Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gud pinar inte själar

Gud pinar inte själar

Kapitel 11

Gud pinar inte själar

1. Vad har religiösa ledare lärt och gjort vad beträffar ”helvetet”?

DET har varit en vanlig lära i kristenheten såväl som i österländska religioner att onda och ogudaktiga människors ”själar” får utstå grym pina efter döden i ett brinnande ”helvete”. Många religiösa ledare som haft denna omänskliga tro har därför ansett det vara gott och lämpligt att övertala de styrande att tortera och bränna människor levande också i detta livet, i synnerhet om de höll fast vid en annan tro.

2. a) Vilket slags Gud är Skaparen? (1 Johannes 4:8) b) Vad visar att Gud inte skulle kunna godkänna tortyr? (Jeremia 7:31)

2 Men Jehova, Skaparen, är en kärlekens Gud. Han är barmhärtig och omtänksam. Hans inställning till de ogudaktiga uttrycks i Hesekiel 18:23:

”Menar du, att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva?”

Jehova vill alltså inte ens att den ogudaktige skall dö och än mindre bli pinad. Guds medlidande med och intresse för människorna kommer till uttryck i Jesu ord i Matteus 10:29—31:

”Säljs inte två sparvar för ett mynt av ringa värde? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap. Men på er är själva huvudhåren allesammans räknade. Hys därför ingen fruktan: ni är värda mer än många sparvar.”

Den Gud som betraktar människorna på det sättet skulle inte godkänna att människor pinas i detta livet eller i ett kommande liv. Bibeln innehåller ingen sådan lära.

VARIFRÅN LÄRAN OM ”HELVETESPINAN” KOMMER

3. a) Vilka religioner har lärt om ett pinohelvete? b) Hur har somliga av dessa läror varierat?

3 Tanken på ett ”pinohelvete” härrör från det forntida Babylon. Man finner den också bland det forntida Persiens och Feniciens religiösa läror. Encyclopedia Americana (1956 års upplaga, band 14, sid. 82) framhåller:

”Även om det finns många och betydande variationer i fråga om detaljerna, är helvetets huvuddrag, som de uppfattas av hinduiska, persiska, egyptiska, grekiska, hebreiska och kristna teologer, i stort sett desamma.”

De flesta religioner i historien har lärt att det finns ett brinnande ”helvete”, men deras läror har skilt sig åt när det gäller helvetets syfte. Encyclopædia Britannica (1971 års upplaga, band 11, sid. 320) säger:

”Romersk-katolska kyrkan lär att helvetet är ett tillstånd av straff för dem som begått allvarliga synder och dör utan att ha ångrat och bättrat sig. Helvetet kommer att vara för evigt; lidandet där skall aldrig upphöra. ... Den traditionella protestantiska läran om helvetet har ända fram till modern tid förblivit i huvudsak densamma som den katolska dogmen, och det finns fortfarande många konservativa protestantiska grupper som håller fast vid den.”

Hinduerna och buddisterna lär däremot att helvetet är en plats av rening, liknande den katolska ”skärselden”, och att den person som kommer dit kan få en återfödelse — men sällan som människa — sedan hans onda karma (gärningar) bränts upp.

4. a) Hurdana är de buddistiska helvetena? b) Vilken liknande lära har den romersk-katolska religionen?

4 Samma upplaga av Encyclopædia Britannica beskriver de buddistiska helvetena på följande sätt:

”Det finns åtta heta helveten och åtta kalla helveten förutom pretas’ rike (andar med liten mun och stor mage, som torteras av hunger och törst). En person föds i helvetet till följd av att hans onda karma ’mognat’.”

På sidan 104 i den här boken kan man få en viss uppfattning om den djävulska tortyr som enligt buddismen skulle utdelas i detta ”helvete”. Där återges en illustration från en buddistisk skriftrulle med titeln ”Kanzen Choaku” (som betyder: De goda rekommenderas, de onda tuktas). Detta helvete liknar i mångt och mycket katoliken Dantes ”inferno”. En del av detta finns avbildat på sidan 105 i boken.

5. a) Vilken var och är Jesu inställning till syndare? (Lukas 15:1, 2, 7) b) Endast vilka kommer att få evigt straff, och vad är detta straff? (2 Tessalonikerna 1:8, 9)

5 Kan du tro på att det verkligen finns ett sådant helvete? Är det förnuftigt? Om du önskar tillhöra en religion som lär sådana ting, så har du naturligtvis din fulla frihet att göra det. Men dessa läror om glödande pina är fjärran från vad Jesus lärde. Han hjälpte gärna skatteindrivare, skökor och andra syndare, som av de religiösa ledarna på hans tid betraktades som utstötta. Detta gjorde han för att de skulle kunna rena sitt liv och ”finna vederkvickelse” för sina själar. (Matteus 11:28—30) Bibeln visar att det endast är de obotligt onda som Gud kommer att ge ett evigt straff — inte evig pina, utan det barmhärtiga straffet att de för evigt blir avlägsnade ur tillvaron:

”De ogudaktiga ... äro såsom agnar, som vinden bortför. ... De ogudaktigas väg förgås.” — Psalm 1:4, 6.

