26 Studiet

Bruket av upprepning och gester

1—3. Varför är upprepning en viktig del av undervisningens teknik?

¹ Ditt syfte med att tala bör vara att förmedla upplysningar som dina åhörare kommer ihåg och kan använda. Om de glömmer dem, är det ingen nytta med dem. Ett av de bästa sätten att hjälpa dem att fästa i minnet vad du säger är att upprepa de punkter som är av största betydelse. Det har träffande sagts att upprepning eller repetition är all kunskaps moder. Upprepning är ett av de väsentliga dragen i undervisningens teknik. Du har redan lärt dig dess värde i förbindelse med bruket av skriftställen. Men ”Eftertryck genom upprepning” är en särskild punkt på din rådblankett, därför att den också har att göra med andra delar av ditt tal.

² För att hjälpa dig att bli skicklig i att använda upprepning för att ge eftertryck skall vi behandla två sidor av saken som gäller olika sätt att upprepa; var och en tjänar ett speciellt syfte. En upprepning av huvudpunkterna tjänar som hjälp för minnet. En upprepning av punkter som inte blivit förstådda ökar förmågan att fatta och förstå.

³ Inte bara framförandet utan också förberedelsen är av betydelse, när man ägnar uppmärksamhet åt denna egenskap.  Du måste i förväg bedöma vilka tankar som kräver upprepning och när det är bäst att upprepa dem.

4—6. Beskriv hur ”fortskridande” sammanfattning och ”avslutande” sammanfattning kan användas för att upprepa huvudpunkter.

⁴ Upprepning av huvudpunkter. En upprepning av huvudpunkter görs ofta genom något slags sammanfattning. Vi skall dryfta två framträdande slag och kalla dem ”fortskridande” sammanfattning och ”avslutande” sammanfattning.

⁵ Den fortskridande sammanfattningen består i att man gör en återblick på de väsentliga dragen i varje punkt, allteftersom den blir behandlad, och in i varje efterföljande sammanfattning för man då med sig de väsentliga dragen hos de huvudpunkter som har föregått den. På det sättet blir tråden i talet ständigt allt fastare.

⁶ Vid slutet av talet tjänar en avslutande sammanfattning, vare sig den brukas i förening med fortskridande sammanfattningar eller inte, till att knyta ihop alltsammans, och hela talet kan repeteras i några få korta uttalanden. Då och då kan det vara till hjälp att nämna exakta antalet punkter som kommer att upprepas. Detta är ytterligare en hjälp för minnet.

7—10. Hur kan upprepning genom sammanfattning av punkter utvecklas på ett intressant sätt?

⁷ En sammanfattning behöver inte vara en torr repetition eller upprepning av punkter eller tankar. Den kan göras på flera olika sätt: Genom illustration, genom att man använder ett skriftställe, genom att man betraktar saken från en helt annan synpunkt, genom jämförelser eller kontraster, genom att man drar paralleller, genom att man använder synonymer eller frågor. För att ta ett exempel kan en mycket praktisk sammanfattning av ett offentligt föredrag bestå i ett kort avsnitt på fem minuter, varvid man använder de grundläggande skriftställena och de förnämsta argumenten i föredraget. Här har vi då hela talet liksom i ett nötskal, någonting som nästan varenda en kan ta med sig och göra bruk av.

⁸ Den upprepning som består i en sammanfattning är särskilt till gagn i förbindelse med föredrag som vädjar till förnuft och logik, och den tid som ligger mellan själva framställningen och den korta repetitionen blir till hjälp för att tankarna skall kunna tränga ännu djupare in i åhörarnas sinnen. Men det är inte alltid nödvändigt att sammanfatta en punkt. Den kan ofta helt enkelt återges senare som en verkningsfull grund för en annan punkt som skall utvecklas.

 ⁹ Ett annat sätt att upprepa huvudpunkter är att först skissera dem i talets inledning och sedan låta detta följas av en utförlig redogörelse för dessa punkter i avhandlingen. Denna upprepning inskärper tankarna ytterligare i sinnet.

¹⁰ Genom att man blir bekant med dessa olika sätt att upprepa huvudpunkter kan man göra mycket för att få ett föredrag intressant och njutbart och dessutom lättare att komma ihåg.

11—14. Vilka huvudsakliga faktorer inbegrips i att upprepa punkter som inte blivit förstådda?

