25 Studiet

Hur man läser och tillämpar skriftställen

1—3. Hur bör vi läsa skriftställen, när vi håller tal?

¹ När du talar med andra om Guds uppsåt, antingen det sker privat eller offentligt från podiet, rör sig ditt dryftande kring skriftställen som du läser ur Bibeln. Själva läsningen av dessa skriftställen bör därför göras väl. De bör inte läsas bara som i förbigående. Läsningen av dem bör i stället ge ökad stimulans åt talet, ifall läsningen skall åstadkomma sitt syfte. Därför tar rådblanketten upp ”Skriftställen lästes med eftertryck” såsom något som kräver särskild uppmärksamhet av var och en som vill bli en duglig Ordets förkunnare.

² Skriftställen bör läsas med känsla, men denna får inte överdrivas. Det mått av uttrycksfullhet som ges en text bör bero på texten själv och dess plats i sammanhanget. Det bör föra argumenteringen fram till en höjdpunkt, men bör inte dra uppmärksamheten till själva läsningen som sådan.

³ Vidare bör läsningen rikta uppmärksamheten på den del av texten som stöder din framställning. Den bör slå fast poängen, så att åhörarna blir övertygade. Om skriftställen läses med tillbörligt eftertryck, inger det alltså tillförsikt. Det gör läsningen auktoritativ.

4, 5. Vad menas med ”rätta ord betonade”? Ge exempel på det.

 ⁴ Rätta ord betonade. Skälet till att ett skriftställe läses upp bör avgöra vad det är som skall betonas. Om varje tanke som kommer till uttryck i texten betonas lika starkt, framträder ingenting, och poängen för ditt argument går förlorad. Förvissa dig alltså om att de ord som får kraftigaste betoningen är de som bär den tanke för vars skull du använder skriftstället.

⁵ Om du till exempel använder Hesekiel 18:4 för att visa att synd leder till död och inte till evig pina, kan du läsa det på följande sätt: ”Den själ som syndar — det är den som kommer att dö”, med särskild tonvikt på de kursiverade orden. Men om du tänker framhålla att det inte bara är kroppen utan faktiskt själen som dör, bör du ha annan betoning och läsa ”Den själ som syndar — det är den som kommer att dö”. Betoningen bör bestämmas av orsaken till att du läser skriftstället.

6—12. På vilka sätt kan vi betona de tankebärande orden i en bibeltext?

⁶ Effektiv metod att betona använd. De ord som bär tanken, den tanke som du önskar skall framträda, kan betonas på ett flertal sätt, och det sätt du använder bör vara i linje med vad skriftstället och dess plats i talet ger vid handen.

⁷ Denna synpunkt på egenskapen ”Skriftställen lästes med eftertryck” avser emellertid inte att uttömma alla tänkbara medel till att ge muntligt eftertryck. Du kommer att få ta itu med dessa detaljer mera ingående när du granskar ”Betoning efter innehållet”. Men några metoder anges här för att hjälpa dig att förvärva förmågan att läsa dina skriftställen effektivt.

⁸ Betoning med hjälp av rösten. Här inbegrips varje förändring av rösten, vare sig det är fråga om röstläget, hastigheten eller röststyrkan, som gör att de ord som bär tanken kommer att träda fram i förhållande till återstoden av satsen.

⁹ Pausering. Paus kan man göra antingen före eller efter huvudpunkten i skriftstället, eller både och. Om du gör en paus omedelbart innan du läser en huvudtanke, skapar du förväntan; om du gör det efteråt, fördjupar du intrycket.

¹⁰ Upprepning. En viss punkt kan betonas genom att du avbryter dig själv och på nytt läser ordet eller frasen. Denna metod måste användas med urskillning.

¹¹ Gester. Kroppsrörelser såväl som ansiktsuttryck kan ofta hjälpa till att understryka ett ord eller en fras.

 ¹² Tonläget. Den ton varmed man läser upp ord kan ibland inverka på betydelsen och skilja dem från varandra, men också här måste man bruka urskillning, i synnerhet när man kommer med sarkastiska framställningar.

13, 14. När den besökte läser en bibeltext, hur kan vi då understryka dess nyckelpunkter?

¹³ Skriftställen som den besökte läser. När den besökte läser ett skriftställe, kanske han betonar fel ord eller kanske inget alls. Vad kan du då göra? I allmänhet är det i så fall bäst att använda din tillämpning av texten för att understryka det som du önskar betona. Sedan läsningen är avslutad, kan du rikta den besöktes uppmärksamhet på dessa ord genom att upprepa dem eller ställa frågor.