6. a) Varför får läran om ”helvetespina” inget stöd i Lukas 16:19—31? (Matteus 13:10, 11) b) Hur gick denna liknelse i uppfyllelse? (Matteus 21:45, 46)

6 Men somliga kan peka på Jesu liknelse i Lukas 16:19—31, som beskriver en rik man, som pinas i en ”flammande eld”. Ordboken definierar en ”liknelse” som en ”kort, uppdiktad berättelse” — inte något som bokstavligen händer i verkligheten. Jesus illustrerade här hur judarnas religiösa ledare som klass betraktade skulle ”dö” bildligt talat, när det gällde att åtnjuta Guds ynnest, och drabbas av svår smärta medan de ännu var vid liv här på jorden — vilket inträffade när de hörde Jesus förkunna sitt budskap emot dem. Bibeln säger ingenting om att Gud pinar människor efter döden i ”helveteselden”. * Tanken på att pina någon i eld är fullständigt främmande för Jehova Gud, som direkt fördömde avfälliga judar för deras ”styggelse” att låta ”sina söner och sina döttrar gå genom eld åt Molok”, Ammons gud. — Jeremia 32:35, Åkeson; 2 Krönikeboken 28:3.

7. a) Vem är ”fader” till lögnen om ett ”pinohelvete”, och hur har religiösa ledare utnyttjat denna lögn? (2 Korintierna 11:13—15) b) Men hur visar Jehova att han är ”all trösts Gud”? (Romarna 15:5, 6)

7 Liksom läran om själens odödlighet är läran om ett ”pinohelvete” grundad på den babyloniska lögnen att människans själ lever vidare efter döden. Denna lögn härstammar från Satan, som är ”lögnens fader”. (Johannes 8:44) Religiösa präster och predikanter har verkningsfullt utnyttjat denna lögn till att hålla många människor i slaveri under deras religiösa sekter genom att slå dem med fruktan för ett brinnande ”helvete” efter döden. Tvärtom har Jehova, ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud”, en ljus och lycklig framtid i beredskap för den syndfulla mänsklighetens döda som har löfte om en uppståndelse. — 2 Korintierna 1:3, 4.

PINA I DETTA LIVET

8. Hur har katolska kyrkan och protestantiska religioner underlåtit att följa Guds lära och exempel i sin behandling av personer med avvikande meningar? (Matteus 7:21—23)

8 Gud godkänner därför inte heller att levande själar torteras i detta livet. Katolska kyrkan använde den ökända inkvisitionen för att utrota så kallade ”kättare” genom att tortera dem på ett djävulskt sätt och bränna dem vid pålen. Enbart på 1500-talet brände den katolska inkvisitionen mer än 30.000 ”kättare” på detta sätt. Inte heller de protestantiska reformatorerna på den tiden var utan skuld. Ett framträdande exempel på detta var när Miguel Servet blev bränd på bål nära Genève, därför att han offentligt tillkännagett sanningarna att treenighetsdogmen och barndopet är i strid med bibelns lära. Johan Calvin, en av den presbyterianska kyrkans grundare, förordade dödsstraff för Servet och såg på medan han bokstavligen rostades levande på sakta eld under omkring fem timmar, tills han var död.

9. På grund av vilka egenskaper hos Jehova kan vi ha förtroende för honom? (Psalm 11:7)

9 Jehova, ”kärlekens Gud”, har aldrig gett sitt medgivande till sådan tortyr. Alla människor kan blicka upp till honom med fullständig förtröstan och tillförsikt till hans kärleksfulla godhet.

”Hur dyrbar är inte din kärleksfulla godhet, o Gud! Och under dina vingars skugga tar människors söner själva sin tillflykt.” — Psalm 36:8, NW.

10. Håller du med om att bespottare bör behandlas på det sätt som beskrivs i lotussutran?

10 En sådan kärleksfull Gud skulle heller inte godkänna den eviga pina för själar som beskrivs i den japanska Nichiren-buddismens sutra ”Sanningens lotus”. Denna sutra förklarar i sitt avslutande kapitel (28):

”Den som bespottar en som tror på denna sutra skall i varje tillvaro få tänderna sönderslagna och skilda åt, hans läppar skall vara fula, hans näsa platt, hans fötter och händer förvridna, hans ögon skelande, hans kropp vämjelig; han skall ha bölder, varbildning, och blod skall komma från hans kropp, hans buk skall svälla upp av vatten, han skall vara andfådd och lida av alla slags elakartade och svåra sjukdomar. Om någon alltså ser — också på långt håll — en man som håller denna sutra, skall han resa sig upp och visa honom samma vördnad som man visar Buddha.”

Det skulle sannerligen inte vara rätt att utsätta ens en bespottare för sådana plågor! Det skulle vara ytterst kärlekslöst att hopa sådant evigt elände över honom. Bibeln visar i varje fall att syndarnas själar inte överlever kroppens död för att pinas på andra tillvarosplan. Dessa själar ”dör”. — Hesekiel 18:4, Åkeson.