¹¹ Upprepning av punkter som inte blivit förstådda. Om du skall eller inte skall upprepa en punkt för att den skall förstås beror nästan helt och hållet på dina åhörare. Om det är en viktig punkt och den inte skulle bli klar för dem utan att de fick tillfälle att höra den framställas mer än en gång, måste du på något sätt behandla den igen; i annat fall kommer du till avslutningen av ditt tal utan att ha åhörarna med dig. Å andra sidan kommer onödig upprepning, som inte används för att ge eftertryck, att göra talet mångordigt och ointressant.

¹² Ha dina åhörare i tankarna, när du utarbetar tal. Det bör hjälpa dig att i någon mån förutse de särskilda problem som din publik kan ha. Bered dig på att på något sätt upprepa de tankar som deras problem kan röra sig om, så att de kan ses från olika synpunkter.

¹³ Hur kan du veta om du inte blir förstådd? Se på dina åhörare. Ge akt på ansiktsuttrycken eller ställ frågor, om du talar till en eller två personer.

¹⁴ Men lägg väl märke till detta: Genom upprepning av samma ord når du inte alltid syftet. Det skall mer till för undervisning än så. Om dina åhörare inte förstod dig första gången, blir du kanske inte bättre förstådd genom att bara säga samma ord om igen. Vad kan du göra åt saken? Du måste skaffa dig anpassningsförmåga. Det kan kräva improviserade inlägg i ditt tal. Att du med framgång lär dig att uppmärksamma och handskas med dina åhörares behov blir i stor utsträckning avgörande för din effektivitet som undervisare.

**********

15—18. Hur kan man lära sig att använda beskrivande gester?

¹⁵ Gester ger också eftertryck åt vad du säger och hjälper ofta till att framhäva innebörden i det talade ordet. På det sättet understöder och levandegör de tankarna. Praktiskt taget ingen talar utan att använda någon sorts gestikulering. Om du alltså inte gör några gester på podiet,  kommer dina åhörare att förstå att du inte är riktigt avspänd. Men när du gestikulerar på ett naturligt sätt, kommer åhörarna inte att tänka på dig; de kommer att tänka på det du säger. Gester är till hjälp genom att de livar upp dig, inspirerar dig, och ger på så sätt liv åt din framställning. De bör inte hämtas ur någon bok. Du har aldrig lärt dig hur du skall göra för att le eller skratta eller se förnärmad ut, och därför är det inte nödvändigt att efterlikna någon annan människas gester. Ju naturligare och mera spontant de kommer, desto bättre är det. Ansiktsuttryck går hand i hand med gester i fråga om att lägga känsla i det talade ordet.

¹⁶ Gester kan sägas vara av två allmänna slag: beskrivande och eftertryckliga.

¹⁷ Beskrivande gester. Beskrivande gester uttrycker handling eller visar dimension eller belägenhet. Dessa är lättast att lära sig. Om det alltså är ett problem för dig hur du skall kunna göra gester på podiet, så försök först med enkla, beskrivande gester.

¹⁸ När du arbetar på denna egenskap i skolan, nöj dig då inte med att bara kunna göra en eller två gester. Försök att gestikulera vid flera tillfällen talet igenom. För att kunna göra det bör du lägga märke till ord i framställningen som anger riktning, avstånd, storlek, proportion, yta, fart, belägenhet, motsats, ställningar i inbördes förhållande till varandra eller jämförelse. Märk ut dessa ord på något sätt i dina anteckningar, om så är nödvändigt, så att du blir påmind om att gestikulera på de ställena. Fortsätt med denna vana även om du får ett ”B” första gången. Sedan du talat några gånger, kommer du att finna att du inte längre behöver anteckna något om gester eller tänka på dem i förväg, utan du kommer att gestikulera naturligt.

19, 20. Vilket syfte tjänar eftertryckliga gester?

¹⁹ Eftertryckliga gester. Gester som anger eftertryck uttrycker känsla och övertygelse. De understryker, levandegör och inskärper tankar. Gester som ger eftertryck är alltså nödvändiga, men se upp! Sådana gester har lätt att bli manér. För att förhindra det bör du undvika att upprepa samma gest gång på gång.

²⁰ Om du har problem med vissa manér i fråga om gestikulering, begränsa dig då till en tid till att bara göra beskrivande gester. När du en gång blivit skicklig i att använda denna sorts gester, kan de eftertryckliga gesterna bli en helt naturlig sak. Efter hand som du vinner  erfarenhet och blir mera dig själv på podiet, kommer dina eftertryckliga gester att uttrycka dina inre känslor på ett helt naturligt sätt och visa din övertygelse och din uppriktighet. De kommer att ge innehåll åt ditt tal.

[Frågor]