¹⁴ Det finns ett annat sätt man kan använda, men det kräver försiktighet och takt. Du kan avbryta läsningen vid det lämpliga stället, be om ursäkt för att du gör det och så rikta uppmärksamheten på det ord eller den fras som du önskar understryka i det lästa. Om detta kan ske utan att den besökte görs förlägen eller tar anstöt, kan det vara effektivt, men det bör göras endast sällan.

**********

15—17. Varför är det viktigt att göra en klar tillämpning av skriftstället?

¹⁵ Att man läser upp ett skriftställe, även om det sker med eftertryck, är naturligtvis inte nog för att uppnå syftet med det. Det är sant att skriftstället i sig självt ibland kan tjäna som tillämpning av den tanke som du avser i din argumentering. Men för det mesta är det nödvändigt att om igen rikta uppmärksamheten på de ord i texten som bär tanken i fråga och så visa hur de passar med argumentet. Det är detta som rådblanketten avser med ”Skriftställen klart tillämpade”. Kom ihåg att genomsnittsmänniskan är obekant med Bibeln och inte kan tillägna sig din poäng genom att stället bara läses en gång. Att man på nytt understryker nyckelorden och tillämpar dem ger tankarna möjlighet att sjunka in i medvetandet.

¹⁶ Om du skall kunna tillämpa ett skriftställe, måste det vara lämpat efter din argumentering och måste i allmänhet också ha blivit rätt introducerat. När du så tänker på undervisningens konst, önskar du göra din tillämpning så enkel som möjligt.

¹⁷ Vidare måste du klart förstå skriftstället, och din tillämpning måste vara korrekt. Begrunda sammanhanget, de principer som kommer till uttryck eller de personer som framställningen gäller, när din användning av skriftstället kräver detta. Använd aldrig ett skriftställe på annat sätt  än skribenten avsåg. Följ noga Sällskapets publikationer när det gäller tillämpningen.

18. Hur kan vi effektivt skilja ut de nyckelord som skall tillämpas?

¹⁸ Ord som skall tillämpas bör skiljas ut från de övriga. Före eller under tillämpningen av skriftstället bör nyckelorden vanligtvis framhävas på nytt. Detta för att du skall förvissa dig om att allt i texten som inte har att göra med din argumentering kommer att underordnas den del som stöder din framställning. Själva orden i skriftstället behöver inte upprepas för att åstadkomma detta, men det är i allmänhet på det sättet man går till väga. Men i vissa fall kan du på något annat sätt effektivt rikta dina åhörares uppmärksamhet på de särskilda tankar som du vill begrunda. Ett sätt att göra detta är helt enkelt att använda synonymer när du framställer din tankegång på nytt. Ett annat sätt är att ställa frågor. Om det är en framställning från dörr till dörr du håller, kan frågorna formuleras så att du får den besökte att komma fram med nyckeltankarna.

19—22. Vad bör man åstadkomma med hjälp av det som kallas ”poängen i introduktionen bör slås fast”?

¹⁹ Poängen i introduktionen bör slås fast. Detta betyder helt enkelt att man förvissar sig om att syftet med att skriftstället används blir klart förstått och uppfattat. Det kan hända att du av någon orsak inte funnit det nödvändigt eller önskvärt att göra en formell introduktion till skriftstället. Detta betyder inte att poängen i texten inte skulle behöva slås fast. Men i regel har du gjort åtminstone något för att förbereda din argumentering, innan du läser skriftstället. Nu måste du se till att fullfölja användningen av det och så att säga runda av din användning av texten.

²⁰ Dina åhörare och betydelsen av den poäng du vill ta fram i förhållande till framställningen i sin helhet får avgöra i vilken utsträckning du bör tillämpa skriftstället. Det är i allmänhet inte nog att bara dryfta texten. Du måste förbinda de tankar som framhävs i texten med ditt inledande argument. Du måste tydligt säga ifrån vari denna förbindelse består.

²¹ Ju enklare din tillämpning kan vara och ändå uppnå sitt syfte, desto bättre är det. Den bör vara fri från alla ovidkommande detaljer. Detta kan åstadkommas, om du minskar ditt argument till så få fakta som möjligt och sedan endast lägger till vad som behövs för att göra dem förståeliga. Om något lämnats obesvarat i introduktionen, måste svaret komma i tillämpningen.

²² När du hunnit så långt i övningsprogrammet för talare, är enkelhet och rakt på sak gående framställning det  mål du bör sträva efter. När du uppnår det, kommer din läsning och tillämpning av skriftställen att återspegla förmågan hos en skicklig undervisare.

[Frågor]