FINNS DET NÅGON SJÄLAVANDRING?

11. Vad innebar tron på ”själavandringen”, som är vanlig inom buddismen och hinduismen?

11 Den här citerade sutran framhåller vilken tortyr en bespottare skall utsättas för i ”varje tillvaro”. Här skymtar den trosuppfattning fram, som är vanlig inom buddismen och hinduismen, att själen vid döden övergår eller vandrar över till en annan kropp. Människor som tror på detta menar att de tidigare har levat oräkneliga liv och skall fortsätta att övergå från ett liv till ett annat i ett praktiskt taget oändligt kretslopp av återfödelser. Karma (gärningar), som utförs i ett liv, avgör vilket slags liv nästa liv skall bli.

12. Hur beskriver hinduismens skrifter karmas lag, och hur reagerar du inför dessa påståenden?

12 I en av hinduismens skrifter, Chandogya-upanisjaden, förklaras karmas lag på följande sätt:

”De som ådagalägger ett behagligt uppförande här — de kan i sanning förväntas gå in i ett behagligt sköte, antingen en bramans [prästs] sköte eller en kshatriyas [militärs] sköte eller en vaisyas [jordbrukares eller köpmans] sköte. Men de som ådagalägger ett vidrigt uppförande här — de kan i sanning förväntas gå in i antingen en hunds sköte eller ett svins sköte eller en kastlös’ sköte.”

Liknande tankar återfinns i följande utdrag angående kvinnor ur hinduismens lagsamling Manus lagar:

”Även om en make är utan förtjänster eller söker njutning någon annanstans eller saknar goda egenskaper, måste han ändå ständigt tillbedjas som en gud av en trogen hustru. ... Genom att försumma sina plikter gentemot sin make har en kvinna fallit i onåd i denna världen; efter döden övergår hon i en schakals sköte och plågas av sjukdomar, straffet för hennes synd.”

13. a) Vilken verkan har läran om själavandringen haft på människor? b) Hur sägs det att nirvana kan uppnås?

13 Hinduer och andra har naturligtvis sin fulla frihet att tro så, om de behagar. Men leder denna tro till lycka för dem? Professor John Noss skriver i Man’s Religions (Människans religioner):

”Hinduerna har kommit att tala om återfödelsens process som ’hjulet’. De betraktar det med hopplöshet. ... Deras mod har svikit dem inför förväntningen att eventuellt tusen millioner återfödelser ligger framför dem.”

Hinduismen lär att när en person inser att hans verkliga jag är en del av Gud, kan han förlora åstundan efter vidare materiellt liv, undfly återfödelsens kretslopp och uppnå nirvana. Enligt olika sekter inom hinduismen kan detta bli en följd av yoga eller av extatiskt dansande och sjungande. Zenbuddismen i Japan framhäver också meditation såsom vägen till nirvana.

14. Vilken är bibelns klara och tydliga lära om de dödas tillstånd och framtidsutsikter? (1 Korintierna 15:20, 21)

14 Må de som bekänner sig till dessa religioner följa de här nämnda trosuppfattningarna, om de så önskar. Men bibeln ger oss i kontrast härtill den enkla, jordnära läran att alla människor är dödliga själar, som ärvt synd och död av den första människan, Adam. Döden är slutet för varje själ, till dess att den glädjefyllda tid kommer då Gud skall uppväcka de döda:

”Den lön synden betalar ut är död [inte pinoeldar eller återfödelsens ’hjul’], men den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” (Romarna 6:23)

Nu uppstår frågan: Varför har Gud så länge tolererat falska religiösa läror? Varför har han tillåtit all den olycka som fortsätter att hemsöka mänskligheten?

[Fotnoter]

[Frågor]

[Bild på sidan 95]

Gud sörjer för fåglarna; i ännu högre grad för dig

[Bild på sidan 99]

Inte evig pina, utan möjligheten att få leva i paradiset, ligger framför den syndiga mänskligheten

[Bild på sidan 100]

Tiotusentals dog genom glödande förföljelse i kristenheten

[Bilder på sidan 102]

Karmas lag lär om den ändlösa återfödelsens ”hjul”

[Bild på sidan 104]

Buddistisk rulle visar de onda själarnas pina i ”helvetet”

Platserna i det buddistiska ”helvetet” på sidan 104 i tur och ordning uppifrån och ner: Vägen till helvetet, Mördande vindar, Törstens och svältens väg, Nålberget, Avklädningshäxan, Blodsjön, Gömställe undan världen, Slaktandets väg, De mångfaldiga livens helvete, Exkrementernas och gyttjans plats, De svarta repens helvete, Helvetets sammankomst, Svärdsklingornas dunge, Tjutens och skrikens helvete, Svårmodets och eldens vind, Den intensiva våndans helvete, Den oupphörliga pinans helvete.

[Bild på sidan 105]

Det romersk-katolska ”infernot” avbildat av Dante