Vad man kan förvänta när den tusenåriga domens dag slutar
Kapitel 8
Vad man kan förvänta när den tusenåriga domens dag slutar
1. Varför är det inte för mycket att förvänta att jordens inbyggare skall lära sig rättfärdighet under de tusen år då Satan hålls fängslad i avgrunden?
UNDER de tusen år då Satan, djävulen, hålls fängslad i avgrunden kommer jorden och dess inbyggare att bli föremål för Guds domar i världsomfattande skala. De himmelska domarna kommer att fälla utslag och handla på Jehova Guds vägnar. De furstliga representanterna på jorden skall handla på samma sätt. De skall handla precis som de domare som kung Josafat i Jerusalem anställde i hela landet till att föra folket tillbaka till Gud. Josafat sade till dessa domare: ”Sen till, vad I gören; ty I dömen icke människodom, utan HERRENS [Jehovas] dom, och han är närvarande, så ofta I dömen. Låten alltså nu fruktan för HERREN [inte för människor] vara över eder. Given akt på vad I gören; ty hos HERREN, vår Gud, finnes ingen orätt, och han har icke anseende till personen, ej heller tager han mutor.” (2 Krönikeboken 19:4—7) Med tanke på att sådana himmelska domare och deras furstar med dömande befogenhet på jorden skall råda är det inte för mycket att förvänta att den paradisiska jordkretsens inbyggare under loppet av de tusen åren skall lära sig rättfärdighet. — Jesaja 26:9.
2, 3. a) Vilken betlehemit var Jesus genom David avkomling av, och vad för något liknar därför Jesaja Jesus vid i förhållande till denne förfader, med avseende på början av Jesu jordiska levnadslopp? b) Vad skall känneteckna den ande som skall vila på honom, och hur skall han döma?
2 Vilken kvalificerad, pålitlig högste domare hela mänskligheten kommer att ha i de ”nya himlarna” under hela denna domens dag, som omfattar tio århundraden! Den profetiska beskrivning av denne domare som Jesaja nedtecknade på 700-talet före den vanliga tideräkningen glöder av värme. Denne förutsagde domare är Herren Jesus Kristus, den messianske avkomlingen av kung David, som var son till Isai från Betlehem. Skulle Jehova Gud kunna tillhandahålla och förordna en bättre domare till att bringa ordning i människornas angelägenheter och se till att folket får rättvisa och att rättfärdigheten för evigt blir befäst på jorden? Var därför mycket uppmärksam, när profeten under inspiration talar om vilka egenskaper som skall känneteckna denne framtida domare, som härstammar från betlehemiten Isai genom kung David. Jesaja liknar denne avkomling i början av hans jordiska levnadslopp vid ett litet skott, som växer fram ur stammen på ett avhugget träd, och säger i profetiska ordalag:
3 ”Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, och en telning från dess rötter skall bära frukt. Och på honom skall HERRENS [Jehovas] Ande vila, vishets och förstånds Ande, råds och starkhets Ande, HERRENS kunskaps och fruktans Ande. Han skall hava sitt välbehag i HERRENS fruktan; och han skall icke döma efter som ögonen se eller skipa lag efter som öronen höra. Utan med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka på jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav och med sina läppars anda döda de ogudaktiga. Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter.” — Jesaja 11:1—5.
4. a) I vems fruktan skall han döma mänskligheten? b) Hur skall han bli mer än blott och bart ett ”skott” eller en ”telning” ur ”Isais avhuggna stam”, och varför skall han inte bli till besvikelse eller irritation för mänskligheten?
4 Denne högste domare finner sann glädje, verkligt välbehag i Jehovas fruktan, och han kommer därför ofelbart att utföra sitt domarvärv för Jehova och inte för människor. Han fruktar alltså endast Gud när han fäller sina utslag, inte människor. Han måste utan tvivel vara vis på grund av denna hälsosamma fruktan för den ende levande och sanne Guden, Jehova. Han förblev inte lik ett ringa ”skott” eller en ”telning” från Isais fast rotade ”stam”, utan växte upp till ett stort och starkt träd med kunglig, himmelsk värdighet, såsom den större David, Son till den levande Guden, Jehova. (Jesaja 61:3; jämför Hesekiel 17:22—24.) Jehovas starkhets ande vilar på denne upphöjde i hans kungliga, majestätiska ställning och förlänar honom kunskap, förstånd och vishet, som han så väl behöver i sitt ansvarsfyllda ämbete. Eftersom denne konung sitter på tronen på Guds högra sida, kommer han att vara till ära för Jehova. Denne domare, som blivit förordnad av Gud, kommer inte att bli till besvikelse eller irritation för jordens inbyggare.
