriket skall bli återförda till liv på jorden. Också de tillhör de ”många” medlemmarna av Jesu familj, som blivit köpta förmedelst hans offer och vilkas ofullkomligheter han nu avlägsnar. (Hebréerna 9:28) Han dömer dem, inte efter deras tidigare synder, utan efter deras gärningar när det gäller att rätta sig efter ”vad som stod skrivet i skriftrullarna” — efter Guds krav för att de skall få leva på den paradisiska jorden.
15. Vilka är det som gör hela denna underbara föranstaltning, och hur är det därför passande att vi uttrycker oss? (1 Korintierna 15:55, 57)
15 Liksom den omtänksamme mannen och hans son i vår illustration utför verkligen den himmelske Fadern, Jehova, och hans Son, Kristus Jesus, en underbart kärleksfull tjänst, när de återlöser oss människor från ett föräldralöst tillstånd och återför oss till det verkliga livet. I begrundan av denna storslagna föranstaltning utropar vi:
”O djup av Guds rikedom och vishet och kunskap! Hur outrannsakliga är inte hans domar och outforskliga hans vägar!” — Romarna 11:33.
[Frågor]