5. Hur kommer han att handla till förmån för den absoluta rättvisan med större opartiskhet och urskillning än till och med domaren Salomo?
5 Rättvisan skall befästas på jorden. Den himmelske domaren skall ådagalägga ännu större urskillning än sin förebild, kung Salomo, som fällde så förträffliga domar, till exempel i det svåra fall som de två skökorna förelade honom. Ingen av dem ville kännas vid det döda barnet, men båda påstod sig vara mor till det levande barnet. Beträffande Salomos enastående sätt att ta reda på vem som verkligen var mor till det levande barnet heter det: ”När nu hela Israel fick höra talas om den dom som konungen hade fällt, häpnade de över konungen, ty de sågo, att Guds vishet var i honom till att skipa rätt.” (1 Konungaboken 3:16—28) På liknande sätt kommer den större Salomo inte att döma efter hur tingen skenbart ter sig och inte heller på grundval av hörsägen, utan han kommer att se till att de verkliga fakta kommer i dagen och att ett sant vittnesmål blir avgivet, för att på så sätt kunna uttala och verkställa en rättvis dom. Han skall inte gynna de höga framför de arma eller de högmodiga framför de ödmjuka.
6. Hur kommer han genom sina gärningar i samband med den ”stora vedermödan” att visa att hans tusenåriga domarskap skall vara rättfärdigt?
6 För att visa hur hans tusenåriga domarskap skall vara kommer denne domare, som är så uppfylld av Jehovas ande, att bevisa sig vara en befriare av de arma och ödmjuka i den annalkande ”stora vedermöda” som skall nå sin kulmen i ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid Harmageddon. (Matteus 24:21; Uppenbarelseboken 7:14; 16:14, 16) Hans befallningar och anvisningar till sina himmelska härskaror skall vara som en ”stav”, som går ut ur hans mun. I uppfyllelse av det han säger i egenskap av befälhavare skall nämligen den orättfärdiga ”gamla jorden” bli slagen och krossas till spillror. Jehovas ande skall driva denne domares läppar att ge uttryck åt Jehovas inställning och känslor gentemot de ogudaktiga på jorden, och detta kommer att innebära att de blir dödade. Hela vårt jordklot skall befrias från de högdragna, högmodiga och ogudaktiga. Och Satan, den osynlige härskaren över dessa, kommer naturligtvis att bli kedjad och kastad i avgrunden.
7, 8. a) Hur skall domaren till godo för mänskligheten vara liksom omgjordad med rättfärdighet och trofasthet? b) Vilka förändringar skall detta frambringa hos människorna?
7 Människorna har sannerligen ingenting annat att förvänta av Jehovas förordnade domares, Jesu Kristi, tusenåriga domarskap än rättfärdighet och trofasthet när det gäller deras intressen. Det skall vara som om denne himmelske domare får sitt stöd av rättfärdighet, såsom av ett bälte. Han skall omgjorda sig för rättfärdighetens verk. Ja, det är som om han spänner egenskapen trofasthet som ett bälte omkring sina länder, som om han omgjordar sig till stöd för den trofasta omsorgen om de människors intressen som han dömer i enlighet med Guds normer. Vilken frid och ro kommer inte detta att skänka jorden! Hur kommer inte människors inställning till varandra att förändras, hur kommer inte deras personlighet att förändras till godo för andra! Jesaja beskriver detta i ljuvliga profetiska ordalag:
8 ”Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter. Då skola vargar bo tillsammans med lamm och pantrar ligga tillsammans med killingar; och kalvar och unga lejon och gödboskap skola sämjas tillhopa, och en liten gosse skall valla dem. Kor och björnar skola gå och beta, deras ungar skola ligga tillhopa, och lejon skola äta halm likasom oxar. Ett spenabarn skall leka invid en huggorms hål och ett avvant barn sträcka ut sin hand efter basiliskens öga. Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra, vad ont och fördärvligt är, ty landet skall vara fullt av HERRENS [Jehovas] kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.” — Jesaja 11:5—9.
PERSONLIGHETSFÖRVANDLING
9. Sedan när har Guds ande åstadkommit en sådan förvandling i fråga om personlighetsdrag, och hos vilka har detta skett?
9 Föreställ dig vilka personligheter bland människor som liknas vid vargen, pantern, björnen, lejonet, huggormen och basilisken! Det har funnits många människor med liknande personlighet som till slut har gett gensvar till budskapet om Guds rike och har förändrat sin personlighet, så att de kunnat umgås med andra människor, som är ödmjuka och beskedliga som ett lamm, en killing, en liten gosse, ett spenabarn eller ett avvant barn. Ända sedan Guds heliga ande genom Kristus blev utgjuten över den kristna församling som hade kommit tillsammans på pingstdagen år 33 v.t., har denna ande verkat för att förvandla församlingens medlemmar så att de liknar Kristus. Tack vare detta har församlingens trogna medlemmar kunnat ha fördrag med varandra och verka tillsammans, trots att deras personlighet tidigare kan ha liknat dessa fruktade vilddjur. (Apostlagärningarna 2:1—33) I överensstämmelse med Jesajas profetia har de inte gjort vad ont är mot sina medkristna eller vad fördärvligt är mot församlingen på Jehovas tillbedjans ”heliga berg”.
10. a) Hos vilka andra förutom Kristi 144.000 meddomare har en sådan personlighetsförvandling åstadkommits? b) Till vilket gagn kommer denna förvandling att vara för dem i början av Kristi tusenåriga domarskap?
10 Denna personlighetsförvandling har inte bara ägt rum hos dem som slutligen skall utgöra den främste domarens, Jesu Kristi, 144.000 meddomare, utan också hos den oräkneliga ”stora skaran” av Jehovas tillbedjare som nu håller på att församlas ur alla nationer, stammar, folk och tungomål. Dessa det jordiska paradisets blivande invånare har fått löfte om Guds beskydd under den ”stora vedermödan” och kommer att bli bevarade genom den in i Guds nya ordning under Jesu Kristi tusenåriga domarskap. (Uppenbarelseboken 7:9—17) De kommer helt naturligt att ha sin förvandlade personlighet med sig in i Guds nya ordning. Detta kommer att vara till stort gagn för dem, eftersom de är de ”levande” som först skall bli föremål för den himmelske domarens, Jesu Kristi, rättsskipning under tusenårsriket. (2 Timoteus 4:1) Under dessa omständigheter skall man inte behöva frukta för vad ont och fördärvligt är på Jehovas tillbedjans ”heliga berg”. De känner redan Jehova, och eftersom dessa överlevande kommer att finnas utöver hela jorden, skall landet sannerligen vara fullt av Jehovas kunskap. Men denna kunskap skall öka.
11. Vad lovade Gud de åtta människor, som överlevde syndafloden, beträffande de lägre skapelserna på jorden, och hur skall detta få en framtida motsvarighet?
11 I detta sammanhang drar vi oss till minnes vad som sades till de åtta människor som överlevde syndafloden på Noas tid. Sedan de gått ut ur arken och framburit offer åt Jehova Gud, sade han till dem: ”Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt, som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.” (1 Moseboken 9:2) Kan inte detta komma att få en framtida motsvarighet? Eftersom den kommande ”stora vedermödan” skall vara riktad emot de ogudaktiga människorna på jorden, skall den inte betyda döden för landdjuren, fåglarna och fiskarna i havet. Det är rimligt att förvänta att Gud på nytt skall låta fruktan och förskräckelse för människan komma över dessa lägre skapelser på jorden, om de blivit av med något av denna fruktan och förskräckelse för människan, som skall få i uppdrag att förvandla den fördärvade jorden till ett paradis. Med tanke på att Gud förmedelst sin ande kunnat förvandla djuriska personligheter till kristna personligheter bland de 144.000 och den ”stora skaran” i våra dagar, kommer han utan tvivel också att kunna göra något liknande med de vilda djuren. De kommer nämligen inte att göra Jehovas tillbedjare på jorden någon skada.
12, 13. a) Vilken inställning hade mannen och kvinnan i det ursprungliga paradiset till de lägre skapelserna på jorden? b) Vilket inbördes förhållande skall råda mellan de lägre skapelserna på jorden i mer än bildligt avseende?
12 I överensstämmelse med detta kan vi se fram emot att den förtjusande beskrivning av djurlivet som ges i Jesaja 11:6—9 skall få en bokstavlig uppfyllelse med avseende på fåglarna, fiskarna och landdjuren på jorden under den tusenåriga regering som skall utövas av Fridsfursten, den större Isais, Jehova Guds, Son. I det ursprungliga paradiset eller Edens lustgård kände inte kvinnan Eva någon fruktan för ormen och flydde inte för den, när den förmåddes att tala till henne. (1 Moseboken 3:1—4) Dessförinnan hade de vilda djuren och de flygande skapelserna blivit förda inför Adam, och han gav namn åt dem, men visade ingen fruktan för dem. (1 Moseboken 2:19, 20) Detta tillstånd av frihet från fruktan för de lägre skapelserna på jorden och för att bli skadad av dem, som rådde i Edens lustgård, kommer att återinföras i det återställda paradiset.
13 Dessa landdjur, flygande skapelser och fiskar kommer också att befinna sig i frid med varandra såväl som med människan. Det skulle vara inkonsekvent av Gud att inspirera nedtecknandet av sådana profetior som dem man finner i Jesaja 11:6—9, Hesekiel 34:25 och Hosea 2:18, om de endast skulle ha en bildlig eller andlig innebörd, utan någon sann avbild av dessa ting i det verkliga livet, som om den bokstavliga uppfyllelsen vore ett ideal som vore omöjligt att förverkliga.
14. Vad är viktigare än tämjandet av de lägre skapelserna på jorden, och varför det?
14 Detta tämjande av djuren, fåglarna och fiskarna är emellertid inte det viktigaste. Dessa jordiska skapelser fanns till långt före människan. Det är människans fortsatta tillvaro på jorden som saken gäller. Alla avkomlingar av Adam och Eva är födda syndare och är därför ”i saknad av härligheten från Gud”. (Romarna 3:23) I många fall har människor inte tillägnat sig gudaktiga egenskaper, utan egenskaper som kännetecknar de för närvarande rovlystna vilddjuren. Människorna behöver därför bli återförda till ”härligheten från Gud” för att bevisa sig värdiga evigt liv till Guds, Skaparens, ära. Den mänskliga familjens medlemmar behöver bli förda samman i ett fridfullt, oskyldigt förhållande till varandra, så att de i fullkomlig utsträckning utövar rättvisa och rättfärdighet. Det är detta som skall åstadkommas under Jesu Kristi tusenåriga domarskap.
15. Hur skall de himmelska domarna över mänskligheten åstadkomma att frekvensen av missgärningar minskar, under det att befolkningen tillväxer?
15 I vår tid ökar brottsligheten bland människorna snabbare än jordens befolkning tillväxer. I skarp kontrast till detta skall jordens befolkning under tusenårsriket regelbundet öka på grund av uppståndelsen för de döda, både de ”rättfärdiga” och de ”orättfärdiga”. Men trots detta skall frekvensen av ogärningar minska, tills dessa missgärningar slutligen upphör helt och hållet. Varför kommer det att bli så? Därför att de himmelska domarna över mänskligheten skall vara absolut rättfärdiga och skall lära alla människor sann rättfärdighet i enlighet med Guds normer. Detta kommer också att underlättas därigenom att ”landet skall vara fullt av HERRENS [Jehovas] kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet”. (Jesaja 11:9) Endast tillbedjan av honom skall tillåtas under detta teokratiska tusenårsrike. Människorna skall föras in i de jordiska förgårdarna till Jehovas ”sanna tält”, hans andliga tempel. Där skall de få lära känna sanningen i de ord som Jesus i bön riktade till sin himmelske Fader: ”Detta betyder evigt liv att de tillägnar sig kunskap om dig, den ende sanne Guden, och om den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” — Johannes 17:3; Hebréerna 8:2; NW.
16. a) Med tanke på vilka resultat skall Kristi tusenåriga domarskap inte förfela sitt syfte? b) Varför skall Kristus inte förläna den återställda mänskligheten evigt liv i paradiset?
16 Den tusenåriga domens dag kommer inte att förfela sitt syfte. När den slutar kommer alla villiga och lydiga människor att ha blivit övade i sann rättvisa och rättfärdighet ända till fullkomning. De fysiska och mentala svagheter och fel som de ärvt av Adam och Eva har då blivit avlägsnade. De är nu i stånd till att i alla avseenden nå upp till Guds absoluta normer för rättfärdighet, och detta i egen kraft. Förlänar nu den främste domaren, Jesus Kristus, dem rätten till evigt liv på en fridfull jord som strålar av paradisisk skönhet? Nej, i detta avseende handlar han inte på Guds vägnar, eftersom han vet att det är skrivet: ”Gud är den som förklarar dem rättfärdiga.” (Romarna 8:33, NW) Men vad gör då Guds domare?
[Frågor]
